Beskrivning
Under sammanträdet väcktes följande fullmäktigemotioner:
1. Juha Järäs fullmäktigemotion Kontroll över problemen som orsakats av och är kopplade till Koisotie 16 i Dickursby och även andra ”droghärbärgen” i Vanda. Fullmäktigemotionen har undertecknats av åtta ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Om bakgrunden: Problemen som orsakats av exempelvis härbärgena för alkoholister och bostadslösa på Koisotie var marginella, tills det s.k. ”droghärbärget” kom. Därefter – alltså redan före drogen ”peukku” blev vanligare – har områden i Stor-Dickursby (Bäckby, Simonsböle, Sandkulla, Rödsand, Ånäs och Dickursby centrum) lidit av otaliga problem och störningar och framför allt av brottslighet. Samma fenomen gäller givetvis även för de s.k. substitutionsbehandlingsplatserna. Förutom i traditionella medier publiceras också på sociala medier ständigt uppdateringar om fenomenet. Polisen har tråkig statistik om saken, om ökningen.
Situationen är ohållbar. Det förekommer aggressivt beteende och hot om våld samt även regelrätt våld, som utövas av brukarna i allt större utsträckning. Det förekommer inbrott i bostäder och bilar, som inte fanns förut, och saker blir stulna från gårdar. Även i affärerna förekommer stölder, som binder allt mer av de anställdas arbetstid på detta fenomen och som orsakar kostnader. Substitutionsbehandlingsplatserna och härbärgena möts. Dessutom pågår en öppen handel med droger och preparat som används vid substitutionsbehandling och dessa används också öppet – till och med på närliggande daghems- och skolgårdar! Invånarna måste skaffa sig allt fler larmsystem och företagen bevakningstjänster. Många bostadsbolag har till och med varit tvungna att bygga staket. Allt de som beskrivs ovan är ämnat att ha negativ inverkan på trivseln och till och med på viljan att fortsättningsvis bo och driva företag i dessa områden, och till och med i hela Vanda. Imageskadorna i sin tur påverkar värdet på bostäder.
Lösningsförslag: Vi undertecknade, som representerar olika partier, kräver ett kraftigare ingripande i saken, eftersom de nuvarande metoderna inte löser situationen/räcker till. En ”överdrivet förstående” attityd hos vissa beslutsfattare förvärrar för sin del åtgärdandet av problemen, eftersom mötet mellan ”marknaden” och ”distributionskedjorna” underlättas av att man ivrigt bekämpar det s.k. ”nimby-tänket” även om det i själva verket handlar om att minska olägenheter genom att granska placeringarna. Som ett alternativ föreslår vi att dessa härbärgen och substitutionsbehandlingsplatser på så kort avstånd från Vandas livligaste bostadsområden läggs ned och flyttas till en lämpligare plats där de orsakar färre olägenheter. Också andra effektiva metoder måste utvecklas genom samarbete mellan flera myndigheter. Huvudsaken är att man på riktigt får ordning på saken. Jag lägger fram samma motion även både i Vanda stadsfullmäktige och i Vanda och Kervo välfärdsområdes fullmäktige, eftersom båda är väsentliga intressentgrupper i saken och för att säkerställa myndighetssamarbetet."
2. Elina Nykyris fullmäktigemotion Inrättande av tjänst som äldreombud i Vanda och Kervo välfärdsområde. Fullmäktigemotionen har undertecknats av nio ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Vi fullmäktigeledamöter som undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde (VAKE) inrättar en tjänst som äldreombud.
Vi föreslår att välfärdsområdets äldreombud, tillsammans med andra aktörer, ska ha i uppgift att
- trygga förverkligandet av rättigheterna, tjänsterna och ett jämlikt bemötande av över 65-åriga klienter och patienter bosatta i Vanda och Kervo,
- främja intressena för över 65-åriga klienter och patienter bosatta i Vanda och Kervo samt deras närstående,
- ge stöd och hjälp till äldre Vanda- och Kervobor som har utmaningar med att få social- och hälsotjänster eller som är missnöjda med den service eller det bemötande som de fått av välfärdsområdet,
- övervaka och främja tillgången till och kvaliteten hos servicen och vården till över 65-åriga Vanda- och Kervobor, bland annat genom att rapportera om utmaningar inom områdets äldreservice och vård av äldre till myndigheter samt till välfärdsområdets beslutsfattare, tjänsteinnehavare och äldreråd,
- ta emot respons om välfärdsområdets verksamhet från äldre Vanda- och Kervobor och från deras närstående samt vidareförmedla den till välfärdsområdets beslutsfattare, tjänsteinnehavare och äldreråd,
- medla och ordna samtal vid olika slags problematiska situationer som berör äldre invånare i välfärdsområdet för att hitta en lösning,
- regelbundet upprätta en rapport till välfärdsområdets tjänsteinnehavare och beslutsfattare om hur väl äldre Vanda- och Kervobors jämlikhet, jämställdhet och grundläggande rättigheter förverkligas,
- lägga fram utvecklingsförslag rörande äldreservicen till välfärdsområdets äldreråd, tjänsteinnehavare och beslutsfattare samt
- ha ett nära samarbete med seniororganisationer samt beslutsfattare, tjänsteinnehavare och äldreråd i Vanda och Kervo, exempelvis genom att besöka evenemang som ordnas av seniorföreningar i området för att berätta om äldre personers rättigheter och tjänster.
