Beskrivning
Under sammanträdet väcktes följande fullmäktigemotioner:
1. Ulla-Maija Kopras, Karita Snellmans och Ida Tammisens fullmäktigemotion "Förstärkning av det uppsökande rusmedelsarbetet genom en verksamhetsmodell av gatuklinikstyp i Vanda och Kervo välfärdsområde". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 54 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
"Inom Vanda och Kervo välfärdsområde har man identifierat ett behov av att nå personer som använder rusmedel och som inte omfattas av tjänsterna, eller vars situationer blir synliga i servicesystemet först när problemen hopar sig. Detta kan till exempel visa sig i form av belastning på jouren, livssituationer i kris och ett behov av tyngre tjänster.
Det uppsökande arbetet skulle komplettera de befintliga rusmedels- och hälsorådgivningstjänsterna med låg tröskel. Med hjälp av det kan man nå människor i deras egna vardagsmiljöer och stödja dem i att knytas till tjänsterna innan situationerna blir krisartade. Inom det uppsökande arbetet är det personliga mötet centralt: att bygga upp ett förtroende mellan personer som använder rusmedel och samhällets tjänster.
I en ekonomiskt stram situation är det nödvändigt att stärka de metoder genom vilka tyngdpunkten flyttas till tidigt stöd, minskning av skadorna och utnyttjande av tjänsterna i rätt tid.
Modellen för uppsökande rusmedelsarbete av gatuklinikstyp, som tillämpas i flera städer, erbjuder en fungerande utgångspunkt för detta. I modellen möter yrkesverksamma inom social- och hälsovården klienter i deras egen vardagsmiljö och stödjer dem i att knytas till tjänsterna.
I verksamheten bör man kombinera till exempel:
- rusmedels- och hälsorådgivning samt tidig bedömning av vårdbehov
- arbete som minskar skador och vid behov snabbtester, såsom HIV- och hepatit C-tester
- social handledning till exempel i frågor beträffande förmåner, boende och ärendehantering
- hänvisning och vid behov ledsagning av klienten till tjänsterna
Uppsökande arbete är en lätt och skalbar verksamhetsmodell som kan genomföras genom att utnyttja befintliga resurser samt samarbete med kommuner, organisationer och kamratverksamhet. Verksamheten bör utifrån behov riktas till olika befolkningsgrupper och mötesmiljöer för människor i olika åldrar, inklusive ungas verksamhetsmiljöer som en del av främjandet av välfärd och hälsa (HYTE).
Vi undertecknade föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde bereder en förstärkning av det uppsökande rusmedelsarbetet genom en verksamhetsmodell av gatuklinikstyp.
Vid beredningen ska man:
- definiera verksamhetens genomförandesätt, resursfördelning och samarbetsstrukturer
- rikta verksamheten särskilt till dem som står utanför tjänsterna samt till mötesmiljöer för olika åldersgrupper
- följa upp och utvärdera verksamhetens effekter på anknytningen till tjänsterna, minskningen av skador och behovet av tyngre tjänster.
Målet är att förbättra tjänsternas tillgänglighet, stärka förtroendet för servicesystemet, minska skadorna relaterade till rusmedelsbruk och dämpa kostnadsökningen genom stöd i rätt tid.”
2. Socialdemokraternas fullmäktigegrupps fullmäktigemotion "Nej till ogrundade tidsbegränsade anställningar på arbetsplatser inom Vanda och Kervo välfärdsområde". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 43 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Tillämpningen av tidsbegränsade anställningar är vanliga i Finland, och deras antal har ökat på bekostnad av tillsvidareanställningar. Det är främst unga och kvinnor som har tidsbegränsade anställningar.
Finlands regeringen driver en ny reglering enligt vilken ett tidsbegränsat arbetsavtal på arbetsgivarens initiativ skulle kunna ingås för högst ett år utan grundad anledning, förutsatt att det handlar om det första arbetsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Ett tidsbegränsat arbetsavtal skulle kunna ingås utan grundad anledning även då det vid avtalets början har gått minst två år sedan det föregående anställningsförhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren upphörde.
Enligt expertbedömningar ökar förslaget tillämpningen av tidsbegränsade anställningar samt risken för graviditets- och familjeledighetsdiskriminering. Regeringen har erkänt dessa problem även i sin egen proposition (RP 199/2025 rd). Enligt befolkningsundersökningen från 2024 har var fjärde gravid kvinna upplevt graviditetsdiskriminering. Den vanligaste formen av graviditetsdiskriminering är att en tidsbegränsad anställning inte förlängs.
