Områdesfullmäktige, möte 28-10-2024

Beskrivning

Ärendets beredare: jurist Tiia Tuovinen

Enligt 35 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård finns i Finland för samordning utvecklande och samarbete på regional nivå rörande den social- och hälsovård som ordnas av välfärdsområdena fem samarbetsområden för social- och hälsovården (YTA). Bestämmelser om vilka välfärdsområdena som hör till dem fastställs genom förordning av statsrådet. Enligt 1 § i statsrådets förordning om samarbetsområdena för social- och hälsovården hör till Södra Finlands samarbetsområde Södra Karelens välfärdsområde, Helsingfors stad, HUS-sammanslutningen, Östra Nylands välfärdsområde, Mellersta Nylands välfärdsområde, Kymmenedalens välfärdsområde, Västra Nylands välfärdsområde, Päijänne-Tavastlands välfärdsområde samt Vanda och Kervo välfärdsområde. 

Enligt 36 § 1 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska de välfärdsområden som hör till samma samarbetsområde för social- och hälsovården för varje fullmäktigeperiod ingå ett samarbetsavtal.  Enligt momentet är syftet med samarbetsavtalet att säkerställa arbetsfördelningen, samarbetet och samordningen mellan de välfärdsområden som ingår i samarbetsområdet till den del detta behövs för skötseln av välfärdsområdenas lagstadgade uppgifter och för tryggandet av kostnadsnyttoeffektiviteten i social- och hälsovården. 

Enligt 36 § 2 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska samarbetet främja kostnadsnyttoeffektiviteten, produktiviteten, kvaliteten, klient- och patientsäkerheten, ändamålsenligheten, jämlik tillgång, språkliga rättigheter samt fungerande servicekedjor och servicehelheter i social- och hälsovården. Genom samarbetsavtalet ska det dessutom säkerställas att en verksamhetsenhet som tillhandahåller social- och hälsovård med stöd av avtalet har tillräckliga ekonomiska och personella resurser samt tillräcklig kompetens för att sköta uppgiften. 

I paragrafens 3 mom. finns en förteckning över de helheter där man åtminstone ska komma överens om arbetsfördelningen, samarbetet och samordningen i avtalet. Dessa är följande: 

1. bedömning och prognostisering av befolkningens servicebehov och uppföljning och utvärdering av ordnandet av social- och hälsovården 
2. socialjour och jour inom hälso- och sjukvården 
3. organisering av uppgifterna vid centralen för prehospital akutsjukvård och samordning av verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården med övrig verksamhet 
4. ordnande och produktion av medicinska stödtjänster och andra stödtjänster 
5. säkerställande av personalen och kompetensen i den specialiserade sjukvården inom olika specialområden för att trygga en ändamålsenlig tillgång och tillgänglighet i fråga om tjänsterna 
6. ordnande och produktion av sådana social- och hälsovårdstjänster som på grund av att de behövs sällan eller är särskilt krävande förutsätter upprepning eller specialkompetens inom flera områden för att tillräcklig kompetens och skicklighet ska kunna uppnås och upprätthållas eller betydande investeringar i anordningar, utrustning eller lokaler 
7. strategisk plan för utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten och genomförandet av planen samt samordnings-, styrnings- och rådgivningsuppgifter rörande dessa funktioner hos det välfärdsområde som är huvudman för ett universitetssjukhus 
8. fastställande av de regionala principerna vid ibruktagande, användning och tagande ur bruk av metoder inom social- och hälsovården med beaktande av de riksomfattande riktlinjerna för principerna, 
9. utvecklande av informationshanteringen och de elektroniska tjänsterna i social- och hälsovården, vid användningen av klient- och patientuppgifter samt i skyldigheter enligt lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen med beaktande av de riksomfattande riktlinjerna för dem 
10. skapande av beredskap för störningssituationer och undantagsförhållanden och vid ordnandet av verksamheten vid det beredskapscenter som avses i lagen 
11. till sina effekter vittsyftande och ekonomiskt betydelsefulla investeringar och avtal som motsvarar sådana investeringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till de frågor som avses i ovan nämnda punkter.
     