Äldre personers ärenden berör en stor del av invånarna i Vanda och Kervo. Enligt uppskattning har Vanda och Kervo nästan 49 000 invånare som fyllt 65 år (per den 30.6.2025). Därmed utgör äldre personer uppskattningsvis 16,7 procent av befolkningen i Vanda och Kervo.
Vanda och Kervo välfärdsområde behöver ett äldreombud för att övervaka och främja förverkligandet av äldre i Vanda- och Kervobors och deras närståendes intressen och rättigheter. I Vanda och Kervo kommer invånarnas svårigheter med att klara vardagen att öka, eftersom antalet äldre personer i området ökar hela tiden.
Enligt lagen om social- och hälsovårdstjänster för äldre ska äldre personer höras i samband med ärenden som berör dem. För detta har det inrättats äldreråd i kommunerna och välfärdsområdena. Trots att välfärdsområdenas äldreråd kan påverka välfärdsområdenas projekt och åtgärder i planerings- och beredningsskedet (bl.a. genom att lämna utlåtanden), har de inte möjligheter att ingripa i utmaningar som uppdagas i tjänster till enskilda äldre personer.
Välfärdsområdets äldreombud ska ha närvaro- och yttranderätt vid välfärdsområdets äldreråds sammanträden. Vid behov måste välfärdsområdets äldreråd kunna lämna över utredning av ärenden som rör enskilda äldre personer till välfärdsområdets äldreombud för utredning. Tjänsterna som ges av välfärdsområdets ska vara kostnadsfria, på samma sätt som social- och patientombudens tjänster.
Vi känner en särskild oro för ensamboende äldre som har hälsoutmaningar. En stor del av den äldre befolkningen vill bo i sitt eget hem, men detta kräver stödåtgärder från samhällets sida. Ofta behöver också äldre personer som inte bor i sitt eget hem, utan till exempel i ett servicehus, samhällets stödåtgärder.
Att anställa ett äldreombud skulle gagna Vanda och Kervo välfärdsområde, eftersom detta skulle främja förverkligandet av rättigheterna för över 65-åriga klienter och patienter bosatta i Vanda och Kervo samt hänvisning av dem till rätt tjänster. Det skulle också bland annat minska s.k. icke-värdeskapande efterfrågan, minska arbetsbördan för tjänsteinnehavare, i synnerhet social- och patientombudens arbetsbörda, samt underlätta Vanda och Kervo välfärdsområdes samarbete med seniororganisationer i Vanda och Kervo. Utöver allt detta skulle anställning av ett äldreombud främja invånardemokratin i Vanda och Kervo samt äldre personers möjligheter att delta i och påverka sina egna social- och hälsotjänster och välfärdsområdets verksamhet även i större omfattning.”
3. Elina Nykyris fullmäktigemotion Inrättande av tjänst som ombud för personer med funktionsnedsättning i Vanda och Kervo välfärdsområde. Fullmäktigemotionen har undertecknats av tio ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Vi fullmäktigeledamöter som undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde inrättar en tjänst som ombud för personer med funktionsnedsättning.
Välfärdsområdets ombud för personer med funktionsnedsättning ska, tillsammans med andra aktörer, ha i uppgift att
- trygga förverkligandet av rättigheterna, tjänsterna och ett jämlikt bemötande av klienter och patienter med funktionsnedsättningar som är bosatta i Vanda och Kervo,
- bistå de klienter och patienter med funktionsnedsättningar som är bosatta i Vanda och Kervo och som inte får tillräckligt mycket hjälp och stöd av välfärdsområdet eller som är missnöjda med den service eller det bemötande som de fått av välfärdsområdet,
- övervaka och främja tillgången till och kvaliteten hos servicen och vården till klienter och patienter med funktionsnedsättningar som är bosatta i Vanda och Kervo, bland annat genom att rapportera om utmaningar inom områdets funktionshinderservice till myndigheter samt till välfärdsområdets beslutsfattare, tjänsteinnehavare och råd för personer med funktionsnedsättning,
- ta emot respons om välfärdsområdets verksamhet från personer med funktionsnedsättningar som är bosatta i Vanda och Kervo och från deras närstående samt vidareförmedla den till välfärdsområdets beslutsfattare, tjänsteinnehavare och råd för personer med funktionsnedsättning,
- medla och ordna samtal vid olika slags problematiska situationer i anslutning till välfärdsområdets funktionshinderservice för att hitta en lösning,
- regelbundet upprätta en rapport om hur väl jämlikhet, jämställdhet och grundläggande rättigheter förverkligas för klienter och patienter med funktionsnedsättningar,
- lägga fram utvecklingsförslag rörande funktionshinderservicen till välfärdsområdets råd för personer med funktionsnedsättning, tjänsteinnehavare och beslutsfattare,
- ha ett nära samarbete med beslutsfattare, tjänsteinnehavare, råd för personer med funktionsnedsättning, föreningar för personer med funktionsnedsättningar och patientföreningar i Vanda och Kervo, exempelvis genom att besöka evenemang som ordnas av föreningar för personer med funktionsnedsättningar och patientföreningar i området för att berätta om rättigheterna och tjänsterna för personer med funktionsnedsättningar samt
- övervaka och främja intressena och rättigheterna för klienter och patienter med funktionsnedsättningar som är bosatta i Vanda och Kervo i arbetet för att förnya välfärdsområdets sektorstruktur.
Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt lagen om funktionshinderservice och diskrimineringslagen ska personer med funktionsnedsättning höras i samband med ärenden som berör dem. För detta har det inrättats råd för personer med funktionsnedsättning i kommunerna och välfärdsområdena. Trots att välfärdsområdenas råd för personer med funktionsnedsättning kan påverka välfärdsområdenas projekt och åtgärder i planerings- och beredningsskedet (bl.a. genom att lämna utlåtanden), har de inte möjligheter att ingripa i utmaningar som uppdagas i tjänster till enskilda klienter och patienter med funktionsnedsättningar.
Välfärdsområdets ombud för personer med funktionsnedsättning ska ha närvaro- och yttranderätt vid sammanträdena för välfärdsområdets råd för personer med funktionsnedsättning. Vid behov måste välfärdsområdets råd för personer med funktionsnedsättning kunna lämna över utredning av ärenden som rör enskilda klienter och patienter med funktionsnedsättningar bosatta i området.
I synnerhet nu när Vanda och Kervo välfärdsområde avser förnya välfärdsområdets sektorstruktur i fråga om funktionshinderservicen, behöver området ett ombud för personer med funktionsnedsättning som övervakar och främjar intressena och rättigheterna för klienter och patienter med funktionsnedsättningar som är bosatta i Vanda och Kervo. Ingen Vanda- eller Kervobo som har en funktionsnedsättning får på grund av förnyelsen av sektorstrukturen lämnas utan sådana tjänster och sådant stöd som hen behöver och som tillhandahålls av välfärdsområdet. Förnyelsen får inte heller försämra tillgången till och kvaliteten hos funktionshinderservicen i Vanda och Kervo välfärdsområde.
Ärenden som berör personer med en funktionsnedsättning berör ett stort antal människor. I Vanda och Kervo bor för närvarande åtminstone 29 000 personer med olika slags funktionsnedsättningar. Tjänsterna som ges av välfärdsområdets ombud för personer med funktionsnedsättning ska vara kostnadsfria, på samma sätt som social- och patientombudens tjänster.
Att anställa ett ombud för personer med funktionsnedsättning skulle gagna Vanda och Kervo välfärdsområde, eftersom detta skulle främja förverkligandet av rättigheterna för klienter och patienter med funktionsnedsättningar som är bosatta i Vanda och Kervo samt hänvisning av dem till rätt tjänster. Det skulle också bland annat minska s.k. icke-värdeskapande efterfrågan inom funktionshinderservicen, minska arbetsbördan för tjänsteinnehavare, i synnerhet social- och patientombudens arbetsbörda, samt underlätta välfärdsområdes samarbete med föreningar för personer med funktionsnedsättningar och patientföreningar i Vanda och Kervo. Utöver allt detta skulle anställning av ett ombud för personer med funktionsnedsättning främja invånardemokratin i Vanda och Kervo samt möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i och påverka sina egna tjänster och välfärdsområdets verksamhet även i större omfattning.”
4. Elina Nykyris fullmäktigemotion Införande av titeln socionom i Vanda och Kervo välfärdsområde. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 28 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Vi fullmäktigeledamöter som undertecknat motionen föreslår att vårt välfärdsområde inför uppgiftsbeteckningen socionom från och med 1.1.2026. Flera välfärdsområden (bl.a. Södra Savolax, Österbotten och Norra Österbotten) använder redan uppgiftsbeteckningen socionom inom socialservicen och i välfärdsområdenas tjänster. Dessutom har många kommuner och städer efter ändringen av lagen om småbarnspedagogik infört uppgiftsbeteckningen socionom inom småbarnspedagogik.
Att förenhetliga socialservicens och socialvårdens uppgiftsbeteckningar har många fördelar. Införandet av den enhetliga uppgiftsbeteckningen socionom förbättrar klientsäkerheten i vårt välfärdsområde samt underlättar och främjar rekryteringen. Det minskar också antalet uppgiftsbeteckningar (bl.a. handledare, socialhandledare), förtydligar arbetsfördelningen samt stärker socionomernas yrkesidentitet och allmänhetens kunskaper om deras arbete.
Socionomer är legitimerade yrkesutbildade personer inom socialvården, men uppgiftsbeteckningen socionom används inte på samma sätt som uppgiftsbeteckningarna socialarbetare, geronom eller rehabiliteringshandledare.
