Beskrivning
Under sammanträdet väcktes följande fullmäktigemotioner:
1. Elina Nykyris fullmäktigemotion Motion om att säkerställa ansvarsfullheten i internationell rekrytering i Vanda och Kervo välfärdsområde. Fullmäktigemotionen har undertecknats av åtta välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Vi fullmäktigeledamöter som undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde (VAKE) ska sträva efter att bli en föregångare inom ansvarsfullhet i internationell rekrytering bland annat genom följande åtgärder:
- VAKEs årliga personalberättelser ska tillfogas ett mer omfattande avsnitt om internationell rekrytering än vad som funnits hittills. I avsnittet ska följande beskrivas: A) metoderna och kanalerna för internationell rekrytering, B) prisbildningen för tjänsten som skaffas, kriterierna som ställs på serviceproducenter, kvalitetsdefinitioner och poäng i upphandlingsannonser, C) genomförandet av upphandlingar samt leverantörer, övervakning av leverantörernas och underleverantörernas ansvarsfullhet, verksamheten på platserna där rekrytering görs och hantering av riskerna som hör samman med ursprungslandets rekryteringssystem, D) språkutbildningens kvalitet, andelen språkutbildning som ingår i upphandlingen och priset för andelen samt ordnande av språkutbildning i Finland, E) stödet till den mottagande arbetsplatsen och introduktion av nyanlända medarbetare samt resurserna för stödet och introduktionen; och F) bedömning och hantering av riskerna för att nyanlända medarbetare utsätts för utnyttjande samt stöd till offer för utnyttjande, såsom hjälp i en situation där medarbetaren krävs på betalning för att få jobbet.
- Det ska tas fram mål och mätare för uppföljning av ansvarsfull internationell rekrytering och för hur framgångsrik den är.
- Det ska tas fram en strategi för internationell rekrytering som ska införlivas i välfärdsområdets mer omfattande personalstrategi. Uppnåendet av målen enligt personalstrategin ska följas upp i de årliga personalberättelserna.
- Välfärdsområdets kunnande ska utvecklas för att kunna rekrytera yrkesutbildad vårdpersonal som redan bor i Finland, inklusive yrkesutbildad vårdpersonal med invandrarbakgrund.
- I rekryteringarna ska även EU/EES-områdets inre marknad utnyttjas, där risken för utnyttjande är mindre.
- Personalen som ansvarar för upphandlingarna av internationell rekrytering ska tillhandahållas utbildning och det ska garanteras att de har tillräckliga resurser för att säkerställa att upphandlingarna sköts ansvarsfullt.
- Rekryteringspraxis som bidrar till att hålla ihop familjer ska främjas. Genom detta garanteras förverkligandet av barns rättigheter och rätten till familjeliv enligt internationella lagar om mänskliga rättigheter även för den personal vid VAKE som skaffats genom internationell rekrytering.
- Man ska samarbeta med Helsingfors stad, andra välfärdsområden, Hyvinvointialueyhtiö HYVIL Oy samt Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT för att få de verktyg som utarbetats av Internationella organisationen för migration (IOM) och som stöder ansvarsfull rekrytering översatta till finska så att de blir tillgängliga för offentliga aktörer.
I arbetet för att utveckla ansvarsfullheten i internationell rekrytering får vi i VAKE inte glömma den vårdpersonal, de personliga assistenter samt den personal som producerar för VAKE köptjänster och servicesedeltjänster och som tidigare rekryterats till VAKE från Filippinerna. Välfärdsområdet måste komma ihåg att stötta alla anställda som kommer till VAKE från utlandet, oavsett om de anställs via VAKEs internationella rekrytering eller på annat sätt.
Vi skriver motionen just nu, eftersom det nu är en bra tid att utveckla ansvarsfullheten i internationell rekrytering i VAKE. Det är möjligt att VAKE rekryterar vårdpersonal från utlandet inom de närmaste tio åren för att underlätta arbetskraftsbristen som kommer att förvärras i framtiden. Internationell rekrytering har bedrivits i Finland i redan 16 år. Det är dags att välfärdsområdena kontrollerar ansvarsfullheten i sina rekryteringar forskningsbaserat.
VAKE har i samband med projektet för internationell rekrytering gjort ett fint arbete för att utveckla fadderverksamhet för att stödja integrationen för utlandsrekryterade skötare, deras anpassning på arbetsplatserna och stig till kvalificering. Dessutom syftar fadderverksamheten till att erbjuda stöd för närchefer, möjliggöra kamratstöd för utlandsrekryterade skötare samt till att utveckla verksamhetsmodellerna som stöder ett långvarigt engagemang i arbetet bland utlandsrekryterade skötare. Källa: Fadderverksamhet inom internationell rekrytering | Tärkeissä Töissä.
Bakgrund
Internationell rekrytering är redan en fast del av arbetsmarknaden för hälso- och sjukvård; internationell rekrytering av vårdarbetskraft till Finland har gjorts sedan 2009. Den första gruppen internationellt rekryterade sjukskötare kom till Vanda och Kervo från Filippinerna i november 2022. ”Målet för internationell rekrytering är att som en av metoderna som stöder tillgången på personal lindra skötarbristen som kommer att förvärras i framtiden.” Källa: Fadderverksamhet inom internationell rekrytering | Tärkeissä Töissä.
