Områdesfullmäktige, möte 14-09-2026

Protokollet är granskat

§ 59 Fullmäktigemotioner

Beskrivning

Under sammanträdet väcktes följande fullmäktigemotioner: 

1. Tarja Eklunds fullmäktigemotion ”Automatisk uppföljning av avgiftstaket inom hälso- och sjukvården måste införas”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 41 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse: 

”Lagen förutsätter att kunden själv måste följa upp när det lagstadgade taket för hälso- och sjukvårdsavgifter uppnås. Ett fåtal välfärdsområden har dock tagit i bruk ett eget uppföljningssystem som automatiskt beaktar när avgiftstaket uppnås. I likhet med Södra Karelens välfärdsområde och Västra Nylands välfärdsområde, där systemet varnar kunden när avgiftstaket håller på att uppnås eller har överskridits. Överskridandet av avgiftstaket borde beaktas automatiskt vid användningen av efterföljande hälso- och sjukvårdstjänster. Det bör inte vara en omöjlig uppgift i den artificiella intelligensens era. 

En modernisering av systemet skulle underlätta särskilt för äldre och personer med funktionsnedsättning samt andra invånare med ett stort antal kundbesök att reagera i tid, så att man slipper ansöka om ersättningar i efterhand i onödan. Vi fullmäktigeledamöter förutsätter att Vanda och Kervo välfärdsområde utreder hur man kan underlätta klienternas uppföljningsbörda och inför en automatisk uppföljning av avgiftstaket.” 

  

  

2. Fullmäktigemotion av Vänsterförbundets fullmäktigegrupp "Fullmäktigemotion om att inleda lindring och efterskänkning av lika stora klientavgifter i Vanda och Kervo välfärdsområde". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 14 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse: 

”Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovårdens (734/1992) 11 § förpliktar välfärdsområdet att sänka eller avstå från att ta ut klientavgifter som bestäms utifrån klientens betalningsförmåga (dvs. inkomstbaserade avgifter) om de äventyrar klientens utkomst. Lagen möjliggör också att fasta klientavgifter efterskänks eller sänks. Fasta avgifter är bland annat avgifter för fysio-, ergo- och logopedterapi, poliklinikavgifter, hälsovårdscentralavgifter, avgifter för tandvård, kortvarig anstaltsvård och slutenvård. 

För närvarande beviljas ingen lindring av fasta klientavgifter i 12 välfärdsområden och i Helsingfors stad. Vanda och Kervo välfärdsområde (VAKE) är ett av dessa. Likväl fördröjer eller förhindrar fasta avgifter (utöver de inkomstbaserade) ofta låginkomsttagare med långvariga sjukdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre personer från att söka sig till social- och hälsovårdstjänster. De driver också in människor i en skuldspiral. Avgiftslindringar och efterskänkningar förebygger att vård eller service försenas och minskar klienternas behov av utkomststöd. 

Enligt SOSTE:s utredning lindras eller efterskänks fasta avgifter för social- och hälsovårdstjänster i Mellersta Nylands, Lapplands, Birkalands, Norra Savolax och Päijänne-Tavastlands välfärdsområden. I Södra Savolax, Mellersta Finlands, Mellersta Österbottens och Egentliga Finlands välfärdsområden är det möjligt att lindra eller efterskänka en fast avgift på vissa villkor. Möjligheten är begränsad till exempel till personer som är föremål för skuldsanering eller som får utkomststöd eller garantipension. 

I Vanda och Kervo välfärdsområde hamnade 4,83 procent av de skickade klientavgifterna (1.1–18.6.2026) hos indrivningen. Betalningstiden innan avgiften överförs till ett inkassobolag är oskäligt kort (endast 17 dagar). Över 195 000 euro har trots indrivningsåtgärder förblivit obetalda inom Vanda och Kervo välfärdsområde på grund av att kunderna saknar medel. Den offentliga social- och hälsovårdens uppgift är inte att driva sina invånare till indrivning. Vanda och Kervo välfärdsområdes nuvarande praxis för att avstå från att driva in och efterskänka klientavgifter slår orimligt hårt mot i synnerhet låginkomsttagare med långvariga sjukdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre. 