Man bör dock komma ihåg att uppgiftsbeteckningen socionom inte bör införas i de tjänster och befattningar där kravet är socialarbetarens behörighet. En socialarbetare kan inte ersättas med en socionom i arbete som kräver socialarbetarens behörighet.
Införandet av uppgiftsbeteckningen socionom är i vårt välfärdsområde ett enkelt och kostnadsneutralt sätt att förbättra klientsäkerheten, rekryteringen och arbetsfördelningen. En motsvarande fullmäktigemotion har väckts i Egentliga Finlands, Mellersta Finlands samt Egentliga Tavastlands välfärdsområden samt i Helsingfors stad.”
5. Roosa Wallius och Janne Hartikainens fullmäktigemotion Förflyttning av enheterna för opioidsubstitutionsbehandlingar bort från städernas centrumområden. Fullmäktigemotionen har undertecknats av nio ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”På Eldstadsgränden i Myrbacka finns Vanda och Kervo välfärdsområdes enhet för opioidsubstitutionsbehandling. Denna enhet som tillhandahåller tjänster för rehabiliteringsklienter inom missbrukarvården har orsakat många problem i området redan under flera år.
Eldstadsgränden ligger på en central plats, vilket är en mycket viktig aspekt med tanke på vårdens tillgänglighet. Fördelarna och nackdelarna av detta läge är dock mycket motstridiga, eftersom det i närheten av kliniken finns två skolor, utöver vilket den orsakar kännbara olägenheter för områdets invånare och påverkar den allmänna trivseln, trygghetskänslan och bostadsområdets värde.
Med opioidsubstitutionsbehandling avses medicinsk behandling som ges till personer med opioidberoende. I genomförandet av behandlingen används två olika preparat: buprenorfin och metadon. Förutsättningen för behandling med buprenorfin är att klienten förbinder sig till ett rusmedelsfritt liv under behandlingen, men vid metadonbehandling är det inte förbjudet att använda droger och alkohol samtidigt med behandlingen.
På senaste tid har medierna rapporterat om drogen alfa-PVP, som i talspråket kallas peukku. Detta narkotikapreparat med centralstimulerande effekt orsakar allvarliga risker för såväl användarna som utomstående. Brukare av peukku är ofta aggressiva och oberäkneliga, vilket orsakar farliga situationer, påverkar den allmänna säkerheten och sysselsätter hälsovården och polisen.
Eftersom användning av preparatet under pågående metadonbehandling inte är förbjuden, används det med stor sannolikhet även av klienterna vid substitutionsbehandlingskliniken. Denna uppskattning bygger på att klinikens närområden uppskattas ha blivit ännu oroligare än tidigare under det gångna året.
Myrbacka station, köpcentret Myyrmanni samt Påltorget fylls av påverkade personer redan tidigt på morgonen, eftersom tiderna för utdelning av substitutionsbehandlingspreparat är uppdelade från tidig morgon till förmiddagen. Även detta bevisar att drogbrukarna inte samlas i dessa områden av en slump, utan att de kommer hit för läkemedelsutdelningen. Om den öppna drogkonsumtionen och droghandeln tillåts, finns också en risk för att tillgången till droger bland barn och unga förbättras. I stället för att tillåta något sådant bör det erbjudas förebyggande tjänster för ungdomar i området.
Vi som undertecknat denna motion kräver att kliniken för opioidsubstitutionsbehandling i Myrbacka och andra motsvarande enheter flyttas från städernas centrumområden till områden där de orsakar färre ordningsstörningar än i dagsläget. Vi anser att fungerande missbrukartjänster är en mycket viktig del av välfärdsområdets serviceutbud, och därför bör flytten ske på ett sådant sätt att tjänstens tillgänglighet inte minskar till exempel på grund av dåliga kommunikationer.”
6. Jonna Weckströms fullmäktigemotion Inrättande av klientråd för tjänsterna för barn, unga och familjer. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 28 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Direkta användarerfarenheter bidrar till att utveckla tjänsterna till att motsvara det verkliga behovet i vardagen. I synnerhet inom mental- och familjevården för barn och unga är det viktigt att höra själva klienterna. Lagen om välfärdsområden (§ 29) förutsätter att välfärdsområdet främjar invånarnas möjligheter att delta och påverka. Barnkonventionen i sin tur förpliktar till att höra barn i ärenden som berör dem.
I Vanda och Kervo välfärdsområde finns klientråd för äldre, personer med funktionsnedsättning, vuxensocialarbete samt för svenskspråkiga. För barn, unga och familjer finns inget eget klientråd. Undantaget är erfarenhetsexpertgruppen för ungdomar inom barnskyddet (Meliora), som dock inte täcker användarerfarenheterna inom andra tjänster.
Responskanaler, såsom klientråd, kan lyfta fram brister i tjänsterna redan i ett tidigt skede, varvid det finns möjlighet att ingripa i dem snabbare och mer effektivt.