Inom den offentliga sektorn tillämpas tidsbegränsade anställningar redan nu betydligt mer än inom den privata sektorn. Enligt Statistikcentralen var andelen tidsbegränsade arbetsavtal inom den offentliga sektorn 24,8 procent och inom den privata sektorn 13,0 procent år 2023. Antalsmässigt hade 163 000 löntagare inom den offentliga sektorn och 210 000 löntagare inom den privata sektorn en tidsbegränsad anställning.
Den föreslagna ändringen skulle försämra i synnerhet unga kvinnors ställning på arbetsmarknaden och öka otryggheten i arbetslivet. Inom välfärdsområdena är personalens kontinuitet, kompetensutveckling och välbefinnande i arbetet centrala för att trygga högkvalitativa social-, hälsovårds- och räddningstjänster.
Vi anser det vara viktigt att Vanda och Kervo välfärdsområde agerar som en ansvarsfull och familjevänlig arbetsgivare. Välfärdsområdet bör som arbetsgivare stödja sin personals välbefinnande, jämställdhet samt möjligheter att planera sitt liv och bilda familj utan oskälig otrygghet.
Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår vi att:
- Vanda och Kervo välfärdsområde förbinder sig att inte ta i bruk tidsbegränsade anställningsförhållanden utan grundad anledning, även om lagstiftningen skulle möjliggöra detta.
- Principen skrivs in som en del av Vanda och Kervo välfärdsområdens personalpolitik och arbetsgivarriktlinjer.
- Välfärdsområdet följer upp tillämpningen av tidsbegränsade anställningar samt rapporterar till fullmäktige om utvecklingen av och grunderna för de tidsbegränsade anställningarna som en del av personalrapporteringen.
Denna riktlinje stöder ett jämställt arbetsliv, förebygger graviditets- och familjeledighetsdiskriminering samt förstärker Vanda och Kervo välfärdsområdens attraktions- och kvarhållningskraft som en ansvarsfull arbetsgivare.”
3. Elina Nykyris fullmäktigemotion ”Välfärdsområdesfullmäktigemotion för att stegvis utvidga mammografiscreeningen för bröstcancer inom Vanda och Kervo välfärdsområde (VAKE) från den nuvarande åldersgruppen 50–69 år till 46–74 år”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 36 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Vi välfärdsområdesfullmäktigeledamöter som undertecknat fullmäktigemotionen föreslår att VAKE stegvis och på eget initiativ utvidgar mammografiscreeningen för bröstcancer till att gälla 46–74-åringar i stället för den nuvarande lagstadgade åldersgruppen 50–69 år. Vi föreslår dessutom att vårt välfärdsområde, för att stegvis utvidga mammografiscreeningen för bröstcancer till att omfatta kvinnor i åldern 46–74 år, reserverar 100 000 euro mer för bröstcancerscreening i budgeten för 2027.
Välfärdsområdet bör visa vägen och fungera som en föregångare i genomförandet av den europeiska screeningsrekommendationen. Vi välfärdsområdesfullmäktigeledamöter som undertecknat fullmäktigemotionen föreslår att mammografiscreeningen för bröstcancer år 2027 utvidgas till medborgare i åldern 50–74 år i stället för den nuvarande åldersgruppen 50–69 år. Vi välfärdsområdesfullmäktigeledamöter som undertecknat fullmäktigemotionen föreslår att mammografiscreeningen för bröstcancer utvidgas till medborgare i åldern 46–74 år i stället för den nuvarande åldersgruppen 50–69 år.
Motivering till motionen
I dag kallar Vanda och Kervo välfärdsområde kvinnor i åldern 50–68 år (screeningåldern) till mammografiscreening för bröstcancer vartannat år. Varje år kallas de kvinnor som under året fyller 50, 52, 54, 56, 58, 60, 62, 64, 66 eller 68 år. Under det innevarande året 2026 kallas till exempel kvinnor födda 1958, 1960, 1962, 1964, 1966, 1968, 1970, 1972, 1974 och 1976 till screeningen.
Bakgrunden till och motiveringen för denna fullmäktigemotion är:
- Rekommendation för hela Europeiska unionen (EU): Enligt Europeiska rådets rekommendation om cancerscreening från 2022 ska alla kvinnor i åldern 46–69 år kallas till mammografiscreening för bröstcancer vartannat år och 70–74-åringar vart tredje år. I Sverige kallas alla kvinnor i åldern 40–74 år till bröstcancerscreening.