VAKE rekryterade under 2024 15 vårdbiträden och 14 sjukskötare från Filippinerna. De arbetar vid VAKEs sjukhustjänster samt vid tjänsterna inom omsorgsboende och boende i hemmet. År 2025 kommer VAKE enligt uppgift som vi fått att ta en paus i den internationella rekryteringen. Då kommer VAKE att bedöma behovet av internationell rekrytering för kommande år. Källor: Vanda och Kervo välfärdsområde rekryterar 30 nya vårdbiträden och sjukskötare via internationell rekrytering | Vanda och Kervo välfärdsområde samt Vanda och Kervo välfärdsområdes personalberättelse 2024 | Vanda och Kervo välfärdsområde.
Tillgången på arbetskraft i välfärdsområdena i Finland är för närvarande god, men detta är tillfälligt. Redan i slutet av förra året förberedde 59 procent av välfärdsområdena internationella rekryteringar (UF-centret 2024). Före 2033 kommer en tredjedel av välfärdsområdenas anställda att gå i pension (Keva).
Även VAKE kan i framtiden behöva alltmer internationellt rekryterad personal. I personalberättelsen för 2024 anges följande: ”Enligt prognosen kommer under de närmaste tio åren över 20 procent av välfärdsområdets personal att gå i pension. Flest pensionsavgångar sker bland närvårdare och sjukskötare, som också är VAKEs största personalgrupper.” Är 2024 var andelen personal som fyllt 60 år i VAKE 9,33 procent (560 medarbetare). Källor: Vanda och Kervo välfärdsområde rekryterar 30 nya vårdbiträden och sjukskötare via internationell rekrytering | Vanda och Kervo välfärdsområde samt Vanda och Kervo välfärdsområdes personalberättelse 2024 | Vanda och Kervo välfärdsområde.
Om internationell rekrytering har det gjorts flera forskningsstudier som understryker behovet av tillsyn och föreslår lösningar (se t.ex. Vaittinen et al. 2024 jämte källor). Trots det övervakas inte de tjänster inom internationell rekrytering som görs inom den offentliga sektorn med skattemedel. Välfärdsområdenas förtroendevalda och tjänsteinnehavare har inte heller tillräckliga verktyg för att säkerställa ansvarsfullheten i internationella rekryteringar.
Där som offentliga aktörer rekryterar yrkesutbildade personer inom vårdbranschen i Finland individuellt, rekryteras internationella yrkespersoner i stor utsträckning genom massupphandlingar i offentliga konkurrensutsättningar. Den internationellt rekryterade personalens ärenden tas knappt upp i välfärdsområdenas och Helsingfors stads personalstrategier och personalberättelser. Frågan väcks huruvida internationellt rekryterade medarbetare enbart räknas som nyttigheter som upphandlas.
Konkurrensutsättningarna av rekryteringstjänster avgörs ofta av priset för rekryteringen. Även om det är känt att bristfälliga språkkunskaper är ett betydande hinder för lyckade rekryteringar, finns det inga tydliga kvalitetsmätare eller ett system för kvalitetskontroll ens för språkutbildningen eller utbildningen i ursprungslandet.
I underleverantörskedjan inom rekrytering ingår alltid ett flertal aktörer från rekryteringspartner i ursprungslandet till utbildningsföretag. Verksamheten är alltid förknippad med risker för de mänskliga rättigheterna och människohandel, för vars förebyggande arbetsgivaren borde ha tydliga strategier och praxis (t.ex. International Organization for Migration). Välfärdsområdena har inga sådana. Underleverantörskedjor och språkutbildningsmodeller övervakas inte i Finland och välfärdsområdenas HR-experter har inte alltid utbildning om ämnet eller tillräckliga resurser för övervakning.
Många rekryteringsföretags språkutbildning och utbildning i ursprungslandet genomförs i form av en webbkurs med självstudier där en nöjaktig färdighetsnivå kan uppnås. Modellerna innefattar en idé om att språket lärs på arbetsplatserna. Detta skapar belastning på arbetsgemenskaperna och kan i värsta fall orsaka farliga situationer.
Även om det enligt lag är arbetsgivarens ansvar att garantera att medarbetarna har tillräckliga språkkunskaper, har man i VAKE i stor utsträckning fört över ansvaret för övervakning av medarbetarnas språkkunskaper och kartläggning av stödbehoven på cheferna, såsom avdelningsskötare. Detta är ett missbruk av den yrkesutbildade hälsovårdspersonalens resurser. Yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvård är yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvård, inte språklärare.
I Finland regleras internationell rekrytering av arbetskraft inte genom lag. För utövande av internationell rekrytering krävs inga tillstånd eller utbildning i området. Rekryteringsföretag och -projekt registreras inte och därmed har myndigheterna inga verktyg för uppföljning av antalet aktörer eller verksamhetens ansvarsfullhet. Utan reglering går det vilt till i fältet.