Rådets uppgift är att lyfta fram barns, ungas och familjers erfarenheter av och åsikter om tjänsterna samt delta i planeringen, utvärderingen och utvecklingen av dem. Klientrådet skulle möjliggöra att mångfalden av familjer, språkliga och kulturella bakgrunder och personer i behov av särskilt stöd får sin röst hörd via denna målgrupp. Med hjälp av rådverksamheten stärks tjänsternas klientorientering och effekt samt förmåga att tillgodose rätt behov i rätt tid.
Vi undertecknade fullmäktigeledamöter föreslår att man i Vanda och Kervo välfärdsområde inrättar ett klientråd för barn, unga och familjer som fungerar som en del av välfärdsområdets strukturer för klientdelaktighet. Välfärdsområdet förbereder verksamhetsmodellen tillsammans med barn, unga, vårdnadshavare, föräldrar, experter och organisationer i området. Utnyttjar de befintliga rådmodellerna och rådmedlemmarnas erfarenheter. Säkerställer tillgänglighet och jämlikhet, inkl. möjlighet att delta på olika sätt (t.ex. på internet, i smågrupper, i skolor osv.).”
7. Juha Suoniemi och Antero Eerolas fullmäktigemotion Övergång till välfärdsområdets egen produktion i barnskyddets tjänster inom vård utom hemmet. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 20 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Ordnandet av vård utom hemmet är en av välfärdsområdets centrala lagstadgade uppgifter.
I Vanda och Kervo välfärdsområde har en stor del av vården utom hemmet utlokaliserats till privata aktörer som producerar tjänster som affärsverksamhet. Detta har lett till en betydande kostnadsökning. Det innebär samtidigt en risk för allvarliga problem med tanke på barnens rättskydd, tillsyn och tjänstens kvalitet.
Barnskyddets vård utom hemmet kostar i dagsläget 76 miljoner euro per år för välfärdsområdet. Mest tjänster köps (för ung. 4,6 miljoner) av Familar Oy som ingår i den multinationella Mehiläinenkoncernen. Mehiläinens största ägare har länge varit CVC Capital Partners med säte på ön Jersey. Ön Jersey i Engelska kanalen anses vara ett av världens mest populära skatteparadis. Nu blir vid sidan om CVC det amerikanska kapitalinvesteringsbolaget Hellman & Friedman en stor delägare.
Exempelvis på tredje plats i upphandlingar finns det ungdomspsykiatriska boendehemmet Puro Oy (1,8 miljoner), som i sin tur hör till det svenska börsbolaget Humana som i huvudsak ägs av investeringsfonder.
Strukturerna för den privata affärsverksamheten inom vård utom hemmet skapar felaktiga incitament. När platsen för placering av ett barn i vård utom hemmet är affärsverksamhet för serviceproducenten, har denna inte nödvändigtvis något ekonomiskt intresse att främja en snabb återkomst i familjen eller avslutande av placeringen. I praktiken definierar många av anstalterna själva, huruvida de anser att det finns grunder för att fortsätta placeringen – trots att deras inkomster är beroende av att barnet stannar kvar vid enheten. Detta är en allvarlig strukturell intressekonflikt.
Det kan också vara svårt att övervaka privata anstalter. Tillsynen är utspridd och sker ofta i efterhand. Detta medför en risk för att man ingriper i missförhållanden för sent. Barnets säkerhet kan inte vara avhängigt av hur effektivt ett enskilt område kan övervaka verksamhet som utövas av tiotals åtskilda serviceleverantörer. Samtidigt har priset för tjänsterna tydligt stigit utan att nivån på vården eller dess effekt skulle ha förbättrats. Detta är ohållbart, såväl etiskt som ekonomiskt.
Därför väcker vi undertecknade ledamöter följande fullmäktigemotion:
- Vanda och Kervo välfärdsområde vidtar åtgärder för att i huvudsak flytta vården utom hemmet till den egna produktionen,
- välfärdsområdet utarbetar en plan för en övergångsperiod, under vilken andelen av köptjänster nedmonteras kontrollerat och ersätts med egen, offentlig vård utom hemmet,
- välfärdsområdet utreder möjligheterna att inrätta egna enheter för vård utom hemmet och utbilda personal för skötseln av dessa uppgifter, utöver vilket
- välfärdsområdet förbereder sig på ändringen ekonomiskt och personalmässigt så att barnens rätt till högkvalitativt, trygg och bestående omvårdnad förverkligas under hela processen.
Målet är att stärka tjänsterna ur mänskligt, kvalitativt och ekonomiskt perspektiv. Vår uppgift är att säkerställa att barn som befinner sig i vård utom hemmet får omvårdnad, trygghet och beständighet – inte en ständig omsättning av de vuxna, överbelastade medarbetade och utdelning till ägare. Den offentliga produktionen är i detta avseende mer transparent, mer ansvarsfull och står på en etiskt mer hållbar grund.”
8. Centerpartiets fullmäktigegrupps fullmäktigemotion Fullmäktigemotion om att utöka hälsokontrollerna för arbetslösa samt för att värna om arbetslösas arbetsförmåga och hälsa. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 36 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”I hela Finland pågår en utdragen arbetslöshetskris som förvärras. Situationen berör också Vanda och Kervo välfärdsområde.
