Beskrivning
Under sammanträdet lämnades följande fullmäktigemotioner:
1. Matilda Stirkkinens fullmäktigemotion "NIPT-screening till prioriterad screeningmetod i Vanda och Kervo välfärdsområde". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 31 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Välfärdsområdena är skyldiga att erbjuda screeningundersökningar för utredning av kromosomavvikelser och anatomiska avvikelser hos fostret för alla gravida. Dessa screeningundersökningar är frivilliga och kostnadsfria för familjerna och de flesta gravida kvinnorna deltar i dem.
Syftet med fosterscreeningen är att beräkna graviditetslängden, fastställa antalet foster och upptäcka kromosomavvikelser och anatomiska avvikelser hos fostret. Screeningen av kromosomavvikelser baserar sig på en kombinerad screening där man beaktar moderns ålder, ultraljudsundersökningen för mätning av nackuppklarning och laboratorieprov. Baserat på dessa beräknas ett riskvärde för kromosomavvikelser. I den kombinerade screeningen hittas i bästa fall cirka 85–90 procent av de kromosomavvikelser som man tittar efter. De vanligaste kromosomavvikelserna är 21-, 18- och 13-trisomier. Den kombinerade screeningen kan emellertid också larma i onödan, vilket sker i ungefär 5 procent av fallen och orsakar onödig oro och mänskligt lidande i familjerna.
Det finns dock ett modernare och mer pålitligt alternativ till den kombinerade screeningen, nämligen NIPT (noninvasive prenatal testing). Med NIPT kan de vanligaste kromosomavvikelserna hos foster undersökas med större precision än med den kombinerade screeningen. NIPT-screeningen baserar sig på ett blodprov från den gravida kvinnan, i vilket man analyserar cellfritt DNA från moderkakan. Pålitligheten hos NIPT-testet är betydligt högre än hos den kombinerade screeningen, ungefär 98–100 procent. Om NIPT-testet visar på förhöjd risk för kromosomavvikelser erbjuds den gravida kvinnan möjlighet till diagnostiska undersökningar, såsom moderkaks- eller fostervattenprov. På grund av testets höga precision minskar NIPT avsevärt antalet onödiga invasiva åtgärder, som alltid är förknippade med ungefär en procents risk för missfall. Eftersom NIPT-testet tas som ett blodprov hos den gravida kvinnan, medför det ingen risk för missfall.
Om en avvikelse upptäcks erbjuds familjen stöd och rådgivning och alternativen är att antingen fortsätta eller avbryta graviditeten. Vetskapen om att det finns en avvikelse är viktig också med tanke på förlossningen och planeringen av den fortsatta vården.
I HUS-området har NIPT-testet hittills endast erbjudits de gravida kvinnor vars kombinerade screening eller tidigare graviditetshistoria pekat på förhöjd risk eller som har kromosomavvikelser i bakgrunden. År 2024 genomfördes i HUS-området ett NIPT-pilotprojekt där 1 000 gravida kvinnor som uppfyllde kriterierna deltog. Utrustningen som behövs för NIPT-testet finns redan installerad och används vid genetiska laboratoriet vid HUS.
HUS utför fosterscreeningarna för alla gravida kvinnor i Nyland. Helsingfors stad erbjuder sedan mars 2025 NIPT-screening i stället för kombinerad screening till gravida kvinnor bosatta i Helsingfors. NIPT-screening erbjuds också till alla gravida kvinnor i Varhas område.
I dagens samhälle är många osäkerheter förknippade till familjebildning och många familjer vänder sig till privata aktörer för att få NIPT-testet vid sidan av den kombinerade screeningen. I huvudstadsregionen börjar priserna för det lilla NIPT-testet hos privata aktörer från 620 € och till exempel i Tallinn börjar priserna från 300 €. Med tanke på familjernas jämlikhet vore det alltså viktigt att eftersträva att hemkommunen eller familjens ekonomiska situation inte ska avgöra huruvida invånare i HUS-området har råd att ta del av denna mer pålitliga screening.
Jag föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde inleder åtgärder för att främja att gravida kvinnor i Vanda och Kervo ska erbjudas NIPT-screening som den primära screeningmetoden i stället för den kombinerade screeningen.
