Områdesstyrelsen, möte 27-05-2025

Beskrivning

Ärendets beredare: välfärdsormådesdirektör Timo Aronkytö och sektordirektör för konserntjänster Mikko Hokkanen

Välfärdsområdesstyrelsen har vid sitt sammanträde 25.3.2025 § 70 undertecknat bokslutet för 2024 för Vanda och Kervo välfärdsområde och lämnar det till revisorn och revisionsnämnden för behandling.  

Revisionsnämnden har vid sitt sammanträde 14.5.2025 § 44 beslutat att 

1. anteckna för kännedom den av revisorn upprättade och undertecknade revisionsberättelsen som lämnats 14.5.2025; 
2. konstatera att det i revisionsberättelsen som revisorn upprättat riktas en anmärkning mot välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesdirektören, eftersom budgeten för räkenskapsåret 2025 och ekonomiplanen för räkenskapsåret 2026 inte i balans enligt lagen om välfärdsområden (lagen om välfärdsområden 115 §), då underskottet från räkenskapsår 2023 respektive 2024 beaktas; 
3. inhämta om anmärkningen som gjorts enligt 130 § i lagen om välfärdsområden en förklaring av den som anmärkningen gäller samt välfärdsområdesstyrelsens utlåtande till 27.5.2025; 
4. vid nästa sammanträde behandla det undertecknade bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2024 för Vanda och Kervo välfärdsområde som välfärdsområdesstyrelsen har godkänt; 
5. skicka Vanda och Kervo välfärdsområdes revisionsberättelse för 2024 till välfärdsområdesstyrelsen för kännedom och att; 
6. förslaget om beviljande av ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga som lämnas till välfärdsområdesfullmäktige ska beredas för nästa sammanträde. 

Vanda och Kervo välfärdsområdes ansvariga revisor har granskat bokslutet för 2024 och 14.5.2025 lämnat en daterad och undertecknad revisionsberättelse om granskning av välfärdsområdets förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2024. Revisionsberättelsen innehåller en anmärkning. Enligt anmärkningen som riktas mot ledamöterna i välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesdirektören är budgeten för räkenskapsåret 2025 och ekonomiplanen för räkenskapsåret 2026 inte i balans enligt 115 § i lagen om välfärdsområden, då underskottet från räkenskapsår 2023 respektive 2024 beaktas. Trots anmärkningen föreslås i revisionsberättelsen att ledamöterna i välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesdirektören ska beviljas ansvarsfrihet, eftersom tidsfristen för täckande av underskott ännu inte har löpt ut. 

När en anmärkning framställts i revisionsberättelsen, ska enligt 130 § i lagen om välfärdsområden revisionsnämnden inhämta en förklaring av den som anmärkningen gäller samt välfärdsområdesstyrelsens utlåtande. I lagen om välfärdsområden föreskrivs inte inom vilken tid utlåtandena ska lämnas. Välfärdsområdesdirektörens förklaring och välfärdsområdesstyrelsens utlåtande till revisionsnämnden har begärts av välfärdsområdesstyrelsen senast till 27.5.2025, för att bokslutet ska kunna behandlas vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 9.6.2025. Efter att ha fått en förklaring av den som anmärkningen gäller samt välfärdsområdesstyrelsens utlåtande, lämnar revisionsnämnden bokslutet för 2024, den av revisorn upprättade revisionsberättelsen för 2024, förklaringen till anmärkningen som framställs i bokslutet av den som anmärkningen gäller samt välfärdsområdesstyrelsens utlåtande till välfärdsområdesfullmäktige för behandling. Revisionsnämnden samlas för att lägga fram sitt förslag till välfärdsområdesfullmäktige vid nästa sammanträde 28.5.2025. Välfärdsområdesstyrelsens protokoll justeras av denna anledning redan under sammanträdet, för att förklaringen/utlåtandet ska kunna lämnas till revisionsnämnden utan dröjsmål efter välfärdsområdesstyrelsens sammanträde. 

