Områdesfullmäktige, möte 10-06-2024

Beskrivning

Ärendets beredare: Mikko Hokkanen, sektordirektör för koncerntjänsterna

Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 11.9.2023 § 105 överlämnades Jussi Saramos fullmäktigemotion "Ett nödrop till statsrådet". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 15 fullmäktigeledamöter. Fullmäktigemotionen lydde enligt följande:

"Under flera regeringsperioder har social- och hälsovårdsreformen beretts i syfte att använda resurserna effektivare. Utgångspunkten för reformen har varit att få hjälp, vård och omsorg i rätt tid genom att kombinera tjänster på bas- och specialnivå, varvid de dyraste tjänsterna, såsom den specialiserade sjukvården, minskar. På så sätt är utgiftsökningen till följd av den åldrande befolkningen inte lika brant som den annars skulle vara och personalresurserna räcker till för bättre service.
 
Kommunerna skuldsattes 2019 ännu mer än staten, över tre miljarder, den största enskilda orsaken var underbudgeteringen av social- och hälsovårdstjänsterna i förhållande till skattefinansieringen och statsbidraget. När finansieringen överfördes som sådan från kommunerna till staten förhöjd med index, överfördes också finansieringsunderskottet. Enligt uppskattningar saknar välfärdsområdena över en miljard euro för att ordna tjänsterna. Liksom kommunerna kan välfärdsområdena ändå inte täcka underskottet genom beskattning, skuldsättning eller nedskärningar i utgifterna inom andra sektorer.
 
Det skulle vara oansvarigt att låtsas att välfärdsområdena kan klara av den nuvarande omöjliga situationen där stora besparingar förutsätts ske redan under de närmaste åren. Tjänsterna har redan nu ordnats klart billigare i Finland än i jämförelseländerna. Under hela den tid som social- och hälsovårdsreformen har genomförts har utgångspunkten varit att bryta ökningen av utgifterna i framtiden, inte att ytterligare spara in på tjänster som lider av personalbrist.
 
Vi föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde vädjar till statsrådet både via officiella kanaler och genom offentligheten, så att de miljardnedskärningar som ingår i regeringsprogrammet dras in och att områdena får den tilläggsfinansiering som de så väl behöver."

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade 26.9.2023 § 237 anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och vidarebefordra den till sektordirektören för koncerntjänster för beredning senast 11.3.2024.

Svar på fullmäktigemotion

Enligt 3 § i lagen om finansiering av välfärdsområdena beviljas välfärdsområdena statlig finansiering på basis av välfärdsområdets invånarantal, faktorer som beskriver behovet av social- och hälsovårdstjänster, befolkningstäthet, inslag av personer med ett främmande språk som modersmål, tvåspråkighet, karaktär av skärgård, samiskspråkighet, universitetssjukhustillägg, åtgärder som främjar hälsa och välfärd samt riskfaktorer inom räddningsväsendet, enligt vad som närmare föreskrivs nedan. Andelarna för dessa bestämningsfaktorer året före det år då lagen träder i kraft är följande:

Bestämningsfaktorernas i 1 mom. nämnda andelar ändras årligen i enlighet med den ändring som med anledning av förändringar i bestämningsfaktorerna och välfärdsområdenas uppgifter görs i fördelningen av finansieringen. Varje välfärdsområde beviljas statlig finansiering till ett belopp som fås genom addering av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården enligt 13 § och de kalkylerade kostnaderna för räddningsväsendet enligt 21 §.

Målet med välfärdsområdesreformen var, vid sidan av att dämpa kostnadsökningen, att jämna ut hälsoskillnaderna bland befolkningen och flytta tyngdpunkten i vården till basnivån. Målet var alltså en ny, rättvisare fördelning av pengar än tidigare, som skulle se till att den regionala jämlikheten förverkligas inom social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsverkets tjänster. I samband med reformen avskildes välfärdsområdenas ekonomi från den kommunala ekonomin. Denna kalkyl lyckades dock inte, vilket syns i det första verksamhetsårets underskott i välfärdsområdena och å andra sidan i den kommunala ekonomins överskott. För Vanda och Kervo välfärdsområdes del syns detta i det stora underskottet under de första verksamhetsåren, vilket innebär att det i och med att finansieringsbasen som överfördes var bristfällig även har överförts ett extra anpassningstryck till välfärdsområdet.

Vanda och Kervo välfärdsområde har redan hösten 2023 idkat intressebevakning gällande välfärdsområdets finansiering. Välfärdsområdesstyrelsen har vid sitt sammanträde 5.9.2023 § 216 behandlat den andra delårsöversikten för Vanda och Kervo välfärdsområde. Samtidigt beslutade välfärdsområdesstyrelsen att intressebevakningssektionen ombeds utarbeta ett ställningstagande till välfärdsområdesstyrelsen om HYTE-koefficienten för att vidarebefordras till staten.

Intressebevakningssektionen har vid sitt sammanträde 14.9.2023 § 72 behandlat ärendet och beslutat framföra ställningstagandet "Ställningstagande av välfärdsområdesstyrelsen för Vanda och Kervo välfärdsområde till finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt Institutet för hälsa och välfärd om utvecklingen av välfärdsområdenas behovsbaserade finansiering". Välfärdsområdesstyrelsen har vid sitt sammanträde 26.9.2023 § 227 beslutat skicka ställningstagandet om utvecklingen av välfärdsområdenas behovsbaserade finansiering till social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso, social- och hälsovårdsministeriet, kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen, finansministeriet samt Institutet för hälsa och välfärd. Välfärdsområdesstyrelsens ställningstagande finns som kompletterande material. 