- Den nationella styrgruppen för cancerscreeningens förslag: Den nationella styrgruppen för cancerscreening föreslår att utvidgningen av åldersgruppen för mammografiscreening ska genomföras stegvis under åren 2026–2032.
- Den nationella cancerstrategin för åren 2026–2035: Den nationella cancerstrategin för åren 2026–2035 rekommenderar starkt att bröstcancerscreeningen utvidgas till att omfatta 46–74-åringar.
För närvarande utförs mammografiscreening för bröstcancer i alla Nylands välfärdsområden och i Helsingfors stad i enlighet med den nationella screeningförordningen för 50–69-åringar. Inte heller något annat välfärdsområde i Finland avviker såvitt vi vet ännu från åldersgränserna i förordningen. Vanda och Kervo välfärdsområde har nu ett utmärkt tillfälle att ta en ledande roll, visa vägen för andra välfärdsområden och framför allt rädda människoliv samt agera kostnadseffektivt.
I flera välfärdsområden behandlas som bäst motioner om att utvidga åldersgruppen för mammografiscreening för bröstcancer till att omfatta 46–74-åringar i stället för nuvarande 50–69-åringar. Helsingfors stad har redan på basis av en fullmäktigemotion inlett en utredning om att utvidga åldersgruppen för mammografiscreening. Helsingfors stads social-, hälsovårds- och räddningsnämnd fastslog att kommunerna eller välfärdsområdena inte bör förbli passivt väntande på ändringar i den nationella förordningen eller lagstiftningen.
De mänskliga, ekonomiska och hälsomässiga fördelarna
Bröstcancer är den vanligaste cancern hos kvinnor. I Finland diagnostiseras årligen cirka 5 000 nya fall av bröstcancer. Nästan 2 000 fall upptäcks genom mammografiscreening. Det innebär att cirka två tredjedelar av bröstcancerfallen hos kvinnor i screeningålder upptäcks tack vare mammografiscreeningen. Av de som insjuknar i bröstcancer är dock endast ungefär hälften i den ålder som omfattas av den nuvarande screeningförordningen. Varje år diagnostiseras nästan 300 fall av bröstcancer hos kvinnor i åldern 45–49 år och cirka 650 fall hos kvinnor i åldern 70–74 år.
Enligt Finlands Cancerregister skulle en utvidgning av åldersgränserna för mammografiscreening för bröstcancer vara
ett effektivt sätt att rädda människoliv. Tidig upptäckt av bröstcancer medför betydande fördelar:
- Lägre dödlighet: Enligt studier (från 1992–2003) var bröstcancerdödligheten bland kvinnor som deltog i screeningen 28 procent lägre än bland dem som inte deltog.
- Lindrigare behandlingar och mindre lidande: Tidig upptäckt av bröstcancer möjliggör mer skonsamma operationer, minskar behovet av tunga cancerbehandlingar och tilläggsbehandlingar samt lindrar det mänskliga lidande som patienten upplever.
- Samhällelig jämställdhet: Ett välordnat screeningprogram ökar jämställdheten människor emellan. Det minskar också regional ojämlikhet samt sjukskrivningar och arbetsoförmåga orsakade av bröstcancerfall. Ett korrekt negativt testresultat ger i sin tur en känsla av trygghet och minskar oron för bröstcancer
Ekonomiska effekter för välfärdsområdet
Ju längre bröstcancern hinner framskrida, desto svårare och dyrare är den att behandla. Behandling i ett tidigt skede sparar betydande resurser inom den specialiserade sjukvården och minskar behovet av dyra och tunga behandlingar. När bröstcancer upptäcks tidigt är patienternas behandlingstider kortare och behandlingarna lindrigare.
De föreslagna nya åldersgrupperna (46–49-åringar och 70–74-åringar), som ligger i linje med de europeiska rekommendationerna, omfattar uppskattningsvis 18 101 kvinnor i Vanda och Kervo (situationen vid årsskiftet 2024/2025). I Vanda och Kervo fanns det 2025 totalt 11 844 kvinnor i åldern 45–49 år. I Vanda och Kervo fanns det 2025 totalt 6 257 kvinnor i åldern 70–74 år. I Finland deltar i genomsnitt cirka 82 procent av de kallade i mammografiscreeningen för bröstcancer. I Vanda och Kervo är deltagandet i bröstcancerscreeningen för närvarande 76,2 procent. Mammografiscreening för bröstcancer är lagstadgad, frivillig och avgiftsfri för deltagaren.