Vi som undertecknat denna fullmäktigemotion föreslår att välfärdsområdet vidtar målmedvetna åtgärder tillsammans med Vanda och Kervo städer för att främja upprätthållandet av arbetslösas hälsa och arbetsförmåga.
Målet bör vara aktiv hänvisning av de arbetslösa som idag befinner sig utanför social- och hälsovårdstjänsterna till en hälsokontroll för arbetslösa samt särskilt säkerställande av att hälsokontrollerna genomförs så täckande som möjligt för alla långtidsarbetslösa.
Vid hälsokontrollen utreds och främjas den arbetslösa personens hälsa och välbefinnande samt kartläggs hens arbets- och funktionsförmåga och rehabiliteringsbehov.
Vi som undertecknat denna fullmäktigemotion förutsätter vidare att välfärdsområdet fäster uppmärksamhet vid att arbetslösa efter hälsokontrollen också hänvisas till och utan onödiga dröjsmål faktiskt får tillgång till sådana fortsatta tjänster som de möjligtvis behöver.
Enligt FPA:s studie från 2023 minskar användningen av hälsotjänster hos dem som blivit arbetslösa (https://tietotarjotin.fi/tutkimusblogi/774066/terveyspalveluiden-kaytto-vahenee-tyottomaksi-jaaneilla). Efter att ha förlorat sin arbetsplats använder människorna tjänster inom öppenvården i klart mindre omfattning, eftersom användningen av företagshälsovård minskar. Övriga hälsotjänster fyller inte det tomrum som uppstår när företagshälsovården försvinner.
Samtidigt som användningen av hälsotjänster minskar, ökar en utdragen arbetslöshet i sin tur risken för nedsatt arbetsförmåga, psykisk ohälsa, marginalisering på arbetsmarknaden och slutligen till och med permanent förlust av arbetsförmågan. Arbetslöshet kan till exempel försämra den psykiska hälsan och även öka risken för rusmedelsrelaterade dödsfall.
På grund av detta måste Vanda och Kervo välfärdsområde ännu aktivare än i dagsläget vidta åtgärder för att via en hälsokontroll få in arbetslösa i de social- och hälsovårdstjänster som de behöver så att arbetslösheten inte leder till en långvarig försämring av arbetsförmågan.
Vanda och Kervo välfärdsområdes nya team för arbetsförmåga är en plan som verkar lovande, men nu måste den också omsättas i praktiken, i tillräcklig omfattning i förhållande till behovet.
I Vanda fanns 7 800 långtidsarbetslösa i slutet av juli. Antalet har under ett år ökat lika mycket som arbetslösheten som helhet, med 2 000 personer. Antalet arbetslösa under 25 år var i Vanda 2 200 i juli.
I denna situation behövs åtgärder från både staten och från kommunerna som ansvarar för arbets- och näringstjänsterna så att arbetsgivarna ska ha förutsättningar att skapa nya jobb i Finland.
I den helhet av tjänster som arbetslösa har behov av behövs emellertid också välfärdsområdets tjänster. En tjänst som riktas till arbetslösa är hälsokontrollen för arbetslösa.
Vid hälsokontrollen utreds och främjas den arbetslösa personens hälsa och välbefinnande, kartläggs hens arbets- och funktionsförmåga och rehabiliteringsbehov och vid behov hänvisas personen till fortsatta tjänster.
Hälsokontrollen är frivillig och kostnadsfri för klienten. Välfärdsområdet ansvarar för att ordna hälsokontrollen.
Klienterna hänvisas till hälsokontrollerna i regel från sysselsättningstjänsterna, men hänvisning till en hälsokontroll kan också göras till exempel av en socialarbetare, läkare eller FPA:s rådgivare om arbetsförmåga. En arbetslös arbetssökande kan också själv kontakta hälsocentralen i sitt välfärdsområde och be om en hälsokontroll.
I sig har Vanda och Kervo gjort framsteg i antalet hälsokontroller för arbetslösa. År 2023 gjordes 599 kontroller, förra året redan 1 306. I år är man i september uppe i cirka 1 300 hälsokontroller och årsmålet på 1 400 kommer att tydligt överskridas.
Antalet genomförda hälsokontroller är dock fortfarande lågt jämfört med det växande antalet arbetslösa. En del av de arbetslösa invånarna omfattas naturligtvis av tjänsterna även utan en hälsokontroll.
Enligt uppgifter som fåtts från Kervo stad finns dessutom problem med att träffa en läkare efter hälsokontrollen, eftersom köerna kan vara flera månader långa så att det inte alltid ens är möjligt att boka en tid, eftersom den skulle ligga så långt i framtiden. Också antalet socialhandledare är litet i förhållande till behovet. Likaså får bara en bråkdel av klienterna som behöver det en utredning av arbetsförmågan.