31.3.2025”
2. Elina Nykyris fullmäktigemotion "Låt oss utveckla handikappanpassningen och tillgängligheten i Vanda och Kervo välfärdsområde samt ingripa i och förebygga digital marginalisering". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 17 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Vi undertecknade föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde ska utarbeta ett åtgärdsprogram för att minska och förebygga digital marginalisering i området. Vidare föreslår vi anställning av en handikappanpassnings- och tillgänglighetskoordinator vid välfärdsområdet samt inrättande av en arbetsgrupp för handikappanpassning och tillgänglighet.
Välfärdsområdets kommunikation ska vara tillgänglig och tydlig samt ske i flera kanaler och på flera språk. Det är ändå svårt, ibland till och med omöjligt för invånare att får information om välfärdsområdets tjänster ansikte mot ansikte eller telefonledes. En invånare kan dessutom ha svårigheter att använda välfärdsområdets elektroniska tjänster. I många dagliga funktioner är det nödvändigt att använda digitala tjänster och apparater.
Även Vanda och Kervo välfärdsområde strävar efter att utöka de digitala ärendehanteringskanalerna och tjänsterna. Bland annat söker man lösningar på personalbristen från digitala tjänster.
Användningen av digitala tjänster kräver att användaren har de apparater som behövs och färdigheter att använda dem. Dessutom kräver användningen av digitala tjänster att användaren har funktionsförmåga och språkfärdigheter, eftersom avsaknaden av dessa orsakar digital marginalisering. Då förverkligas inte jämlikheten i vårt samhälle.
Den största befolkningsgruppen i vårt samhälle som upplever digital diskriminering är den äldre befolkningen, som inte längre nödvändigtvis kan sköta sina dagliga ärenden eftersom detta kräver digitala apparater. Även yngre människor kan uppleva digital diskriminering. Hos dem kan till exempel en funktionsnedsättning, bristande språkkunskaper eller helt enkelt hittandet av den rätta tjänsten skapa hinder för användningen av digitala tjänster. I Finland finns enligt uppskattning över en miljon digitalt marginaliserade människor. Detta är personer som inte kan använda digitala apparater.
Kommunerna och välfärdsområdena är förpliktade att ge vägledning i användningen av sina egna digitala tjänster, men de har ingen skyldighet att ge något annat stöd. Om vi vill dra nytta av digitaliseringens fördelar måste vi också vara redo att ge oss i kast med nackdelarna.
Vi undertecknade föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde ska utarbeta ett åtgärdsprogram för att minska och förebygga digital marginalisering. Programmet ska innehålla förslag på åtgärder för att minska och förebygga digital marginalisering. Åtgärdsprogrammet och dess verkställande ska utses en ansvarig instans och en tidsplan som eftersträvas. Välfärdsområdet ska utarbeta programmet tillsammans med Vanda och Kervo städer, organisationer, äldreråden och råden för personer med funktionsnedsättning, delegationen för mångkulturfrågor och ungdomsfullmäktige. Också välfärdsområdets delegationen för organisationssamarbete bör inkluderas i arbetet för att utarbeta, genomföra och följa upp programmet.
Handikappanpassning och tillgänglighet är invånarnas rättigheter. Välfärdsområdets verksamhet ska vara handikappanpassad och tillgänglig. Handikappanpassning och tillgänglighet gagnar alla och skadar ingen. Handikappanpassning och tillgänglighet gagnar i synnerhet äldre, personer med en funktionsnedsättning, barnfamiljer och personer som har något annat modersmål än finska eller svenska.
Vi undertecknade föreslår inrättande av en tjänst för en handikappanpassnings- och tillgänglighetskoordinator i Vanda och Kervo välfärdsområde. Denna koordinator ska ha i uppgift att tillsammans med organisationer i området, erfarenhetsexperter samt äldreråden och råden för personer med funktionsnedsättning utveckla handikappanpassningen och tillgängligheten av välfärdsområdets verksamhet. Koordinatorn skulle också kunna leda en arbetsgrupp för handikappanpassning och tillgänglighet som inrättas i området. Vi undertecknade föreslår alltså även inrättande av en arbetsgrupp för handikappanpassning och tillgänglighet i välfärdsområdet.
Motionen väcks vid fullmäktiges sammanträde 31.3.2025.”
3. Elina Nykyris fullmäktigemotion "För Vanda och Kervo välfärdsområde bör det inrättas ett åtgärdsprogram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 16 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Vi undertecknade föreslår inrättande av ett åtgärdsprogram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i välfärdsområdet. Målet för detta program är att främja anpassningen av välfärdsområdets verksamhet och verksamhetens tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utöver detta strävar välfärdsområdet med hjälp av programmet efter att utveckla diagnostiseringen och behandlingen av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autismspektrumtillstånd. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är till exempel ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd, utvecklingsrelaterad språkstörning och Tourettes syndrom.
