Beskrivning
Under mötet lämnades följande fullmäktigemotioner in:
1. Marja Ahavas och Olga Gilberts fullmäktigeinitiativ "Stärkt behandling av typ 2-diabetes i Vanda och Kervo välfärdsområde". Motionen har undertecknats av 30 regionfullmäktigeledamöter. Fullmäktigemotionen lydde som följer:
"Diabetes drabbar uppskattningsvis över 500 000 finländare, inklusive personer som utan vetskap insjuknat. Komplikationerna vid diabetes förkortar avsevärt livslängden. Diabetes, konstaterad vid cirka 30 års ålder, förkortar livslängden med i genomsnitt 13–14 år och diabetes, konstaterad vid 50 års ålder, förkortar livslängden med i genomsnitt 5–6 år.
Det är fråga om en kännbar folksjukdom som ökar servicebehovet. Vid sidan av den mänskliga bördan är diabetesens kostnadseffekt märkbar: vården av personer med diabetes kostade år 2017 2,5 miljarder euro. Ungefär hälften av kostnaderna för behandlingen av diabetes orsakas av behandling av komplikationer som kan undvikas och som avsevärt påverkar livskvaliteten.
1. God medicinsk praxis-rekommendation för typ 2-diabetes
Rekommendationen uppdaterades 18.3.24. Den största ändringen i rekommendationen är att viktkontroll betonas i behandlingen av diabetes. För personer, som haft diabetes kortare tid än 6 år, är det möjligt att behandla typ 2-diabetes mot remission, dvs. bota hela sjukdomen, med hjälp av viktminskning. Uppnåendet av remission beror på viktminskning. Det är mer sannolikt att remission uppnås ju kortare tid diabetes har pågått och därför är det skäl att genast i diagnosskedet rikta resurser till att styra och bevara en bestående viktminskning. Snabb behandling vid sjukdomsutbrott och förebyggande vård är hörnstenar i behandlingen av diabetes, liksom i behandlingen av andra folksjukdomar.
2. THL:s kvalitetsregister
THL har byggt upp nationella kvalitetsregister med vilka man kan följa upp hur vårdresultaten förverkligas på riksnivå vid olika sjukdomar. Målet med det nationella diabetesregistret är att följa upp och hjälpa till att förbättra diabetesvårdens kvalitet och effektivitet. I diabetesregistret följs uppföljningen och behandlingen i hela vårdkedjan. Kvalitetsregistret för diabetes omfattar uppgifter om primärvård och specialiserad sjukvård samt offentlig och privat hälso- och sjukvård.
1. Vi föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde utarbetar en vårdmodell för intensiv viktkontroll enligt rekommendationen God medicinsk praxis för patienter med typ 2-diabetes.
2. Vi föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde följer upp kvaliteten på befolkningens diabetesvård utifrån kvalitetsregistret samt utifrån resultaten gör nödvändiga ändringar i vården av diabetiker.
Källor:
Typ 2-diabetes God medicinsk praxis-rekommendation 18.2.24
Diabetesregistret (thl.fi)"
2. Teemu Purojärvis fullmäktigemotion "Öppnande av rådgivning på Hasselbacken". Motionen har undertecknats av 25 regionfullmäktigeledamöter. Fullmäktigemotionen lydde som följer:
"Innan välfärdsområdena grundades, gallrade Vanda stad bort stadens rådgivningsnätverk genom att stänga flera rådgivningsbyråer, av vilka en var rådgivningsbyrån i stadsdelen Hasselbacken. Rådgivningens läge var mycket bra i området. Bredvid fanns både lågstadiet, tandkliniken och biblioteket. Rådgivningen betjänade också i större utsträckning familjer i västra Vanda. För närvarande måste man ta sig från Hasselbacken till rådgivningen i Myrbacka, Mårtensdal och Kivistö. Som kortast är restiden till rådgivningen cirka en halv timme och som längst tar resan en timme.
Vanda och Kervo välfärdsområde fastställde preliminärt antalet rådgivningar i sin plan för servicenätet. I planen skulle rådgivningen i Mårtensdal flytta till ett nytt familjecenter i väst, vars placering var planerad till s.k. Virtatalo i Myrbacka. Nu förvägrades dock Vanda och Kervo välfärdsområde en fullmakt att uppta lån genom statsrådets beslut 6.6.2024, och västra familjecentret kan inte öppnas som planerat. Detta kommer att få en fruktansvärd effekt på servicen för familjerna i västra Vanda.