I det första skedet innebär en utvidgning av mammografiscreeningen till att omfatta kvinnor i åldern 50–74 år cirka 2 347 nya mammografiscreeningar för bröstcancer och en tilläggskostnad på 93 880 euro årligen för VAKE, när man i beräkningarna utgår från ett deltagande på 75 procent i mammografiscreeningen. När mammografiscreeningen för bröstcancer slutligen utvidgas till att omfatta 46–74-åringar, medför detta en uppskattad tilläggskostnad för VAKE på 271 520 euro årligen jämfört med den nuvarande situationen.
På hela Finlands nivå skulle en utvidgning av programmet för mammografiscreening för bröstcancer till att omfatta 46–74-åringar höja screeningen av bröstcancer med cirka 6 miljoner euro (medan de totala kostnaderna för närvarande ligger på cirka 15 miljoner euro). Priset för mammografiscreening för bröstcancer som genomförs som köpt tjänst är för välfärdsområdet vanligtvis 40–70 euro. VAKE köper mammografiscreeningarna för bröstcancer av Terveystalo.
Den årliga tilläggssatsningen på 271 520 euro som utvidgningen av screeningen (kvinnor i åldern 46–74 år) medför i det första skedet är måttlig i välfärdsområdets totala budget. De besparingar som investeringen medför i form av tunga behandlingar inom den specialiserade sjukvården och sjukskrivningar – för att inte tala om räddade människoliv – gör den dock mycket lönsam både mänskligt och samhällsekonomiskt.
Motivering till motionen
Baserat på det ovanstående föreslår vi välfärdsområdesledamöter som har undertecknat denna motion att:
- Vanda och Kervo välfärdsområde på eget initiativ och stegvis börjar utvidga mammografiscreeningen för bröstcancer till vad som omfattar alla kvinnor i åldern 46–74 år. I det första skedet utvidgas mammografiscreeningen för bröstcancer till att omfatta kvinnor i åldern 50–74 år. I det sista skedet utvidgas mammografiscreeningen för bröstcancer till att omfatta kvinnor i åldern 46–74 år.
- Välfärdsområdet reserverar ett anslag på 100 000 euro i budgeten för 2027 för att utvidga åldersgruppen för mammografiscreening för bröstcancer.
4. Motion från välfärdsområdesledamöterna Naima El Issaoui och Tarja Eklund "Åtgärdshelhet för riskbaserat riktad säkerhetskommunikation och uppsökande olycksförebyggande arbete". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 44 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Under de senaste två åren har flera personer omkommit i bränder i Vanda. Varje förlorat människoliv är ett för mycket. Därför måste skyddsinstruktionerna, rådgivningen och det förebyggande arbetet stärkas, i synnerhet inom välfärdsområdena och för specialgrupper. Åtgärderna bör riktas till de områden och befolkningsgrupper som har en förhöjd olycksrisk.
Målet med det olycksförebyggande arbetet är att skapa en tryggare vardag för alla. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid barn, unga, äldre samt andra riskgrupper. Att stärka säkerhetskompetensen förebygger olyckor, minskar skador och sparar dessutom samhällskostnader.
Enligt räddningslagen har räddningsverket till uppgift att vägleda och stödja invånarna i säkerhetsfrågor samt att förebygga olyckor. Räddningsverken erbjuder utbildning, rådgivning och säkerhetskommunikation, vilka syftar till att öka invånarnas kompetens i säkerhetsfrågor samt förbättra beredskapen att agera korrekt i olycks- och farosituationer.
För närvarande når säkerhetskommunikationen ut till alltför få av de invånare som skulle ha störst nytta av praktisk vägledning. Därför bör städerna samt Vanda och Kervo välfärdsområde och Mellersta Nylands räddningsverk, för att stärka verkställandet av servicenivåbeslutet, utöka det uppsökande säkerhetsarbetet i olika stadsdelar, nå ut till invånare via flera kanaler och på olika språk samt utreda möjligheterna att öka samarbetet med organisationer, bostadsaktiebolag, skolor, hemvården, boendeservicen och socialarbetet samt välfärdsområdets övriga tjänster för att bättre nå ut till specialgrupper.