Välfärdsområdets verksamhet måste utvecklas så att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan använda tjänsterna smidigare än i dagsläget. Vi bör utveckla anpassningen av välfärdsområdets verksamhet och verksamhetens tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Välfärdsområdets kommunikation ska vara tillgänglig och tydlig samt ske i flera kanaler och på flera språk.
Autismspektrumtillstånd och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berör ett stort antal människor. Enligt Autism Finland rf har 10–15 procent av befolkningen någon neuropsykiatrisk diagnos. I Vanda och Kervo välfärdsområde bor således 31.12.2024 minst 28 988 personer som har en neuropsykiatrisk diagnos. I slutet av 2024 hade Vanda och Kervo välfärdsområde 289 880 invånare. Allt fler personer får en neuropsykiatrisk diagnos. Vi har blivit bättre på att identifiera symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autismspektrumtillstånd. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar inte enbart vardagen för de personer som har en diagnos, utan också vardagen för deras närstående.
En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som inte behandlas adekvat eller som inte har diagnostiserats manifesterar sig bland annat i form av bristande koncentrationsförmåga, ångest, depression eller till och med självskadebeteende. Om situationen blir långvarig kan man bli tvungen att till exempel vända sig till barnskyddet för hjälp. Det är dyrt. Att placera ett barn eller en ung utom hemmet kostar betydligt mer än assistens till familjen och regelbunden terapi eller rehabilitering.
Det vanligaste torde dock vara att studierna eller arbetslivet för en person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning störs på grund av problem i vården av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller avsaknaden av den diagnos. För att snabbt och effektivt komma i gång med behandlingen bör diagnostiseringsfasen skötas snabbare. För närvarande är kötiden till diagnostiska utredningar upp till två år. Välfärdsområdet måste avveckla köerna till de diagnostiska utredningarna och terapierna.
Välfärdsområdet måste säkerställa tillräckliga personalresurser inom tjänsterna för personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I dagsläget är det till stor del privata aktörer som erbjuder terapi i välfärdsområdet och därför finns inget enhetligt kösystem. Därför måste det anställas egna terapeuter till välfärdsområdet för att på så sätt stärka den egna serviceproduktionen.
Tidig diagnostisering av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förbättrar avsevärt välbefinnandet för de personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och deras närstående. Tidig diagnostisering av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autismspektrumtillstånd skulle kunna minska bland annat antalet omhändertaganden av barn och unga. Tidig diagnostisering tryggar dessutom ofta skolgången för en person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och förebygger missbruksproblem. Tidig diagnostisering innebär också att personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får stöd och hjälp med utmaningar i arbetslivet och den minskar kriminaliteten bland dessa personer. Välfärdsområdet bör erbjuda tilläggsutbildning för arbetstagarna i identifiering av och stöd till personer med neuropsykiatriska symtom.
Vi undertecknade föreslår inrättande av ett åtgärdsprogram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i välfärdsområdet. Med hjälp av programmet ska välfärdsområdet utveckla anpassningen av verksamheten och verksamhetens tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt diagnostiseringen och behandlingen av personer med neuropsykiatriska symtom.
Motionen väcks vid fullmäktiges sammanträde 31.3.2025.”
4. Vänsterförbundets fullmäktigegrupps fullmäktigemotion "Munhälsovården måste bli närservice". Fullmäktigemotionen har undertecknats av nio andra ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Vi föreslår att VAKE övergår till områdesspecifik tidsbokning i munhälsovården för att få slut på detta farande kors och tvärs över området där Kervobor får tider vid tandkliniker i Vanda och Vandabor vid tandkliniker i Kervo. Enligt respons som ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige fått är det i den nuvarande situationen mer regel än undantag att man inte får en tandläkartid vid den närmast belägna tandkliniken. Vid ett akut behov av brådskande vård tar säkerligen många gärna en tid var som helst där de kan få tiden snabbast, men huvudregeln måste vara att munhälsovården ges som närservice.
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 31.3.2025.”