Den nuvarande rådgivningskapaciteten är inte tillräcklig. Avsikten är att i allt större utsträckning planlägga hem i synnerhet för barnfamiljer. På grund av renoveringen av Stenbacka skola måste både tandvården och rådgivningen söka nya lokaler för verksamheten. Detta innebär att barnfamiljerna i såväl Mårtensdal som Hasselbacken, Linnais, Tavastby och Tavastberga i fortsättningen blir tvungna att resa längre än tidigare till rådgivningstjänsterna. Dessutom innebär detta att rådgivningen i fortsättningen med mycket stor sannolikhet kan bytas ut mitt under graviditeten eller spädbarnsåldern.
Rådgivningens uppgift är att koncentrera sig på att följa upp hälsan och utvecklingen hos det barn som föds och barnet under skolåldern och barnets familj, ge föräldrarna handledning i barnavård samt stödja interaktionen mellan barnet och föräldrarna. Rådgivningsarbetet främjar individens, familjens och regionens hälsa genom att ge råd och stöd samt genom att öka alternativen och resurserna. Nu håller man allvarligt på att äventyra denna verksamhet på ett sätt som säkert kommer att öka behovet av tyngre tjänster i framtiden, såsom specialiserad sjukvård och barnskydd.
Därför föreslår vi att man öppnar en rådgivningsbyrå på Hasselbacken som i första hand betjänar barnfamiljerna i Hasselbacken, Linnais, Tavastby och Tavastberga."
3. Centerns fullmäktigegrupps fullmäktigemotion "Genomförandet av handikappservicens telefontjänster och kundsamråd av hög kvalitet måste säkerställas". Motionen har undertecknats av 24 regionfullmäktigeledamöter. Fullmäktigemotionen lydde som följer:
"Vi som undertecknat fullmäktigemotionen föreslår att man alltid säkerställer att telefontjänsterna inom servicen för personer med funktionsnedsättning fungerar, även under tjänstemännens ledigheter.
Vi föreslår även, att hörandet av klienter i anslutning till ansökningar om service för personer med funktionsnedsättning genomförs så som lagen förutsätter och utan dröjsmål. Ett grundligt hörande av klienterna gör det lättare att i tid inleda en riktad service för klienter med funktionsnedsättning. Individuellt hörande av klienter minskar också onödiga påminnelser om beslut om service för personer med funktionsnedsättning.
Vi undertecknade föreslår att välfärdsområdets fullmäktige i fortsättningen utreder utveckling av kvaliteten på service för personer med funktionsnedsättning och rapporterar om kvalitetsavvikelser så att fullmäktige i tillräckligt god tid kan ingripa i eventuella ändringar i servicebehovet inom servicen för personer med funktionsnedsättning.
I Finlands bästa välfärdsområde är ärendena för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ordnade på ett högklassigt sätt."
4. Tia Seppänens fullmäktigeinitiativ "Första hjälpen-utbildning i psykisk hälsa för aktörer som arbetar med barn och unga i välfärdsområdet". Motionen har undertecknats av 28 regionfullmäktigeledamöter. Fullmäktigemotionen lydde som följer:
"De som arbetar inom välfärdsbranschen får lära sig att ge första hjälpen vid hjärtinfarkt eller olycka. Få personer utanför hälso- och sjukvården får dock omfattande utbildning i första hjälpen för att hjälpa en person som till exempel har en panikattack eller en person som upplever självdestruktiva tankar. Stigma i anslutning till den psykiska hälsan och strikta fördomar mot unga kan också utgöra ett hinder för att identifiera och ingripa i den akuta situationen. Vårt välfärdsområde verkar mitt i mentalvårdskrisen och barn och unga lider särskilt allvarligt av utmaningen.
Tilläggsresurser för egentliga, tillräckligt omfattande och tillgängliga mentalvårdstjänster är av största vikt, men bevisligen räcker det inte till för att lösa de grundläggande orsakerna till problemet. När den mentala hälsan krisar kan det ofta vara för sent att söka hjälp inom hälso- och sjukvården och den akuta situationen kan uppstå till exempel under ett servicemöte med en anställd inom socialväsendet. Att ge första hjälpen ökar i synnerhet förebyggandet av barns och ungas illamående, ökar kvaliteten på välfärdsområdets tjänster och kundmöten samt minskar eventuellt trycket på hälso- och sjukvårdstjänster med högre och tyngre kostnader.
I synnerhet genom aktörer som arbetar med barn och unga i området, ska social-, hälso- och räddningstjänsterna satsa ännu mer på att lära sig vardagliga mentala färdigheter och på en verksamhetskultur som förebygger problem. Utbildningen ska vara systematisk och konsekvent. På så sätt kan vi förebygga psykiska problem hos barn och unga, främja utvecklingen av emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter samt stärka hela Vandas och Kervos välfärd och integrationen av social- och hälsovårdstjänsterna. Samtidigt förebyggs mobbning och skolvåld som en riskfaktor för den psykiska hälsan. Utbildningen skulle också avsevärt öka den utbildades mentala resiliens och på så sätt positivt återspeglas även i övrig arbetsgemenskap samt tillsammans med de växande barnen i området i andra åldersgrupper.