Bakgrundsinformation till motionen:
I Finland fanns i slutet av juli redan sammanlagt cirka 340 000 arbetslösa arbetssökande. Var åttonde person i arbetskraften var arbetslös. Arbetslösheten i Finland är redan den näst högsta i hela Europa. Sommaren 2025 har bara Spanien en värre situation än Finland.
Det finns särskild anledning att oroa sig för långtidsarbetslösheten. I slutet av juli fanns det redan 128 800 långtidsarbetslösa, vars arbetslöshet pågått utan avbrott i mer än ett år. Detta är 30 200 fler än ett år tidigare. Siffran börjar närma sig nivåerna under 1990-talets lågkonjunktur, då det som mest fanns 143 000 långtidsarbetslösa i Finland.
Enbart i Vanda fanns det i slutet av juli 19 500 arbetslösa och arbetslösheten låg på 14,6 procent. I arbetslöshetssiffrorna finns säsongsvariation under året, men antalet arbetslösa var 2 000 fler än för ett år sedan. I Kervo i sin tur fanns i slutet av juli 2 500 arbetslösa arbetssökande, vilket var 150 fler än vid samma tidpunkt förra året. Arbetslösheten i Kervo låg på 13 procent i juli. Både Vanda och Kervo hade högre arbetslöshet än i hela landet i genomsnitt.
Det handlar alltså inte bara om att få hälsokontrollerna att fungera, utan mer generellt om helheten av social- och hälsovårdstjänster för arbetslösa, i vilken hälsokontrollerna ingår.”
9. Tarja Eklunds fullmäktigemotion Lösning med lätta hälsotjänster till Håkansböle centrumområde. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 30 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Bristen på hälsostationstjänster, som tagits bort i Håkansböle, har orsakat många invånare, såsom äldre, personer med svårigheter att röra sig samt barnfamiljer, extra oro för tillgången till tjänster.
Som tillfällig lösning bör man överväga möjligheten att få till en lösning med lätta hälsovårdstjänster till exempel för vaccinationer, blodtrycksmätningar, provtagningar och rådgivning. Åtgärdshelheten planeras utifrån behov och möjligheter. Detta skulle också lindra kapacitetsbegränsningarna vid Västerkulla hälsostation. Lokalen skulle kunna vara antingen en lägenhet eller en hälsobussliknande lösning och fungera med tidsbokning. Lösningen skulle senare kunna tillämpas även i andra områden där det möjligtvis finns behov.
Vi undertecknade kräver att välfärdsområdet kartlägger de potentiella kostnaderna för att ordna lätta hälsovårdstjänster i Håkansböle centrumområde och genomför ett pilotprojekt med den möjliga lösningen.
10. Gashaw Bibani och Eve Rämös fullmäktigemotion Inkludering av krav på socialt och ekologiskt ansvar i Vanda och Kervo välfärdsområdes upphandlingsdokument. Fullmäktigemotionen har undertecknats av tolv ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Välfärdsområdets upphandlingar spelar en viktig roll inte bara för säkerställandet av tjänsternas kvalitet och kostnadseffektivitet, utan också för främjandet av samhällelig och ekologisk hållbarhet. I Vanda och Kervo välfärdsområdes upphandlingsstrategi har man vid sidan av kundorientering och effektivitet identifierat ansvarsfullhet som ett av tre centrala principer. Hittills har ansvarsprincipen dock konkretiserats i upphandlingsdokumenten i varierande grad och osystematiskt.
Vi undertecknade föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde i fortsättningen ska förplikta serviceproducenterna att presentera konkreta sociala och ekologiska lösningar som en del av sina anbud. Denna skyldighet kan utföras antingen som minimikrav eller tas med i grunderna för jämförelse av anbudsgivarna, varvid de påverkar poängsättningen.
De sociala lösningarna kan omfatta till exempel följande:
- Förbättring av handikappanpassning och tillgänglighet
- Främjande av jämlikhet och jämställdhet
- Åtgärder för att stöda personalens arbetshälsa
- Skyldigheter att sysselsätta personer som befinner sig i en svår arbetsmarknadssituation
De ekologiska lösningarna kan omfatta till exempel följande:
- Förbättring av energieffektiviteten
- Användning av transportlösningar med låga utsläpp
- Utnyttjande av hållbara material och material som kan återvinnas
- Iakttagande av principerna i miljöcertifikat eller för ekologisk planering
Motionen stöder också riktlinjer på nationell nivå och EU-nivå, såsom de möjligheter att beakta sociala aspekter och miljöaspekter som finns i upphandlingslagen (1397/2016) samt KEINO-kompetenscentrets rekommendationer för främjande av ansvarsfulla upphandlingar.
Vi föreslår dessutom att välfärdsområdet tar fram en mekanism för uppföljning av ansvarskriterierna under avtalsperioden. Detta kan omfatta till exempel rapporteringsskyldigheter och ansvarsindikatorer med vilka man kan utvärdera upphandlingarnas effekt och omsättning av strategin i praktiken.
Denna motion främjar Vanda och Kervo välfärdsområdes strategiska mål, stärker den samhälleliga effekten av offentliga upphandlingar och stöder omställningen till en ekologiskt och socialt hållbar serviceproduktion.”