I ställningstagandet konstateras hur den behovsbaserade finansieringsmodellen som utgör grunden för statsfinansieringen inte med tillräcklig noggrannhet kan upptäcka eller bedöma servicebehovet i Vanda och Kervo välfärdsområde och därmed förorsakar ett fortlöpande underskott i finansieringen. I synnerhet har servicebehovet inom socialvården och kostnaderna i anslutning till detta inte beaktats i tillräckligt hög grad i modellen. Detta förvränger fördelningen av finansieringen mellan välfärdsområdena och i synnerhet i Vanda och Kervo välfärdsområde försämrar det välfärdsområdets förmåga att svara på klienternas behov på en tillräcklig nivå. För att jämlika tjänster ska kunna ordnas i hela landet i enlighet med enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård, ska socialvårdens viktkoefficienter ökas och modellen för behovsstandardisering utvecklas snabbt så att behovskoefficienterna inom socialvården verkligen beaktar behovsfaktorerna inom barnskyddet.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har 26.10.2023 gett sitt svaromål till Vanda och Kervo välfärdsområdesstyrelses ställningstagande. Dessutom har finansministeriet 3.11.2023 gett ett svar på Vanda och Kervo välfärdsområdes ställningstagande om utvecklingen av den behovsbaserade finansieringsmodellen för välfärdsområdena. Båda svaren finns som kompletterande material.

Vanda och Kervo välfärdsområdesförhandling har förts 27.11.2023. I förhandlingarna deltog förutom välfärdsområdet representanter från finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet, Institutet för hälsa och välfärd samt regionförvaltningsverket. Vid förhandlingarna har välfärdsområdet lyft fram följande frågor om finansieringen:

"Vanda och Kervo välfärdsområde har identifierat bl.a. följande smärtpunkter i finansieringen:

·       socialvården har beaktats ofullständigt i den kalkylerade finansieringen

·       HUS uppgifter av särskild art har inte beaktats tillräckligt i finansieringen

·       modellen saknar incitament för att utveckla eller höja produktiviteten

·       THL:s statistiska modell grundar sig i huvudsak på diagnos- och besöksuppgifter, vilket ger Vake ett finansieringsunderskott (jämfört med behovet).

Finansieringsmodellen har permanent övergångsfinansiering för de områden som har budgeterat en kostnadsnivå för social- och hälsovårdstjänster långt över eller under nivån enligt den kalkylerade finansieringen innan välfärdsområdesreformen. På grund av den begränsning som ingår i finansieringsmodellen följer finansieringen inte finansieringsbehovet på basis av behovet till fullt belopp. I Helsingfors har man under kommunmodellen kontinuerligt budgeterat mer för social- och hälsovården än i Vanda och Kervo.  

Vanda och Kervo välfärdsområde och Helsingfors har en mycket likadan verksamhetsmiljö; bedömningen är dessutom att VAKE har ett större servicebehov inom socialvården än Helsingfors bland annat på grund av den lägre inkomstnivån. Trots att verksamhetsmiljön och servicebehoven är likartade kommer finansieringen under övergångsperioden enligt begränsningarna i finansieringsmodellen att förbli på en betydligt högre nivå i Helsingfors än i VAKE, +252 euro/invånare."

Även i det reformprogram som välfärdsområdesfullmäktige godkände vid sitt sammanträde 29.4.2024 § 22 har utmaningarna i finansieringsmodellen för välfärdsområdena beskrivits och hur den behovsbaserade modellen för statlig finansiering enligt Vanda och Kervo välfärdsområdes bedömning inte i tillräcklig utsträckning identifierar områdets servicebehov, vilket medför ett underskott i finansieringen särskilt för socialvårdens del. Modellen som till största del baserar sig på diagnoser inom hälso- och sjukvården beaktar inte det mer omfattande servicebehovet inom socialvården på ett tillfredsställande sätt, vilket innebär att regionala särdrag och behov inte noteras. Koefficienterna för servicebehovet i Vanda och Kervo är betydligt lägre än i andra områden och beskriver inte på rätt sätt områdets servicebehov och kostnaderna för dem. Den nuvarande finansieringsmodellen orsakar ett finansieringsunderskott på tiotals miljoner euro i Vanda och Kervo välfärdsområde och försvårar den faktiska förmågan att producera tillräckliga social- och hälsovårdstjänster för invånarna i välfärdsområdet.

Välfärdsområdesfullmäktige har genom sitt beslut 12.12.2023 § 125 Godkännande av Budgeten 2024 och ekonomiplanen 2024–2026 beslutat att, förutom att godkänna budgeten och ekonomiplanen, dessutom befullmäktiga välfärdsområdesstyrelsen att i januari–mars 2024 bedöma behovet av tilläggsfinansiering enligt 11 § i lagen om finansiering av välfärdsområden samt att enligt prövning ansöka om tilläggsfinansiering för Vanda och Kervo välfärdsområde. Avsikten är att välfärdsområdesstyrelsen 14.5.2024 ska behandla förslaget om ansökan om tilläggsfinansiering i enlighet med 11 § i lagen om finansiering av välfärdsområden (617/2022, nedan finansieringslagen). Med stöd av 1 mom. i paragrafen i fråga har ett enskilt välfärdsområde rätt att utöver den kalkylerade finansieringen få tilläggsfinansiering av staten till det belopp som behövs för att trygga tillräckliga social- och hälsovårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen samt räddningsväsendets tjänster som är kopplade till de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 7, 15 och 20 § i grundlagen, om finansieringsnivån annars skulle äventyra tryggandet av tillräckliga tjänster. Utkastet till ansökan om tilläggsfinansiering finns som kompletterande material.

Vanda och Kervo välfärdsområde strävar även i fortsättningen efter att påverka att området anvisas tillräckliga ekonomiska resurser för att tillgodose befolkningens servicebehov.