Vi föreslår att välfärdsområdet utreder omfattningen av branschernas utbildningsutbud för första hjälpen inom psykisk hälsa med fokus på barn och unga. Området ordnar, enligt utrett behov, utbildningar i förhållande till branschernas utgångsutbildningsnivåer, som till exempel innehåller grunder för att stärka den psykiska hälsan och det egna välbefinnandet, anvisningar för att identifiera risksituationer, följa upp det psykiska välbefinnandet och hjälpa andra, samt läromedel för att klara av livskriser och identifiera olika psykiska störningar. Utbildningen kan genomföras med hjälp av en yrkesutbildad person inom den mentala hälsan eller organisationsaktörer som utbildats till första hjälpen-utbildare inom den mentala hälsan, som enskilda repetitioner eller som kontinuerliga fördjupade utbildningar.
Vi undertecknade regionfullmäktigeledamöter förutsätter att Vanda och Kervo välfärdsområde utifrån ovan nämnda utredning ger området intensiv men heltäckande utbildning i första hjälpen för aktörer som arbetar med barn och unga."
4. Antero Eerolas fullmäktigemotion "Välfärdsområdets program mot korruption". Motionen har undertecknats av 21 regionfullmäktigeledamöter. Fullmäktigemotionen lydde som följer:
"Med korruption avses utövande av offentlig och politisk makt för att uppnå personlig, i synnerhet ekonomisk vinning. Korruption kan vara korruption från myndigheternas sida, men även strukturell korruption som korroderat beslutsfattandet.
Justitieministeriets publikation ”Korruptiontorjunta kunnallishallinnossa - Askelmerkkejä hyvään hallintoon” (https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164486) från år 2022 definierar, att ”målet för korruptionen är att uppnå ett obehörigt enskilt intresse med lagstridiga eller oetiska metoder, vilket äventyrar tillgodoseendet av det allmänna intresset och förtroendet för myndighetsverksamheten inom lokalförvaltningen”. Liknande definition finns också i statsrådets principbeslut (https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/163396) om en nationell strategi och ett nationellt åtgärdsprogram mot korruption. Samma lagbundenheter gäller dock även i välfärdsområdena.
Korruption och strävan efter egna intressen lockar i synnerhet i stora upphandlingar med offentliga medel från privata företag. Speciellt inom social- och hälsovårdstjänsterna görs många inköp från privata producenter. Därför måste även social- och hälsovårdssektorn vara alert för att identifiera korruption.
Den vanligaste korruptionsmätaren är den internationella organisationen Transparency Internationals Corruption Perception Index (CPI), som mäter respondenternas observationer av korruption i eget land. Enligt en utredning (https://yle.fi/a/74-20015512) som publicerades i fjol, är Finland det tredje minst korrumperade landet i världen efter Danmark och Nya Zeeland. Även om fenomenet är under kontroll, innebär det inte att välfärdsområdena är helt resistenta mot missbruk.
Därför måste också välfärdsområdet hela tiden vara vaksamt och bryta näringskedjorna för korruption. Även i Vanda och Kervo välfärdsområde är det skäl att sammanställa anvisningar och åtgärder mot korruption och utarbeta särskilda anvisningar för dessa.
På basis av det ovan nämnda gör vi undertecknade regionfullmäktigeledamöter följande fullmäktigemotion:
* Vanda och Kervo välfärdsområde samlar hittillsvarande föreskrifter, anvisningar, praxis och åtgärder för att bekämpa korruption i all sin verksamhet. Av dessa sammanställs ett särskilt handlingsprogram mot korruption."
5. Tiina Keskimäkis fullmäktigemotion "Riskanalys för de utmaningar som digitaliseringen medför i välfärdsområdet". Motionen har undertecknats av 10 regionfullmäktigeledamöter. Fullmäktigemotionen lydde som följer:
"Utvecklingen och digitaliseringen av tekniken har medfört nya system, såsom digitalt ID, socialt poängsättningssystem, koldioxidkrediter, vaccinstatussystem och digitala plånböcker.
Dessa system medför risker för medborgarnas rättigheter och säkerhet.
Därför är det nödvändigt att göra en omfattande riskanalys av eventuella rättsliga och straffrättsliga utmaningar i dessa system.
Statsrådets redogörelse SRR 16/2022 betonar betydelsen av vaccinstatussystemet och digital plånbok, digitalt ID, socialt poängsättningssystem och koldioxidkrediter i medborgarnas vardag.
När dessa system införs måste man dock beakta medborgarnas integritetsskydd och rättigheter, såsom de definieras i människorättskonventionerna.