Vi fullmäktigeledamöter som har undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde ber Mellersta Nylands räddningsverk att i samarbete med Vanda och Kervo stad bereda en åtgärdshelhet för riskbaserat riktad säkerhetskommunikation och uppsökande olycksförebyggande arbete, vilken riktas till de områden och befolkningsgrupper som har en förhöjd olycksrisk. I beredningen bör även åtgärdernas mål, samarbetsstrukturer, uppföljning samt resurseffekter presenteras."
5. Fullmäktigemotion från välfärdsområdesledamöterna Tuomas Vanhanen, Timo Laanisen och Inna Kallioinen "Fullmäktigemotion om att påskynda och följa upp utnyttjandet av artificiell intelligens i Vanda och Kervo välfärdsområde". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 23 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Vi välfärdsområdesledamöter som har undertecknat denna motion att föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde:
- Sammanställer i snabb takt de mål som gäller artificiell intelligens, automation och digitala tjänster i välfärdsområdesstrategin, budgeten för 2026, reformprogrammet, informationshanteringsprogrammet 2026–2030 och färdplanen för digital utveckling 2026–2030 till en tydlig genomförandeplan för fullmäktigeperiodens investeringsplaner och budgetar.
- Identifierar de uppgifter och processer inom social- och hälsovårdstjänsterna, räddningsväsendet, den prehospitala akutsjukvården, förvaltningen och stödtjänsterna där artificiell intelligens på ett säkert och nyttigt sätt kan påskynda tillgången till vård och tjänster, minska rutinarbetet, underlätta informationssökningen, stödja klient- och patientarbetet, förbättra tillgängligheten och göra servicehandledningen smidigare.
- Utvärderar resultat, risker och möjligheter till mer omfattande ibruktagande av pågående och planerade försök med artificiell intelligens, såsom en AI-baserad chattbot på webbplatsen, AI-tolkning och AI-assisterad dokumentation.
- Prioriterar användningsområdena för artificiell intelligens utifrån deras effektivitet, kostnadsnytta, säkerhet, klient- och patientsäkerhet, frigörande av personalens arbetstid, jämlikhet och hur realistiskt ibruktagandet är.
- Bedömer samtidigt kraven på dataskydd, informationssäkerhet, behandling av klient- och patientuppgifter, transparens, språkliga rättigheter, tjänsteansvar samt säkerställande av mänsklig beslutsrätt och professionell prövning.
- I samband med sammanställningen är målet att bedöma om det med hjälp av artificiell intelligens är möjligt att uppnå till exempel ett produktivitetssprång på 5 procent och därmed en produktivitetspotential på flera tiotals miljoner euro i välfärdsområdets verksamhetsutgifter under fullmäktigeperioden, samt vilka beslut som skulle krävas för att uppnå detta. Att stärka produktiviteten med hjälp av artificiell intelligens skulle stärka den ekonomiska hållbarheten för VAKE och samtidigt ge mer handlingsutrymme för banbrytande förbättringar av tjänsterna.
- Tar i samband med beredningen av budgeten för 2027 och uppdateringen av välfärdsområdets reformprogram till välfärdsområdesfullmäktige en sammanfattning av de viktigaste användningsområdena för artificiell intelligens, deras tidtabell, ansvar, kostnader, uppskattade nytta, risker och mätare för uppföljning.
Motiveringar
Artificiell intelligens kan hjälpa Vanda och Kervo välfärdsområde att förbättra tillgången till tjänster, smidigheten i arbetet, kostnadseffektiviteten och en jämlik service för invånarna. Avsikten är inte att ersätta yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, experter inom räddningsväsendet eller mänskligt beslutsfattande, utan att stödja personalen och frigöra tid för mer effektfullt arbete.
Motionen startar inte en ny fristående utvecklingsriktning, utan sammanställer och påskyndar de mål relaterade till artificiell intelligens, automation och digital utveckling som välfärdsområdet redan har skrivit in i sina egna dokument. Mervärdet med motionen är att den tillför helheten en prioritering, konsekvensbedömning och uppföljning på fullmäktigenivå samt sporrar välfärdsområdet till ett ansvarsfullt och hållbart utnyttjande av artificiell intelligens.
I Vanda och Kervo välfärdsområdesstrategi förbättras tillgången till tjänster genom att digitala tjänster och distanstjänster utvidgas samt genom att artificiell intelligens utnyttjas som stöd i klient- och patientarbetet. I strategin konstateras också att välfärdsområdet under strategiperioden utarbetar ett omfattande AI-program och startar åtgärder i enlighet med det. I budgeten för 2026 lyfts det i sin tur fram att den fortsatt snabba digitaliseringen och teknologiska utvecklingen möjliggör nya effektiva arbetssätt. Förutom investeringar kräver ibruktagandet av nya lösningar nya färdigheter, stöd för kompetensen samt en noggrann inriktning av de digitala tjänster som införs för att maximera mervärdet.