11. Gashaw Bibani och Antero Eerolas fullmäktigemotion Vanda och Kervo välfärdsområde skaffar inga produkter eller tjänster som produceras i Israels olagliga bosättningar. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 14 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”I Finland görs årligen upphandlingar till ett värde om tiotals miljarder euro och en betydande del av dessa genomförs i kommunerna och välfärdsområdena. Vanda och Kervo välfärdsområde har möjlighet att främja ansvarsfullhet och de mänskliga rättigheterna genom sina upphandlingspraxis.
I välfärdsområdets strategi framhävs ansvarsfullhet, allas lika värde och respekt för de mänskliga rättigheterna. Enligt strategin ska välfärdsområdet agera etiskt och hållbart, främja människors delaktighet och välbefinnande samt förutsätta ansvarsfulla verksamhetssätt även av sina samarbetspartner. Välfärdsområdet har förbundit sig till att främja icke-diskriminering samt jämlikhet och jämställdhet i all sin verksamhet.
Ur perspektivet för internationell rätt har den israeliska bosättningsverksamheten i palestinska områden konstaterats vara olaglig. Företag som bedriver verksamhet i dessa områden deltar i att upprätthålla och utvidga bosättningarna. FN:s generalförsamling antog hösten 2024 en resolution som uppmanar medlemsländerna att förbjuda export från Israels olagliga bosättningar och upphöra med affärsverksamhet som stöder deras verksamhet. Finland röstade för resolutionen.
Flera städer och offentliga aktörer, såsom Sydney i Australien i februari 2025, har redan beslutat att de inte samarbetar med företag som drar nytta av de olagliga bosättningarna eller medverkar i kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Välfärdsområdet måste säkerställa att dess upphandlingspartner följer FN:s principer för de mänskliga rättigheterna och kan påvisa att deras produktionskedjor är ansvarsfulla. Detta gäller i synnerhet upphandlingar av teknik och andra strategiskt betydande tjänster och produkter.
Vi undertecknade föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde:
- Inte skaffar några produkter eller tjänster som kommer från Israels olagliga bosättningar.
- Inte gör anskaffningar hos företag som är delaktiga i bosättningsverksamheten eller andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna i strid med internationell rätt.
- Inkluderar principerna om ansvarsfullhet och de mänskliga rättigheterna i sina upphandlingskriterier och förutsätter att dess leverantörers produktionskedjor är transparenta.
Med denna motion kan Vanda och Kervo välfärdsområde visa sitt åtagande i ansvarsfullhet, internationell rätt och respekt av de mänskliga rättigheterna.”
12. Eva Tawasolis fullmäktigemotion Vanda och Kervo välfärdsområde beräknar sitt fotavtryck på naturen. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 15 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Sitra publicerade i juni 2025 en redogörelse¹ som presenterar en praktisk metod för beräkning av fotavtrycket på naturen på samma sätt som koldioxidavtrycket. Beräkningen grundar sig på en biodiversitetsekvivalent (Biodiversity Equivalent, BDe), omfattar fyra steg och kan tillämpas också i välfärdsområdena.
Vanda och Kervo välfärdsområde har i sin strategi förbundit sig till målet att vara kolneutralt före 2030 och eftersträvar samtidigt förstärkning av den biologiska mångfalden. Nästa steg som har stor betydelse är systematisk beräkning av fotavtrycket på naturen och anslutning av detta till ekonomiska beslut och upphandlingsbeslut.
Det finns redan exempel från andra lokalförvaltningar: Tammerfors har beräknat fotavtrycket på naturen för sin stadsorganisation. Esbo har inlett ett eget projekt för fotavtrycket på naturen. Vanda och Kervo välfärdsområde kan dra nytta av dessa erfarenheter samt den metod som tagits fram av Sitra och Jyväskylä universitet och vara Finlands första välfärdsområde som beräknar sitt fotavtryck på naturen.
Beräkning av fotavtrycket på naturen synliggör hur välfärdsområdets verksamhet och upphandlingar påverkar naturen även i värdekedjorna. Det ger ett verktyg med vilket åtgärderna kan riktas in till de områden där olägenheterna är som störst och där man kan uppnå flest positiva effekter genom åtgärderna. Beräkningen stärker informationsunderlaget för beslut och stöder direkt välfärdsområdets mål att förstärka den biologiska mångfalden.
Vi undertecknade föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde
- inleder beräkning av sitt fotavtryck på naturen,
- rapporterar resultaten regelbundet till fullmäktige och
- utnyttjar informationen i planeringen av strategin, budgeten och upphandlingar.
Arbetet kan genomföras stegvis: först med ett avgränsat pilotprojekt och därefter genom att utvidga det till hela organisationens verksamhet. På så sätt kan Vanda och Kervo välfärdsområde vara en föregångare som fattar beslut på ett naturpositivt sätt och på grundval av information.”
Källor:
¹ Sitra. 2025. Suomalaisten luontojalanjälki. https://www.sitra.fi/julkaisut/suomalaisten-luontojalanjalki"