Straffrättsligt ska man granska dessa perspektiv och säkerställa att medborgarnas rättigheter och säkerhet skyddas på behörigt sätt. Att utreda och bekämpa riskerna för att undvika kränkningar av de mänskliga rättigheterna är viktiga delar av initiativet.
Syftet med detta initiativ är att säkerställa att man i välfärdsområdet följer rättsprinciperna och skyddar medborgarnas grundläggande rättigheter.
Riskanalysobjekt
1. Digitalt ID:
– Eventuella informationssäkerhetsrisker och missbruk av personuppgifter.
– Brott mot integritetsskyddet.
– Riskerna för diskriminering och ökad social ojämlikhet.
2. Socialt poängsystem:
– Medborgarnas profilering och uppföljning.
– Eventuella diskriminerings- och rättsskyddsproblem.
– Kränkningar av integritetsskydd och mänskliga rättigheter.
3. Koldioxidkrediter:
– Eventuella ekonomiska och sociala konsekvenser.
– Riskerna för ökad diskriminering och ojämlikhet.
– Säkerställande av rättvisa i systemets funktion.
4. Vaccinstatussystem:
– Risker med anknytning till integritetsskydd och informationssäkerhet.
– Eventuell diskriminering och social stämpling på basis av vaccinationsstatus.
– Rättsliga utmaningar och skydd av de grundläggande fri- och rättigheterna.
5. Digitala plånböcker:
– Personuppgifters och betalningsuppgifters säkerhet.
– Eventuella ekonomiska brott och missbruk.
– Säkerställande av integritet och datasäkerhet.
Åtgärdsförslag
1. Granskning av lagstiftning och författningar: Man utreder om den befintliga lagstiftningen och författningarna är tillräckliga för att hantera de utmaningar som dessa system medför.
2. Inrättande av en expertgrupp: En expertgrupp sammanställs som består av rättslärda, informationssäkerhetsexperter och människorättsexperter för att göra en riskanalys.
3. Uppföljning och övervakning: Mekanismer för kontinuerlig uppföljning och övervakning skapas så, att eventuella olägenheter av ibruktagandet av systemen snabbt kan identifieras och åtgärdas.
4. Information till invånarna: Man säkerställer att invånarna i området är medvetna om dessa system och deras inverkan på deras rättigheter och säkerhet.
Initiativets fördelar
– Förutseende verksamhet: Välfärdsområdet kan förutse och hantera de rättsliga och straffrättsliga utmaningar som ibruktagandet av digitala system medför.
– Skydd av rättigheter: Man säkerställer att medborgarnas grundläggande rättigheter, såsom integritetsskydd och icke-diskriminering, är tryggade.
– Säkerhet och förtroende: Förbättra medborgarnas förtroende för digitala system genom att säkerställa att de används på ett säkert och rättvist sätt.
Sammanfattning
Syftet med detta initiativ är att göra en heltäckande riskanalys av rättsliga och straffrättsliga utmaningar för digitalt ID, socialt poängsättningssystem, koldioxidkrediter, vaccinstatussystem och digital plånbok . Initiativet syftar till att se till att medborgarnas rättigheter och säkerhet skyddas och att eventuella kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan bekämpas effektivt. Detta hjälper välfärdsområdet att förutse och hantera de risker som ibruktagandet av digitala system medför och att säkerställa skyddet av medborgarnas rättigheter.
Som stöd för initiativet hänvisas till flera skriftliga källor som behandlar de digitala systemens inverkan på medborgarnas rättigheter och säkerhet.
1. Statsrådets redogörelse SRR 16/ 2022:
– Redogörelsen ger en heltäckande uppfattning om vaccinstatussystemens och de digitala plånböckernas betydelse i medborgarnas vardag samt om utmaningarna och möjligheterna i anslutning till dessa.
2. EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR):
– GDPR-förordningen ger viktiga anvisningar för behandling av personuppgifter och säkerställande av integritetsskyddet i digitala system.
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/FI/TXT/?uri=CELEX%3A32016R0679
3. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna:
– Detta avtal definierar de centrala mänskliga rättigheterna som ska beaktas i planeringen och ibruktagandet av digitala system.
https://www.echr.coe.int/documents/d/echr/Convention_FIN
4. Anvisningar från dataombudsmannens byrå:
– Dessa anvisningar ger praktiska råd för att uppfylla dataskyddskraven och skydda medborgarnas integritet.
https://tietosuoja.fi/tietosuoja
5. Justitieministeriets rapporter och anvisningar:
– Justitieministeriet publicerar regelbundet rapporter och anvisningar som behandlar rättsliga frågor och skydd av medborgarnas rättigheter i en digital miljö.
https://oikeusministerio.fi/etusivu"