Vi fullmäktigeledamöter som undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde (VAKE): 

  1. Utvidga praxis för att efterskänka och avstå från att driva in avgifter så att den också omfattar fasta klientavgifter, när de äventyrar klientens eller familjens utkomst. 
  2. Förlänga och göra betalningstiderna för fakturor som skickats till klienter flexiblare innan de skickas till indrivning samt göra betalningsplaner direkt med välfärdsområdet möjliga. 
  3. Utveckla informationen om möjligheterna till efterskänkning och lindring av avgifter i samband med fakturor och i servicesituationer. Informationen riktas särskilt till äldre, personer med funktionsnedsättning och långvarigt sjuka.” 

  

3. En fullmäktigemotion av Socialdemokraternas fullmäktigegrupps fullmäktigemotion: "Man måste ingripa i och förebygga ökningen av antalet brådskande placeringar av barn". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 43 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse: 

”Antalet brådskande placeringar av barn har ökat oroväckande i vårt område. Enligt översikten över servicesituationen har antalet brådskande placeringar ökat med rentav 30 procent. Särskilt oroväckande är ökningen av antalet brådskande placeringar av barn i åldern 0–3 år. Utvecklingen är en allvarlig signal om att familjernas problem snabbt har förvärrats och blivit till kriser i vårt område, och att hjälp fås för sent. 

En brådskande placering är en sista utväg och en strikt reglerad myndighetsåtgärd som endast tillämpas när ett barn är i omedelbar fara. En ökning av antalet placeringar med 30 procent visar att basservicen, såsom rådgivningen, familjesocialarbetet, hemtjänsten för barnfamiljer samt tjänsterna för psykisk hälsa och missbrukartjänsterna, inte har kunnat identifiera problemen och tillsammans bemöta servicebehovet i tid. 

Den pågående utvecklingen är ohållbar såväl mänskligt som ekonomiskt: 

  • De mänskliga konsekvenserna: Ett plötsligt bortryckande från hemmet är alltid en traumatisk kris för barnet och hela familjen, och i värsta fall påverkar det barnets hela liv. 
  • De ekonomiska konsekvenserna: Tunga korrigerande tjänster och vård utom hemmet är ofta långvariga och mycket dyra, och tar resurser från det förebyggande samt det planmässiga och långsiktiga stödet för barn och familjer. 

  

Målet med barnskyddslagen är i första hand att stödja familjerna med stödtjänster inom öppenvården. Det är nödvändigt att kunna flytta tyngdpunkten till tidigt stöd och säkerställa att socialarbetarna inom barnskyddet har tillräckliga resurser för att utföra ett planmässigt arbete i stället för att ingripa i krisartade situationer. För att förebygga brådskande placeringar av spädbarn och små barn och för att identifiera problem är det viktigt med tillräckliga resurser för rådgivningarna samt att problem identifieras och tas upp för diskussion så tidigt som möjligt. För att hjälpa dessa familjer och barn krävs ett gott samarbete mellan tjänster för barn och familjer och hälsotjänsterna samt sömlösa servicevägar.  Initiativtagarna anser det vara positivt att en utredning om orsakerna till brådskande placeringar och omhändertaganden har gjorts och att man redan har skissat upp åtgärder som ska inledas. 

På grundval av det som anförs ovan föreslår Socialdemokratiska fullmäktigegruppen att: 

  1. Det utarbetas en konkret plan och resursallokering för att stärka tjänster i ett tidigt skede för barnfamiljer, såsom hemservice, familjearbete och verksamhet med låg tröskel inom familjerådgivningen. Det i planen ställs upp tydliga mål och mätare för att utvärdera att de uppnås. 
  2. Man stärker rådgivningsbyråernas personal i att identifiera och ta upp familjers missbruksproblem och psykiska problem samt brister i förmågan att svara på barnets behov på ett åldersadekvat sätt. 
  3. Samarbetet mellan barnskyddet, rådgivningen och hälsotjänsterna effektiviseras brådskande för att åstadkomma sömlösa servicestigar, samt att det utvecklas en gemensam verksamhetsmodell för detta och att det rapporteras regelbundet om utvecklingsarbetet och dess resultat till välfärdsområdesstyrelsen. 
  4. Personalresurserna och ledningsberedskapen inom barnskyddet säkerställs så att klientantalen per anställd hålls inom de lagstadgade gränserna och socialarbetarna har möjlighet att utföra förebyggande familjearbete. 