Exempelvis rapporterade tidskriften Seura nyligen om ett fall där ett företag, som fortsättningsvis erbjuder sina tjänster till välfärdsområdena, hade beställt skötare från Etiopien till ett pris om 250 euro/skötare. I priset ingick rekrytering, pappersarbetena, såsom vidimering av examensbetyg och ansökningar om uppehållstillstånd, stöd till språkinlärningen samt tjänster för mottagning och etablering. Till arbetsgivaren såldes skötarna för uppskattningsvis 5 000–7 000 euro. (Kaaro 2025) Ett så lågt pris till förmedlaren täcker inte de faktiska rekryteringskostnaderna, vilket ökar utsattheten för utnyttjande för utsätter arbetskraften som rekryteras – vilket inträffat även i detta fall (Yle 2024).
Eftersom det inte finns någon lag, har de skötare som hamnar i svårigheter i rekryteringsprocesserna inte tillgång till någon omfattande hjälp i Finland. Denna brist lappas på arbetsplatserna och med hjälp av olika frivilliga nätverk. Också ansvarsfrågorna är besvärliga. Rekryteringsföretagen kan inte bryta mot en lag som inte existerar, vilket lämnar arbetsgivarna i en besvärlig sits. Oavsett om det gäller otillräcklig språkutbildning eller oansvarigt sammansatta underleverantörskedjor, belastar misslyckade internationella rekryteringsprojekt alltid arbetsgivarna, och de orsakar alltid också ekonomiska kostnader.
2. Jenni Karemos och Marjo Vackers fullmäktigemotion Motion om digital råd som ska inrättas i Vanda och Kervo välfärdsområde. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 34 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Vi fullmäktigeledamöter som undertecknat motionen föreslår att det i Vanda och Kervo välfärdsområde ska inrättas ett klientråd som stöder utvecklingen av de digitala tjänsterna.
Som ett prioriterat område under den begynnande strategiperioden avses fastställas förbättring av tillgången till tjänster genom att bland annat förbättra de digitala tjänsterna och tjänsterna på distans, samtidigt som man säkerställer tillgängligheten av dem för klienterna. Det finns stora skillnader i den vuxna befolkningens digitala färdigheter, även bland personer i arbetsför ålder. Enligt Rapporten om digital kompetens 2023 har bara hälften av 65–74-åringarna minst grundläggande digitala färdigheter, och andelen digitala analfabeter av 75–89-åringarna är hela 78 procent.
Institutet för hälsa och välfärd understryker att tanken bakom utökandet av den digitala delaktigheten är målet att utveckla de digitala tjänsterna användarorienterat, digitalisera tjänsterna för att kunna bättre nå de personer som man inte träffar ansikte mot ansikte samt att öka tillgängligheten (tillgängliga innehåll, översättningar, tillhandahållande av hjälpmedel).
Bristande färdigheter gör det svårt, om inte omöjligt, att uträtta ärenden. Å andra sidan kan distansförbindelser göra det möjligt att delta i verksamheten för de personer som annars skulle ha svårt att ta sig till fysiska träffar.
Det är viktigt att beakta att digitala tjänster inte enbart bör utvecklas utifrån förutsättningarna för dem som klarar sig bra, utan tjänsterna måste vara tillgängliga även för dem som har svaga eller grundläggande färdigheter. Vi anser det vara viktigt att få med invånare från olika bakgrunder till det digitala rådet. Syftet med klientrådet är att öka klienternas inflytande och erfarenhetskunskap i utvecklingen av tjänsterna samt att förbättra tjänsternas kvalitet och klientorientering. I bästa fall förverkligas detta genom att göra det möjligt att testa de tjänster som utvecklas.
Digitalt mod (dvv.fi) innebär i fråga om organisationer mod att djärvt utveckla tjänsterna och sätta människornas dagliga användningsbehov i första rummet, så att tjänster av dålig kvalitet förnyas eller tas bort helt. Satakunta välfärdsområdes digitala råd har över 250 anmälda deltagare.
Inom social- och hälsovården är klientrådet en grupp användare av tjänsterna, alltså klienter eller patienter, som deltar i utveckling, utvärdering och planering av tjänsterna tillsammans med yrkespersoner och beslutsfattare. Vi identifierar att det i vårt välfärdsområde redan finns klientråd för olika målgrupper. Med denna fullmäktigemotion anser vi att inrättandet av ett motsvarande digitalt råd i Vanda och Kervo välfärdsområde behövs, med hänvisning till ovan framförda grunder. Ett digitalt råd skulle kunna inrättas redan med de befintliga resurserna, till exempel som en del av delaktighetsprogrammet, exempelvis i samband med nästa uppdatering av delaktighetsprogrammet.”
Beslut
Välfärdsområdesfullmäktige beslutade enhälligt att anteckna de inkomna fullmäktigemotionerna för kännedom och skicka dem till välfärdsområdesfullmäktige för beredning.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör, Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.