Områdesfullmäktige, möte 09-06-2025

Protokollet är granskat

§ 64 Fullmäktigemotioner

Beskrivning

Under sammanträdet väcktes följande fullmäktigemotioner: 

1. Juha Suoniemis fullmäktigemotion Inrättande av befattning för en oberoende barnskyddsombudsman i välfärdsområdet. Fullmäktigemotionen har undertecknats av elva välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse: 

”Vi fullmäktigeledamöter som undertecknat motionen föreslår att det ska inrättas en befattning för en oberoende barnskyddsombudsman eller specialinspektör i välfärdsområdet, som arbetar som en oberoende övervakare av familjernas och barnens rättsskydd.  

Barnskyddsombudsmannen skulle ha i uppgift att:  

  • ta emot meddelanden och anmälningar från klienter (föräldrar, barn) om oegentligheter eller osakligt bemötande  
  • övervaka tjänsteinnehavarnas agerande vid beslut om placering och journalanteckningar  
  • årligen rapportera sina iakttagelser och rekommendationer direkt till välfärdsområdesstyrelsen eller välfärdsområdesfullmäktige  
  • väcka motioner för att utveckla barnskyddet och rätta till fel.  

  

Uppgiften skulle vara oberoende av det operativa arbetet inom barnskyddet och lyda direkt under den interna kontrollen eller förvaltningen. En motsvarande modell har använts till exempel i systemet med patientombudsman, där en utomstående aktör stöder medborgaren i förhållande till myndigheter.  

Motiveringar: 

Barnskyddet arbetar ofta i situationer där familjens rättsskydd och förtroende för myndigheter sätts på prov. För att återställa förtroendet och förhindra oegentligheter är det nödvändigt att området har en oberoende och lätt tillgänglig instans som klienterna kan kontakta utan rädsla för motåtgärder.  

Förebyggandet av problem med rättsskyddet är inte bara en mänsklig utan också en ekonomisk fråga: varje obefogad eller illa motiverad placering medför stora kostnader och stor skada för den enskilda och samhället.” 

  

2. Ulla-Maija Kopras, Ida Tamminens och Funda Demiris fullmäktigemotion Inrättandet av enheten för tillnyktringsvård måste påskyndas. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 49 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse: 

”Vi fullmäktigeledamöter som undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde ska påskynda inrättandet av en enhet för tillnyktringsvård i området och att detta ska göras betydligt tidigare än planerat i anslutning till utbyggnaden av Pejas sjukhus. I svaret på vår tidigare motion om inrättandet av en enhet för tillnyktringsvård från våren 2023 konstaterades bland annat att ”Inrättandet av enheten för tillnyktringsvård kartläggs när planeringen av Pejas campus framåtskrider.” I svaret konstaterades också att ”behovet av enheten har identifierats och den beaktas i den kommande utbygganden av sjukhuset”. Situationen idag tillåter dock inte en väntan som möjligtvis kommer att pågå i flera år framöver. Behovet är akut och mycket dagsaktuellt.  

Behovet av en enhet för tillnyktringsvård är uppenbart av följande anledningar:  

Personer som är under påverkan av berusningsmedel utgör i dagsläget en betydande belastning i jourtjänsterna och polisens tillfälliga arrestlokaler även om de inte alltid behöver vård av jourkaraktär eller måste tas i förvar på grund av brottsmisstanke.  

På jourmottagningen och i arrestlokalerna på polisstationen finns inga ändamålsenliga lokaler eller resurser för observation av en patient, vars huvudsakliga vårdbehov hänför sig till tillnyktring, inte någon egentlig akut sjukvård.  

Om situationen fortgår oförändrad binder den både polisens och social- och hälsovårdspersonalens resurser på ett ineffektivt sätt och orsakar säkerhetsrisker för både patienter och personal. Många andra välfärdsområden har redan en enhet för tillnyktringsvård och att detta fungerar har bevisats både ur kostnadseffektivitetens och patientsäkerhetens perspektiv.  

Vi föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde vidtar följande åtgärder:   

Inrättandet av en enhet för tillnyktringsvård påskyndas och dess färdigställande binds inte till nybygget i anslutning till Pejas sjukhus eller den långsiktiga investeringsplanen. Vidare kartläggs utan dröjsmål tillfälliga lösningar, exempelvis i samarbete med polisen för att utnyttja lokaler i polishäktet, om detta är möjligt och ändamålsenligt.  

Inom ramen för välfärdsområdets pågående reformprogram utreds möjligheterna att rikta in befintliga resurser så att ordnandet av tillnyktringsvård kan genomföras kostnadseffektivt exempelvis genom att utnyttja lättare enheter eller samarbetsmodeller.  

Som mål sätts att en enhet för tillnyktringsvård inrättas under 2026 så att man tillgodoser det akuta behovet och minskar belastningen på det nuvarande systemet.  

En enhet för tillnyktringsvård förbättrar inte bara säkerheten och vården för personer som är under påverkan av berusningsmedel, utan den frigör också i ansenlig omfattning resurser från de andra sektorerna – i synnerhet jourverksamheten och polisen – och stärker därmed effektiviteten hos tjänsterna i hela välfärdsområdet.  

Vi åberopar att Vanda och Kervo välfärdsområde tar tag i detta brådskande behov målmedvetet och raskt.” 