Beslutsförslag

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att lämna till revisionsnämnden nedanstående förklaring/utlåtande av välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesdirektören om den anmärkning beträffande täckande av underskottet som framställs i revisionsberättelsen om bokslutet för 2024. Protokollet för denna ärendepunkt granskas redan under sammanträdet. 

Förklaring/utlåtande 

Revisorn har i sin revisionsberättelse till välfärdsområdesstyrelsen riktat en anmärkning mot välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesdirektören om att budgeten för räkenskapsåret 2025 och ekonomiplanen för räkenskapsåret 2026 inte är i balans enligt 115 § i lagen om välfärdsområden (lag om välfärdsområden 611/2021), då underskottet från räkenskapsår 2023 respektive 2024 beaktas. Trots anmärkningen föreslår revisorn att ledamöterna i välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesdirektören ska beviljas ansvarsfrihet, eftersom tidsfristen för täckande av underskott ännu inte har löpt ut. Genom detta svaromål lämnar välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesdirektören sin förklaring och sitt utlåtande till revisionsnämnden avseende den anmärkning beträffande täckande av underskottet som framställs i revisionsberättelsen om bokslutet för 2024.  

Vanda och Kervo välfärdsområdes budget för 2025 och ekonomiplan för 2025–2027 beslutades vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 9.12.2024. I budgetbeslutet bestämde sig välfärdsområdesfullmäktige att sammanjämka kraven gällande finansiering och ordnande av tjänsterna inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet tjänster genom att konstatera att syftet med dess beslut var följande: ”Just nu lägger lagstiftningen på välfärdsområdena ett utmanande ansvar att förverkliga ramvillkoren enligt den lagstiftning som rör ekonomin, samtidigt som man ska följa substanslagstiftningen om ordnandet av social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Budgeten för 2025 och ekonomiplanen för 2025–2027 är upprättade så att underskottet tekniskt sett kommer att täckas enligt kraven i lagen om välfärdsområden till utgången av 2026, samtidigt som det konstateras att vi måste trygga de lagstadgade tjänsterna för invånarna och endast kommer att kunna genomföra detta under en längre tidsperiod –i praktiken till slutet av 2028. Genomförandemodellen som här valts är den för tillfället bästa synen på hur man kan sammanjämka denna motstridighet i lagstiftningen. En för stram budget skulle utmana välfärdsområdet till en situation där den operativa nivån skulle vara sådan att området möjligtvis skulle bli tvunget att fullgöra sitt organiseringsansvar som avses i 7 § i lagen om välfärdsområden på ett sådant sätt att tillsynsmyndigheten skulle anse att en representant för välfärdsområdet har åsidosatt eller brutit mot substanslagstiftningen där organiseringsansvaret definieras, och för vars tillämplighet det finns flera alternativ inom lagstiftningen om ordnande av social- och hälsovård samt räddningsväsende (t.ex. i fråga om hälso- och sjukvårdens säkerhet och kvalitet 8 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), tryggande av nödvändig omsorg och försörjning enligt 12 § i socialvårdslagen (1301/2014), bestämmelsen om personaldimensionering i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) eller lagen om ordnande av räddningsväsendet (613/2021) 18 §) som fastställer en tillräcklig servicenivå för räddningsväsendet.”  