Enligt 36 § 4 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska det i samarbetsavtalet dessutom bestämmas om den kostnadsfördelning som sammanhänger med en ansvarsfördelning som avses där om kostnadsfördelningen inte regleras i 57 §. Samarbetsavtalet kan omfatta också annat än arbetsfördelning, samarbete och samordning som beskrivs ovan (3 mom.) vid ordnande och produktion av social- och hälsovård. Samarbetsavtalet ska samordnas med det samarbetsavtal mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena som avses i den lagen. Närmare bestämmelser om avtalets innehåll och beredningen har utfärdats genom en förordning av statsrådet. 

Beskrivning av beredningsprocessen 

Beredningen av samarbetsavtalet för Södra Finlands samarbetsområde inleddes i oktober 2023 på det möte som hölls av styrgruppen för beredningen av avtalet. Avtalsparterna utsåg företrädare till styrgruppen från sin tjänstemannaledning. HUS chefsöverläkare Markku Mäkijärvi har varit ordförande för styrgruppen. Styrgruppen organiserade beredningen av avtalet i fyra arbetsgrupper som ansvarade för beredningen av utkastet till avtal. Varje arbetsgrupp fick ansvar för att bereda tre till fyra av de helheter som avses i 36 § 3 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Arbetsgrupperna bestod av experter utsedda av avtalsparterna.

Beredningsprocessens framskridande och förväntningarna på beredningen behandlades 19.12.2023 vid SHM:s förhandling om samarbetsområdet för det Södra området. Utöver avtalsparterna deltog representanter för SHM, FM, IM och THL i förhandlingarna. En viktig utgångspunkt i förhandlingarna ansågs vara att avtalet inte enbart begränsas till den specialiserade sjukvården, utan också omfattar primärvården, socialservicen och integreringen av verksamheten. I protokollet från förhandlingarna konstaterades dessutom att man redan under en längre tid har samarbetat inom stödtjänsterna i Södra samarbetsområdet och att det inte är lika lätt att identifiera enkla synergifördelar som inom andra samarbetsområden. Social- och hälsovårdsministeriet har hörts om det avtalsutkast som styrgruppen och arbetsgrupperna berett på det sätt som förutsätts i 37 § 3 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård. SHM:s utlåtande 12.6.2024 om avtalsutkastet har beaktats i den slutliga avtalstexten. Avtalsutkastet har två gånger varit på en omfattande kommentarsomgång i avtalsparternas organisationer, både på våren och i början av hösten 2024 och kommentarerna från dessa har även beaktats i den slutliga avtalsversionen.

Enligt 37 § 2 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård ska man vid beredningen av samarbetsavtalet höra de högskolor som tillhandahåller utbildning inom social- och hälsovårdsbranschen när avtal ingås om utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamhet. De högskolor som nämns under beredningen har hörts vid ett diskussionsmöte som ordnades 9.2.2024 och högskolorna har också haft möjlighet att ge sina skriftliga kommentarer att beaktas i avtalsberedningen. Dessutom har avtalsutkastet i fråga om uppgifter i anknytning till beredskap beretts i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet i enlighet med 37 § 2 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård.

Under beredningen av avtalsutkastet har man också beaktat förenligheten med samarbetsavtalet för tvåspråkiga välfärdsområden.

Allmän beskrivning av avtalet och avtalets strukturer för uppföljning   

Som bilaga till beslutsförslaget finns ett förslag till det första samarbetsavtalet för det södra samarbetsområdet. Den egentliga avtalstexten är cirka 50 sidor lång och dessutom innehåller avtalet fyra bilagor. Avtalstexten är indelad i tjugo kapitel, av vilka tolv är det egentliga innehållet i avtalet, sju kapitel är avtalsjuridik och ett kapitel är avtalstekniska anteckningar som gäller verkställandet och uppföljningen av avtalet. 