  

2. Elina Nykyris fullmäktigemotion Ett handlingsprogram för välfärdsområdet för att utveckla screeningarnas tillgänglighet och handikappanpassning! . Fullmäktigemotionen har undertecknats av elva välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse: 

”Screeningar (alltså massundersökningar) bör vara handikappanpassade och tillgängliga. Varje invånare i vårt område, även personer med en funktionsnedsättning eller ett funktionshinder, bör kunna ta sig smidigt till screeningarna. Vi som undertecknat motionen föreslår av denna anledning att välfärdsområdet (tillsammans med bl.a. HUS) utarbetar och genomför ett handlingsprogram, med vilket man målmedvetet utvecklar handikappanpassningen och tillgängligheten hos de screeningar som ordnas i området.   

Handlingsprogrammet måste också beakta screeningar som utlokaliserats, alltså genomförs som köpta tjänster. Också utlokaliserade screeningar måste vara handikappanpassade och tillgängliga.    

I upprättandet av handlingsprogrammet för utveckling av handikappanpassningen och tillgängligheten hos screeningar ska HUS samt välfärdsområdets arbetstagare, beslutsfattare, patient- och handikapporganisationer samt äldrerådet och rådet för personer med funktionsnedsättning involveras. Programmets genomförande ska följas upp. Dessutom måste programmet vid behov uppdateras.   

Screeningar är handikappanpassade och tillgängliga när bland annat följande förverkligas:  

  • Tidsbokningen till screeningen är enkel, smidig, tillgänglig och kan göras via flera kanaler. Besökstiden till en undersökning kan bokas bland annat elektroniskt, per telefon eller med ett sms.  
  • Vårdpersonalen bemöter patienterna uppskattande och uppmuntrande. Vårdpersonalen har inga förutfattade åsikter om eller attityder gentemot patienter med ett funktionshinder eller en funktionsnedsättning. Vårdpersonalen diskriminerar inte dessa personer.  
  • Vårdpersonalen informerar patienten i samband med tidsbokningen till en screening om att patienten vid behov kan använda färdtjänsten enligt lagen om funktionshinderservice eller socialvårdslagen som beviljats hen för att ta sig till undersökningarna. Vårdpersonalen ska även ge patienten information om i vilka fall det inte går att använda de resor inom hälso- och sjukvården som FPA ersätter (FPA-taxi) för att ta sig till undersökningarna. Screeningarna är förebyggande undersökningar.  
  • Vårdpersonalen frågar patienten i samband med tidsbokningen till en screening om patientens eventuella hjälpbehov eller funktionsnedsättningar.   
  • Om det behövs, måste det vara möjligt att reservera extra tid för genomförandet av screeningen.  
  • Screeningarna görs i tillgängliga utrymmen.   
  • I de omklädningsrum som används i anslutning till screeningarna finns plats för förutom patienten och hens hjälpmedel, också för en ytterligare person, exempelvis patientens personliga assistent eller en anhörig. Man måste komma ihåg att ett hjälpmedel som patienten använder kan vara stort.  
  • Undersökningsbritsar som används vid screeningar kan elektroniskt höjas eller sänkas tillräckligt långt ner. I undersökningsrummet finns också en flyttbar stegpall som kan användas som hjälp.  
  • Patienten kan få hjälp av vårdpersonal med förflyttningen till undersökningsbritsen.   
  • När undersökningen görs måste det vid behov finnas extra händer på plats om patienten exempelvis har begränsad rörlighet i ett eller båda benen.  
  • Patientens individuella behov ska beaktas när undersökningen görs och när undersökningstiden bokas.   
  • Bröstcancerscreening görs alltid med ultraljud i stället för med mammografi när det inte går att göra mammografi utan stora svårigheter på grund av patientens nedsatta funktionsförmåga. Om patienten till exempel är kortväxt eller sitter i rullstol eller har svårigheter med kroppsställningar är det ofta lättare att göra en ultraljudsundersökning än en mammografi. 

  

Bakgrundsinformation  

Välfärdsområdet ansvarar för att ordna de lagstadgade screeningarna för invånarna i området. Screeningar är en väsentlig del av välfärdsområdets förebyggande hälsovård. Syftet med screeningarna är att upptäcka cancer i så tidigt skede som möjligt.   

I Finland görs screeningar för livmoderhalscancer, bröstcancer och tarmcancer. Dessutom görs i Finland screeningar under graviditeten. I vårt område erbjuds screening för livmoderhalscancer till alla kvinnor i åldern 25–65 år vart femte år. Screening för bröstcancer erbjuds till alla kvinnor i åldern 50–69 år vartannat år. Läs mer om screeningar på webbsidorna Cancerscreening – Social- och hälsovårdsministeriet, Screeningar | Vanda och Kervo välfärdsområde och Massundersökningar eller screeningar (på finska) | Rusetti ry

Beslutsförslag

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar anteckna de inkomna fullmäktigemotionerna för kännedom och skicka dem till välfärdsområdesfullmäktige för beredning.  

 

Beslut

Välfärdsområdesfullmäktige beslutade enhälligt att anteckna de inkomna fullmäktigemotionerna för kännedom och skicka dem till välfärdsområdesfullmäktige för beredning.  

Mer information om beslutet ges av sektordirektör för koncerntjänster Mikko Hokkanen, mikko.hokkanen@vakehyva.fi.