Beskrivning
Ärendets beredare: sektordierektör för koncerntjänsterna Mikko Hokkanen
Finansministeriet har 27.1.2025 bett om utlåtande om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering. Syftet med de föreslagna ändringarna är att ändra lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021, finansieringslagen) så att lagen i enlighet med regeringsprogrammet uppmuntrar välfärdsområdena att främja invånarnas välfärd och hälsa.
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering ska välfärdsområdena satsa framför allt på förebyggande åtgärder som är centrala med tanke på invånarnas välfärd och hälsa. I ändringen av lagen om välfärdsområdenas finansiering som nu är ute för utlåtanden försöker man flytta tyngdpunkten i åtgärderna som görs i välfärdsområdena mot mer förebyggande verksamhet genom att öka vikten av koefficienten för främjande av hälsa och välfärd (HYTE-koefficient) jämfört med nuläget.
Regeringen beslutade dessutom våren 2024 i planen för de offentliga finanserna 2025–2028 att övergångsutjämningarna ändras så att man uppnår en besparing av engångsnatur på sammanlagt 35 miljoner euro under 2026 och 2027.
Det bör observeras att beredningen av behovs- och omgivningsfaktorer enligt regeringsprogrammet kommer att fortsätta ännu under 2025 och avsikten är att en regeringsproposition om den tredje fasen av utvecklingen av finansieringsmodellen ska lämnas i början av 2026. Dessa ändringar som presenteras våren 2026 träder i kraft 1.1.2027.
Centrala ändringar
Det föreslås att den finansieringsandel som riktas till främjande av hälsa och välfärd höjs till 1,5 procent av finansieringen av social- och hälsovården samtidigt som den andel som bestäms enligt invånarantalet sänks med 0,5 procentenheter. Ur konsekvensbedömningens perspektiv nämns i förslaget att om minskningen skulle göras i den behovsbaserade finansieringen vore de områdesspecifika förändringarna i finansieringen större och minskningen skulle hänföra sig särskilt till områden med ett högre servicebehov. Minskningen av den invånarbaserade andelen kan ha konsekvenser för Vanda och Kervo välfärdsområde, men dessa eventuellt negativa effekter kan försöka kompenseras genom optimalt genomförda åtgärder för främjande av hälsa och välfärd. Vidare föreslås det att sättet att beräkna koefficienten för främjande av hälsa och välfärd preciseras så att det bättre sporrar välfärdsområdena att genomföra den ändring som eftersträvas även i regeringsprogrammet. HYTE-koefficientens förutsägbarhet har varit mycket dålig, dels på grund av utmaningar med informationsunderlaget. I fortsättningen ska man granska den områdesspecifika relativa förändringen i stället för den absoluta förändringen för att på så sätt bättre beakta både den områdesspecifika förändringen och skillnaderna i utgångsnivån för områdena. Detta förbättrar modellens sporrande effekt.
Därtill föreslås att man i de välfärdsområdesspecifika beloppen för övergångsutjämningarna inte ska beakta den finansiering som fördelas på basis HYTE-koefficienten. Syftet med ändringen är att säkerställa att alla välfärdsområden har incitament att vidta just förebyggande åtgärder. Finansieringen ska för första gången riktas baserat på de välfärdsområdesspecifika HYTE-koefficienterna 2026.
I fråga om bestämningsfaktorerna för social- och hälsovårdens finansiering ska de viktningar för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården som används vid fastställandet av social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader ändras. Dessa ändringar ska basera sig på bokslutsuppgifter för 2023 och vid
beräkningen av servicebehovskoefficienterna ska välfärdsområdets uppgifter för de senaste två åren beaktas. Ändringarna är motiverade. Det bör dock beaktas att när värdet på servicebehovskoefficienten för äldre höjs, samtidigt som befolkningsviktningen i den är mycket hög, har ändringen en negativ verkan för Vanda och Kervo välfärdsområdes del, eftersom antalet äldre invånare i området är relativt sett mindre. Att basera beräkningen på uppgifter för de två senaste åren är inte särskilt fördelaktigt för de välfärdsområden som växer årligen, såsom Vanda och Kervo välfärdsområde.
För räddningsväsendets del ska av bestämningsfaktorerna för finansieringen justeras de faktorer som används vid fastställandet av riskkoefficienten för räddningsväsendet och deras viktkoefficienter.
Vanda och Kervo välfärdsområdes utlåtande om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering finns bifogat till detta beslutsförslag. Enligt 32 § i förvaltningsstadgan för Vanda och Kervo välfärdsområde hör till välfärdsområdesdirektörens befogenheter att besluta om förslag och utlåtanden som begärts av välfärdsområdesstyrelsen och som rör flera sektorer samt andra liknande uppgifter om inte ärendet på grund av dess principiella eller ekonomiska betydelse ska föreläggas välfärdsområdesstyrelsen. Med beaktande av utlåtandets betydelse föreläggs förslaget till utlåtande välfärdsområdesstyrelsen.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att godkänna det bifogade Vanda och Kervo välfärdsområdes utlåtande om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering.
Ändrat beslutsförslag:
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att godkänna det bifogade Vanda och Kervo välfärdsområdes utlåtande om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering. Till avsnitt 8 ”Övriga iakttagelser av utkastet till proposition som är ute på remiss” i slutet av utlåtandet fogas följande tillägg:
”Kriterierna som styr bestämningen av finansieringen av främjandet av hälsa och välfärd beaktar fortsättningsvis inte människornas holistiska sociala välfärd i tillräcklig omfattning. Det är sannolikt att de ändringar till finansieringen av främjandet av hälsa och välfärd som görs nu inte hjälper välfärdsområdena att rikta
in sina åtgärder på omfattande insatser som förbättrar invånarnas välfärd. Eftersom den diagnos- och behovsbaserade bestämningen av finansieringen inte beskriver servicebehovet inom socialvården särskilt väl, är risken att en ökning av vikten av HYTE-koefficienten och beräkning av den på det sätt som föreslås tvärtom minskar finansieringen ytterligare i områden där servicebehovet inom socialvården är större och på så sätt de facto försämrar dessa områdens förmåga att svara mot invånarnas servicebehov.
Överlag lämnar den behovsbaserade finansieringen av socialvården enligt finansieringsmodellen en stor del av servicebehovet hos invånarna obeaktad, och framför allt i fråga om barnskyddet eller vuxensocialarbetet mäter modellen inte servicebehovet på ett lyckat sätt. I den fortsatta utvecklingen borde modellen utvecklas så att den i synnerhet beaktar även sådana faktorer i servicebehovet inom socialvården som inte kan mätas baserat på det diagnosmaterial som nu används.”
Vidare ersätts fjärde stycket i avsnitt 2 med följande text: ”Välfärdsområdena har endast små möjligheter att påverka antalet mottagare av utkomststöd i området. I själva verket berättar antalet mottagare av utkomststöd mer om den socioekonomiska situationen för invånarna i området och om det servicebehov som välfärdsområdet möter. Vanda och Kervo välfärdsområde föreslår att detta resultatkriterium ska slopas.”
Beslut
Det ändrade beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.