Även Informationshanteringsprogrammet 2026–2030 och Färdplanen för digital utveckling 2026–2030 stöder motionens mål. I informationshanteringsprogrammet konstateras att automatisering och artificiell intelligens ökar produktiviteten i social- och hälsovårdsverksamheten. I programmet betonas också kostnadseffektivitet, långsiktig digital utveckling, branschernas verkliga behov samt det att teknologi inte utvecklas för teknologins egen skull. I färdplanen för digital utveckling har artificiell intelligens identifierats som en central utvecklingshelhet. I den nämns bland annat AI-assisterad dokumentation, AI-tolkning, chattbotar, automatisering av kundservicen, hantering av textmassor, resursplanering och automatisering av återkommande administrativa uppgifter med hjälp av artificiell intelligens.
Möjligheterna med artificiell intelligens är inte bara en framtidsfråga för VAKE. Inom välfärdsområdet pågår redan egna försök relaterade till artificiell intelligens. VAKE har tagit en AI-baserad chattbot i testanvändning på sin webbplats, vilken ger allmän rådgivning och vägleder användarna till välfärdsområdets webbinnehåll. Dessutom pilottestar VAKE användningen av artificiell intelligens vid tolkning i klientarbetet samt AI-assisterad dokumentation inom tjänsterna för äldres boende i hemmet. Dessa försök är viktiga, men deras fördelar, risker och eventuella utvidgning måste utvärderas systematiskt.
I budgeten har man även identifierat andra konkreta användningsområden. Inom tjänsterna för barnfamiljer och vuxensocialarbete utvecklar man en chattbot, möjligheter till realtidstolkning och elektronisk tidsbeställning samt pilottestar AI-stödd dokumentation för att frigöra personalens arbetstid för direkt klientarbete. Dessutom utnyttjas artificiell intelligens som stöd för informationshantering och förutseende av tjänstebehov.
Inom räddningsväsendet och akutsjukvården kan möjligheterna med artificiell intelligens utvärderas till exempel som stöd för realtidstolkning, lägesbild, rapportering, olycksförebyggande, inriktning av tillsynsarbete och kunskapsbaserad ledning.
Användbara exempel finns även utanför VAKE. HUS har tagit i bruk en AI-applikation vid Kervo röntgen som hjälper till att identifiera akuta frakturer hos vuxna på vanliga röntgenbilder, så att analysen snabbt finns tillgänglig för den behandlande läkaren. Vid HUS Mejlans brosjukhus har artificiell intelligens utnyttjats för att påskynda magnetkameraundersökningar. Kombinerat med förnyade tillvägagångssätt har man lyckats höja de veckovisa undersökningsvolymerna från 240 undersökningar till 400 undersökningar. Dessa exempel visar att artificiell intelligens kan stödja de yrkesutbildades arbete och påskynda processer när lösningarna tas i bruk på ett kontrollerat sätt.
Artificiell intelligens bör inte ses som enbart ett sätt att effektivisera enskilda arbetsmoment. När den är som bäst kan den bidra till att förnya hela processer: hantering av kontakter, servicehandledning, stöd för tidsbeställning, klient- och patientdokumentation, beslutsberedning, informationssökning, översättningar, kommunikation, lägesbild, rapportering, riskanalys och resursallokering.
Samtidigt måste implementeringen av artificiell intelligens ske på ett ansvarsfullt sätt. Inom social- och hälsovårdstjänsterna behandlas särskilt känsliga klient- och patientuppgifter, och därför är dataskydd, datasäkerhet, transparens, övervakning, personalutbildning och klienternas rättigheter av avgörande betydelse. Användningen av artificiell intelligens får inte hämma tjänsteansvaret, begränsa den yrkesmässiga bedömningen, fatta självständiga klient- eller patientspecifika beslut eller flytta beslutsfattandet bort från människan.
Målet bör vara att artificiell intelligens används inom Vanda och Kervo välfärdsområde på ett säkert, ansvarsfullt och förnuftigt sätt som underlättar invånarnas vardag, förbättrar tillgången till tjänster, stöder personalens arbete, stärker jämlikheten och hjälper välfärdsområdet att sörja för en hållbar ekonomi."