Avsikten är att samarbetsavtalet till sin karaktär ska fungera som ett huvudavtal, med stöd av vilket man närmare kan avtala om samarbete mellan två eller flera avtalsparter genom separata avtal som kallas undersamarbetsavtal. Avtalsparterna godkänner undersamarbetsavtalen enligt sina egna interna anvisningar. Avtal om befintliga samarbetsarrangemang (t.ex. i anslutning till diagnostiktjänster) betraktas i fortsättningen som sådana undersamarbetsavtal som grundar sig på samarbetsavtalet. 

Avtalet innehåller inga väsentliga ändringar i arbetsfördelningen mellan avtalsparterna. Avtalet har uppgjorts med utgångspunkt i att det möjliggör samarbete mellan avtalsparterna och skapar juridiska förutsättningar för det samt beaktar de lagstadgade skyldigheter som gäller avtalsparterna (t.ex. social- och hälsovårdens beredskapscentral). Avtalet förpliktar inte direkt till ett visst slags samarbete. Eftersom behoven och situationerna kan förändras snabbt, lönar det sig inte att binda en enskild samarbetsform till ett avtal mellan nio avtalsparter, vars ändring är en administrativt långvarig process. Det är betydligt mer ändamålsenligt att grunda ett närmare samarbete på ovan nämnda undersamarbetsavtal, vars eventuella ändringar är enklare. 

I samarbetsavtalet fastställs också dess uppföljningsstrukturer som består av en styrgrupp för samarbetsområdet (YTA-styrgruppen) i vilken ingår tjänsteinnehavare och de arbetsgrupper som styrgruppen har tillsatt. Deras verksamhet och uppgifter fastställs också i avtalet. 

Godkännande av avtalet 

Avtalet presenteras nu för avtalsparternas välfärdsområdesfullmäktige, Helsingfors stadsfullmäktige och HUS-sammanslutningens samkommunsstämma för godkännande. Avsikten är att avtalet ska godkännas före utgången av innevarande år. Avtalet träder i kraft när alla avtalsparter har godkänt det. Enligt 1 § i lagen om genomförande av social- och hälsovårdsreformen ska välfärdsområdenas samarbetsavtal upprättas före utgången av 2025, dvs. avtalet blir nu klart ett år före den tidsfrist som fastställs i lagen. Även social- och hälsovårdsministeriet har framfört en önskan om att avtalet ska godkännas inom en snabbare tidtabell än vad som föreskrivs i lagen. 

Beaktande av jävsfrågor i beslutsfattandet

Enligt 11 § i förvaltningslagen är part i ett förvaltningsärende den vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller. Parter i ärendet som gäller godkännande av samarbetsavtalet för samarbetsområdet är avtalsparterna. 

Enligt 28 § i förvaltningslagen är en tjänsteman och på motsvarande sätt en medlem i ett organ med flera medlemmar jävig om tjänstemannen står i anställningsförhållande till en part (anställningsjäv, 4 punkten) eller om tjänstemannen är medlem av styrelsen i den berörda sammanslutningen eller är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning i den berörda sammanslutningen (samfundsjäv, 5 punkten) 

I 102 § 4 mom. i lagen om välfärdsområden föreskrivs det om ett undantag från samfundsjäv och enligt det tillämpas inte bestämmelserna om samfundsjäv på förtroendevald, en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare i välfärdsområdet även om personen innehar ovan avsedd ställning i en välfärdssammanslutning. Jäv uppstår dock om välfärdsområdets intressen står i strid med välfärdssammanslutningens intressen. Vid godkännande av ett avtal anses det alltid finnas en intressekonflikt även om avtalet har förhandlats i gott samförstånd. 

Av det ovan nämnda följer att anställda hos en avtalspart i samarbetsavtalet, styrelsemedlemmar och ersättare samt personer i motsvarande ställning som verkställande direktören är jäviga att delta i behandlingen av samarbetsavtalet i den andra partens beslutsfattande.