  

4. Elina Nykyris fullmäktigemotion ”Utarbetande av ett fattigdomsprogram och en fattigdomsguide för Vanda och Kervo välfärdsområde”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 9 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse: 

”Fattigdom har blivit allt vanligare under de senaste åren. År 2024 fanns det rentav 958 000 människor i Finland som löpte risk för fattigdom eller marginalisering. Vanda och Kervo välfärdsområde har därför all anledning att utveckla nya metoder för att hjälpa och stödja mindre bemedlade invånare. Dessutom måste metoder för att minska och förebygga fattigdom utvecklas. 

Fattigdom och knappa ekonomiska resurser orsakar ständig otrygghet samt ackumulerad marginalisering, vilket har direkta konsekvenser för människors hälsa och välbefinnande. Människor som lever under fattigdomsgränsen har ofta det största behovet av social- och hälsovårdstjänster, men bland annat höga klientavgifter och ett splittrat servicesystem hindrar dem från att få stöd, hjälp och vård. 

Invånarnas jämlikhet förverkligas inte i välfärdsområdet om inte tjänsterna i området också är tillgängliga för de mest utsatta. Att främja invånarnas välfärd och hälsa samt att minska och förebygga fattigdom och ojämlikhet är välfärdsområdets kärnuppgifter. De sparar också på välfärdsområdets ekonomiska resurser på lång sikt. 

Vi som har undertecknat denna fullmäktigemotion föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde (VAKE): 

  1. Inrättar en sektorsövergripande arbetsgrupp mot fattigdom, till vilken man bjuder in representanter från FPA, Vanda och Kervo städer, alla välfärdsområdesfullmäktigegrupper, områdets påverkningsorgan, församlingar, invånare, arbetstagare, organisationer och läroanstalter. Våra påverkningsorgan är ungdomsfullmäktige, rådet för personer med funktionsnedsättning, äldrerådet, delegationen för mångkulturfrågor. 
  2. Utarbetar ett fattigdomsprogram för området, där man ställer upp tydliga mål och åtgärder för att minska och förebygga fattigdom, marginalisering samt hälso- och välfärdsskillnader i Vanda och Kervo. 
  3. Publicerar en fattigdomsguide i vilken man samlar tydlig information om tillgängliga tjänster, stödformer och anvisningar för hur man ansöker om dem för områdets mindre bemedlade invånare. Guiden publiceras på välfärdsområdets webbplats samt som en tryckt version. Guiden kan delas ut via välfärdsområdets organisationer samt bland annat på bibliotek och Vandainfo. 
  4. Beakta initiativets ekonomiska konsekvenser vid beredningen av välfärdsområdets budget för 2027. 
     

5. Shekhar Acharyas fullmäktigemotion ”Systematisk kartläggning av hälsouppgifter för personer som flyttar till välfärdsområdet”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 30 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse: 

I Vanda och Kervo välfärdsområde bor det mycket människor vars tidigare hälsouppgifter inte finns tillgängliga i finländska patientdatasystem eller Kanta-tjänsterna. En del av invånarna har flyttat från länder där hälsouppgifter inte sparas elektroniskt eller där uppgifterna är utspridda i olika handlingar och system. 

När tidigare hälsouppgifter inte finns tillgängliga har hälso- och sjukvårdspersonalen inte nödvändigtvis tillräckliga uppgifter om till exempel patientens långtidssjukdomar, medicinering, allergier, tidigare undersökningar eller behandlingar. Bristfälliga uppgifter kan äventyra patientsäkerheten, fördröja inledandet av vården och orsaka överlappande undersökningar. 

Bristen på information kan orsaka i synnerhet följande problem: 

  • Inom jouren eller annan brådskande vård känner man inte nödvändigtvis till patientens sjukdomar, medicinering eller allvarliga allergier. Detta kan öka risken för felaktig medicinering eller felbehandling. 
  • Tidigare undersökningar och laboratorieprovtagningar kan behöva utföras på nytt om resultaten inte finns tillgängliga eller om deras tillförlitlighet inte kan bedömas. Detta ökar kostnaderna och belastar tjänsterna. 
  • Långvariga sjukdomar och andra hälsoproblem som kräver vård kan förbli oupptäckta. När sjukdomen konstateras först senare kan det vara svårare och dyrare att behandla den. 
  • Klienten kan bli tvungen att uppge samma uppgifter flera gånger i olika tjänster, vilket försvagar serviceupplevelsen och kontinuiteten i vården. 