5. Vänsterförbundets fullmäktigegrupps fullmäktigemotion "Vinstsyfte inom barnskydd och vård utom hemmet måste slopas". Fullmäktigemotionen har undertecknats av åtta andra ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”I Finland har social- och hälsovårdstjänsterna ordnats på ett sådant sätt att det är möjligt att bedriva vinstbringande affärsverksamhet inom barnskyddet, särskilt inom vård utom hemmet. Notan betalas i huvudsak av välfärdsområdena, alltså skattebetalarna. Dessa resurser skulle göra större nytta om de skulle användas på att stärka vården utom hemmet, familjearbetet och andra förebyggande tjänster.
Vård utom hemmet av barn kostar samhället omkring en miljard euro om året. Samtidigt blir affärsverksamheten i branschen ständigt mer koncentrerad, när stora social- och hälsovårdsbolag köper de små företagen från marknaden.
Detta är problematiskt inte bara i ekonomiskt, utan även i etiskt hänseende. I värsta fall kan företagsekonomiska aspekter ge en grund för att häva avtal om vård utom hemmet. På så sätt uppstår en konflikt mellan företagets vinstjakt och barnets intresse.
Enligt en utredning som gjorts av Centralförbundet för Barnskydd är de senaste årens utveckling av barnskyddets centrala nyckeltal oroväckande. Antalet brådskande placeringar och omhändertaganden mot klientens vilja ökar ständigt, likaså kostnaderna för barnskyddet.
Främst borde man problemet tacklas genom lagstiftning. Välfärdsområdet har dock många friheter och möjligheter att välja hur dess tjänster produceras. Vanda och Kervo välfärdsområde bör så långt det går sluta använda privata, vinstdrivande företag i tjänsterna inom vården utom hemmet. Familjer och organisationer hör inte till denna kategori.
På basis av det som anges ovan väcker vi undertecknade ledamöter följande fullmäktigemotion:
* Vanda och Kervo välfärdsområde ska utarbeta en tidsplan och ett program, med vilka välfärdsområdet ska stegvis sluta använda privata, vinstdrivande företag i vården utom hemmet inom barnskyddet, samtidigt som det bygger upp egna tjänster för vård utom hemmet, även till exempel i samarbete med andra välfärdsområden.
Vanda 31.3.2025”
6. Gashaw Bibans fullmäktigemotion "Utvidgande av barnskyddets familjearbete och utökande av resurserna för familjeåterförening". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 8 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Bakgrund: Behovet av barnskydd i Vanda och Kervo välfärdsområde har ökat trots många reformåtgärder. I november 2024 var 716 barn eller unga omhändertagna, men bara få av dem kommer att kunna flytta tillbaka hem. Undersökningar visar att föräldrarnas psykiska ohälsa eller missbruksproblem är den huvudsakliga orsaken till att barn omhändertas. Stödet till föräldrarna under omhändertagandet har inte varit tillräckligt.
Förslag: Processen för familjeåterförening måste utvecklas så att resurser allokeras till att ge stöd för föräldraskapet till de föräldrar vars barn redan är placerat utom hemmet under en period på ett år i stället för nuvarande sex månader. Genom att öka resurserna kan vi säkerställa att föräldrarna får det stöd och den hjälp som de behöver, vilket gör det möjligt för barnen att återvända hem
Som stöd för beslutsfattandet:
Utbildning och sysselsättning: Föräldrarnas socioekonomiska ställning påverkar avsevärt förekomsten av psykisk ohälsa och missbruksproblem. Dessa utmaningar kan minskas genom att skapa jobb och fler möjligheter.
Integration: Kunskaper i finska och om servicesystemet är viktiga element när nya familjer tas emot och ges stöd.
Stöd för föräldraskapet: Att betona föräldrarnas fostringsroll och ansvar är viktigt med tanke på barnens välbefinnande.
Gemenskaplighet: Stöd för en ny tids gemenskaplighet kan ge familjerna det stöd och de nätverk som de behöver.
Tjänsternas tillgänglighet: I synnerhet unga personer söker sig till tjänsterna alltför sent. Tidigt stöd är viktigt. Unga personer måste hänvisas till hjälp i tid.
Familjernas välbefinnande: Stöd för hobbyer, utveckling av stadsmiljön, belysning, säkerhet och trivsel är centrala med tanke på familjernas välbefinnande.
Vi fullmäktigeledamöter som undertecknat motionen föreslår att barnskyddets familjearbete ska utvidgas i synnerhet med målet att förena familjer och att vårt välfärdsområde ska skyndsamt utarbeta systemändringar som stöd för omställningen.
Vanda 31.3.2025”