I budgeten som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige beskrivs alltså Vanda och Kervo välfärdsområdes ekonomiska läge öppet och tydligt, liksom även behovet av att garantera tillräcklig basservice, även i det fall att det uppstår sådant underskott i välfärdsområdet som inte kan täckas inom den lagstadgade tidsfristen före utgången av 2026. Vanda och Kervo välfärdsområde tar skyldigheten att följa lagstiftning på allvar och försöker för egen del genom öppet beslutsfattande kommunicera spänningen mellan lagen om ordnande respektive lagen om finansiering till invånarna i området, beslutsfattarna och statsförvaltningen. Såsom det konstateras i revisorns utlåtande har Vanda och Kervo välfärdsområde uppgett att välfärdsområdet uppskattar att underskottet kommer att kunna täckas slutgiltigt först till slutet av 2028.  Uppskattningen baserar sig på de uppgifter som funnits tillgängliga när beslutet fattades och den bästa möjliga beräkningen baserat på dem. Välfärdsområdet har identifierat att dess finansiering inte räcker till för att tillgodose invånarnas och klienternas individuella servicebehov. Ansvaret för att de grundläggande rättigheterna ska förverkligas ligger i fråga om tjänster i första hand hos den instans som enligt lag har organiseringsansvaret för tjänsterna, alltså välfärdsområdet. Finansieringen av välfärdsområdets uppgifter är dock i grunden beroende av statens finansiering, och således ansvarar staten för att välfärdsområdet har tillräckliga resurser för att förverkliga de grundläggande rättigheterna (finansieringsprincipen).    

Statsrådets justitiekansler har behandlat konflikten mellan finansieringen av välfärdsområdena, täckandet av underskott samt tryggandet av basservicen i sitt avgörande OKV/3069/10/2024-OKV-8 från 23.4.2025. I avgörandet konstateras att välfärdsområdet måste följa all lagstiftning som gäller det, inklusive skyldigheterna att ordna tjänsterna och täcka underskottet, och hur detta kan leda till att välfärdsområdena måste bli tvungna att prioritera tjänster och gallra bort vissa tjänster inom ramen för sin prövningsrätt. I avgörandet uppmärksammas att varje välfärdsområde måste vidta anpassningsåtgärder för att uppnå ekonomisk balans i den omfattning som är möjlig utan att på ett sätt som är i strid med lagen äventyra sådana tillräckliga tjänster inom social- och hälsovården rspektive räddningsväsendet som var och en har rätt till enligt grundlagen. Tjänster som grundar sig på grundlagen eller annan lagstiftning kan inte försummas i syfte att uppfylla skyldigheten att täcka underskott. Behöriga myndigheter måste bedöma tjänsternas tillstånd och utveckling närmare.  

Välfärdsområdesfullmäktige fattar i egenskap av behörig myndighet beslut om välfärdsområdets strategi samt budget och ekonomiplan i enlighet med 22 § i lagen om välfärdsområden. Välfärdsområdesfullmäktige i Vanda och Kervo välfärdsområde har fattat beslut om en sådan budget som efter noga övervägande framhäver välfärdsområdets tolkning som ställer sig positivt till de grundläggande rättigheterna, att välfärdsområdet i första hand ska säkerställa att invånarnas grundläggande rättigheter förverkligas. Det är staten som har skyldighet att bevilja tillräcklig finansiering och välfärdsområdena har skyldighet att sköta ordnandet av tjänsterna.  

I sitt avgörande enligt ovan har justitiekanslern konstaterat att ”Med tanke på problemet med finansieringens tillräcklighet är välfärdsområdets primära åtgärd att be om tilläggsfinansiering enligt 11 § i finansieringslagen till exempel på välfärdsområdets eget initiativ enligt 26 § i finansieringslagen. Man kan inte låta bli att utnyttja denna möjlighet och samtidigt till exempel avstå från att iaktta bestämmelser om balansering av välfärdsområdets ekonomi.”  

Välfärdsområdesfullmäktige i Vanda och Kervo välfärdsområde har i mycket tidigt skede identifierat den svåra ekonomiska situationen som välfärdsområdet hamnat i. Redan när beslut fattades om budgeten för 2024 befullmäktigade välfärdsområdesfullmäktige vid sitt sammanträde 12.12.2023 § 125 välfärdsområdesstyrelsen att utvärdera välfärdsområdets behov av tilläggsfinansiering enligt 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering och att efter eget övervägande ansöka om tilläggsfinansiering för Vanda och Kervo välfärdsområde.  