 

Förslag till en ny verksamhetsmodell: 
Vi undertecknade fullmäktigeledamöter föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde utreder möjligheten att införa en enhetlig och flerspråkig verksamhetsmodell för att kartlägga centrala hälsouppgifter om personer som har flyttat till området och vars tidigare uppgifter inte finns tillgängliga i de finländska patientdatasystemen. I verksamhetsmodellen bör åtminstone följande utredas: 

  1. Flerspråkig hälsouppgiftsblankett: Kunden erbjuds möjlighet att uppge sina centrala hälsouppgifter via en flerspråkig e-tjänstblankett eller pappersblankett. Blanketten kan till exempel innehålla frågor om långvariga sjukdomar, medicinering, allergier, tidigare operationer, vaccinationer och andra uppgifter som är väsentliga med tanke på vården. 
  2. Behandling av tidigare handlingar: Kunden kan lämna sina tidigare hälsouppgifter, recept och undersökningsresultat. Vid behov används ändamålsenliga tolknings- och översättningstjänster för att förstå och översätta dem. 
  3. Bedömning gjord av en yrkesutbildad person: Hälso- och sjukvårdspersonalen går igenom de uppgifter som klienten har uppgett, bedömer deras betydelse och antecknar de uppgifter som behövs och bedöms vara tillförlitliga i patientdatasystemet. Uppgifter som klienten själv har angett ändras inte automatiskt till diagnoser utan bedömning av en yrkesutbildad person. 
  4. Uppgifter som är kritiska med tanke på patientsäkerheten: Allvarliga allergier, centrala långvariga sjukdomar och andra riskuppgifter som inverkar på vården antecknas i patientdatasystemet på det sätt som systemet medger, så att hälso- och sjukvårdspersonalen snabbt kan se dem. 
  5. Utnyttjande av de digitala tjänsterna: Det utreds om de digitala e-tjänster som välfärdsområdet har till sitt förfogande kan utnyttjas vid insamlingen av uppgifter. Samtidigt måste det säkerställas att tjänsten även kan användas av en person som saknar tillräckliga digitala färdigheter, stark autentisering eller möjlighet att uträtta ärenden på finska eller svenska. 
  6. Dataskydd och kundens samtycke: Vid insamling, översättning, granskning och lagring av hälsouppgifter iakttas lagstiftningen om dataskydd, patienternas rättigheter och uppgifternas nödvändighet. Klienten informeras på ett begripligt sätt om varför uppgifterna samlas in och hur de används. 
  7. Samarbete och hänvisning till tjänsten: Modellen bereds i samarbete med välfärdsområdets kommuner, invandrar- och integrationstjänster, mottagningstjänster samt välfärdsområdets hälsovårdstjänster. Målet är att hänvisa klienten till kartläggning av hälsouppgifter i ett så tidigt skede som möjligt. 

  

Fördelarna med verksamhetsmodellen: 

En enhetlig verksamhetsmodell skulle kunna: 

  • förbättra patient- och läkemedelssäkerheten 
  • underlätta planeringen och inledandet av rätt vård 
  • minska onödiga och överlappande undersökningar 
  • hjälpa till att identifiera sjukdomar tidigare 
  • förkorta den tid det tar att få vård 
  • förbättra kontinuiteten i vården 
  • bespara hälso- och sjukvårdspersonalens tid och välfärdsområdets kostnader 
  • främja jämlik åtkomst till trygga hälsotjänster. 

  

Motion: 

"Vi fullmäktigeledamöter som undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde: 

  1. utreder möjligheten att införa en enhetlig och flerspråkig verksamhetsmodell för att kartlägga hälsouppgifter om personer som har flyttat till området och vars tidigare uppgifter inte finns tillgängliga i de finländska patientdatasystemen, 
  2. bedömer hur de nuvarande digitala e-tjänsterna, tolktjänsterna och hälso- och sjukvårdens mottagningar kan utnyttjas i verksamhetsmodellen, 
  3. bedöma verksamhetsmodellens konsekvenser för patientsäkerheten, tjänsternas smidighet, personalens arbetsbelastning och välfärdsområdets kostnader samt 
  4. i mån av möjlighet starta en pilottestning av verksamhetsmodellen inom en avgränsad tjänst eller målgrupp.” 

 

Beslutsförslag

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar anteckna de inkomna fullmäktigemotionerna för kännedom och översända dem till välfärdsområdesstyrelsen för beredning.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes enhälligt.

Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.