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade att ansöka om tilläggsfinansiering 14.5.2024 § 95. Vanda och Kervo välfärdsområde var det första välfärdsområdet som utnyttjade sin lagstadgade rätt att ansöka om tilläggsfinansiering. Om förutsättningarna för beviljande av tilläggsfinansiering förhandlades med en arbetsgrupp som tillsatts av statsrådet. Ansökan om tilläggsfinansiering avslogs med statsrådets beslut 3.10.2024 (VM/2024/153), och avslaget motiverades till stor del med att välfärdsområdet inte i någon situation avser verkställa åtgärder som äventyrar de grundläggande rättigheterna, vilka skulle vara nödvändiga för att kunna täcka underskottet inom den lagstadgade tidsfristen.  

Vanda och Kervo välfärdsområdes hantering av ekonomin har inte enbart grundat sig på ansökan om tilläggsfinansiering, utan välfärdsområdets välfärdsområdesfullmäktige har fattat beslut om och inlett 29.4.2024 § 22 ett reformprogram för åren 2023–2030, med vilket man avser få välfärdsområdets ekonomi i balans och till att uppvisa överskott och betala det underskott som ackumulerats under övergångsperioden 2023–2024. Med reformprogrammet eftersträvas till slutet av 2030 produktivitetsåtgärder till ett värde om ungefär 300 miljoner euro.   

Vanda och Kervo välfärdsområde har på ett ansvarsfullt sätt avvägt fullgörandet av skyldigheten att täcka underskottet mot sina övriga lagstadgade skyldigheter. Vanda och Kervo välfärdsområde har konsekvent framhållit att det med den nuvarande finansieringen inte kommer att kunna täcka sitt underskott till utgången av 2026 och samtidigt säkerställa en tillräcklig basservice för sina invånare. Detta har konstaterats i budgeten för 2025 som välfärdsområdesfullmäktige godkänt och diskuterats i de lagstadgade välfärdsområdesförhandlingarna och förhandlingarna om ändring av fullmakten att uppta lån med finansministeriet, inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.   

I de lagstadgade välfärdsområdesförhandlingarna konstaterades att välfärdsområdet måste fortsätta genomföra åtgärderna i reformprogrammet och se till att deras kostnadseffekter realiseras. Vid förhandlingarna om ändring av fullmakten att uppta lån för 2025 presenterade välfärdsområdet sitt reformprogram och de uppdaterade ekonomiplanerna för finansministeriet, där man visar att underskottet kommer att täckas före utgången av 2028. Finansministeriet konstaterade att programmet säkerställer välfärdsområdets förmåga att sköta sina lån, men betonade att området måste fortsätta den målmedvetna anpassningen av ekonomin och vara redo att vidta ytterligare anpassningsåtgärder om det blir nödvändigt.  

Enligt 123 § i lagen om välfärdsområden kan finansministeriet inleda ett utvärderingsförfarande i välfärdsområdet, om välfärdsområdet inte har täckt underskottet i balansräkningen inom den tidsfrist som anges i 115 §. I detta sammanhang måste det dock konstateras att samtliga välfärdsområden i Finland uppfyller åtminstone något av kriterierna för inledande av utvärderingsförfarandet enligt 123 § 2–4 mom.  

Allmänt om välfärdsområdenas finansiering och täckande av underskott  

Social- och hälsovårdsministeriet har i den redogörelse som avses i 31 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) lagt fram följande förslag till planen för de offentliga finanserna för 2026–2029: ”Tidsfristen för täckandet av underskotten i välfärdsområdena är stram. De risker som är förenade med situationen bör beaktas i styrningen av välfärdsområdenas verksamhet och ekonomi till exempel genom ett förebyggande förfarande med ekonomisk styrning.”  

Finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har i sina redogörelser bedömt tillräckligheten av välfärdsområdenas finansiering på ett enhetligt sätt. Enligt redogörelserna konstateras i kapitlet Välfärdsområdenas ekonomi i planen för de offentliga finanserna för 2025–2028 att med kostnadsutvecklingen enligt områdenas budgetar och ekonomiplaner kan hälften av välfärdsområdena inte täcka underskottet i balansräkningen före utgången av 2026. Områdenas ekonomiplaner var förenade med betydande osäkerhet. Å andra sidan förberedde flera områdena ytterligare åtgärder för att anpassa och effektivisera ekonomin och verksamheten. I planen för de offentliga finanserna konstaterades att det finns risk för att den statliga finansieringen och uppgifterna i ett enskilt välfärdsområde eller i enskilda välfärdsområden inte kan samordnas under ramperioden 2025–2028. Det konstaterades att kriterierna för utvärderingsförfarandet uppfylls under ramperioden i flera välfärdsområden.   

Enligt SHM:s redogörelse för 2024 enligt 31 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård har samtliga välfärdsområden och Helsingfors stad sannolikt enstaka lagstadgade social- och hälsovårdstjänster, vars ordnande uppenbart har äventyrats i förhållande till lagstiftningen (Utredning om hur välfärdsområdenas ansvar för att ordna social- och hälsovård uppfylldes 2024). SHM uppskattar dessutom att de social- och hälsovårdstjänster som barn och unga med psykiska problem eller problem med berusningsmedel behöver är allvarliga äventyrade i samtliga välfärdsområden och Helsingfors stad. I redogörelsen konstateras att det ännu inte finns ett tillräckligt kunskapsunderlag för att kunna bestämma den tillräckliga nivån på finansieringen för de olika tjänsterna, men att kunskapsunderlaget preciseras för varje år som går.   

Enligt SHM är orsaken till att ordnandet av tjänster äventyras i grunden otillräckligt sammanjämkande av personal och tjänster och val som välfärdsområdena gjort i allokeringen av finansieringen med allmän täckning (ovan nämnd redogörelse s. 8). SHM bedömer att många välfärdsområden måste vidta anpassningsåtgärder för att klara av att täcka sina underskott inom den bestämda tidsfristen, och de här åtgärderna kan äventyra ordnandet av de lagstadgade social- och hälsovårdstjänsterna (ovan nämnd redogörelse, s. 22).  

THL har 10.3.2025 publicerat forskningsrapporten Lägesbilder från välfärdsområdena – ändringar i servicesystemet under de första åren av social- och hälsovårdsreformen. I rapporten konstateras att den snabba kostnadsökningen i välfärdsområdena under 2023 och 2024 sätter tryck på finansieringsmodellen och servicesystemet. Enligt lagen ska välfärdsområdena täcka sina underskott före utgången av 2026, vilket har visat sig vara en stram tidsfrist som skapar utmaningar.  Även om det med tanke på finansieringsmodellens trovärdighet kan vara viktigt att hålla tidsfristen, kan detta i många områden leda till att en snabb försämring av servicen blir nödvändig. Det finns ingen naturlig övre gräns för de sammanlagda kostnaderna för social- och hälsovården. Därför står det klart att det vid full statlig finansiering bör finnas element som stöder budgetdisciplin.  Å andra sidan kan nedskärningar som görs i hast orsaka ineffektivitet och försämra tjänsterna och därigenom hälsoutfallet.  

Slutsats 

Välfärdsområdet kommer fortsättningsvis att parallellt med andra saker följa upp hur lagstiftningen och myndigheternas anvisningar om välfärdsområdenas ekonomi utvecklas och föra gemensamma diskussioner om den ekonomiska situationen i förhållande till statsförvaltningen, invånarna, klienterna och områdets beslutsfattare. Välfärdsområdet förbinder sig också att även fortsättningsvis följa lagstiftningen och myndigheternas anvisningar som riktas mot det och som rör genomförandet av de uppgifter som i första hand ingår i dess organiseringsansvar på ett sätt som beaktar ett värdigt liv och respekterar de grundläggande rättigheterna. 

Beslut

Beslutsförslaget godkändes enhälligt.

Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi. 

----------------

Protokollet justerades för detta ärende redan under sammanträdet.