Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för tjänster för barn, unga och familjer Hanna Mikkonen
Vid välfärdsområdesstyrelsens sammanträde den 31.3.2025 § 24 lämnades Gashaw Bibans fullmäktigemotion "Utvidgande av barnskyddets familjearbete och utökande av resurserna för familjeåterförening". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 8 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Bakgrund: Behovet av barnskydd i Vanda och Kervo välfärdsområde har ökat trots många reformåtgärder. I november 2024 var 716 barn eller unga omhändertagna, men bara få av dem kommer att kunna flytta tillbaka hem. Undersökningar visar att föräldrarnas psykiska ohälsa eller missbruksproblem är den huvudsakliga orsaken till att barn omhändertas. Stödet till föräldrarna under omhändertagandet har inte varit tillräckligt.
Förslag: Processen för familjeåterförening måste utvecklas så att resurser allokeras till att ge stöd för föräldraskapet till de föräldrar vars barn redan är placerat utom hemmet under en period på ett år i stället för nuvarande sex månader. Genom att öka resurserna kan vi säkerställa att föräldrarna får det stöd och den hjälp som de behöver, vilket gör det möjligt för barnen att återvända hem
Som stöd för beslutsfattandet:
Utbildning och sysselsättning: Föräldrarnas socioekonomiska ställning påverkar avsevärt förekomsten av psykisk ohälsa och missbruksproblem. Dessa utmaningar kan minskas genom att skapa jobb och fler möjligheter.
Integration: Kunskaper i finska och om servicesystemet är viktiga element när nya familjer tas emot och ges stöd.
Stöd för föräldraskapet: Att betona föräldrarnas fostringsroll och ansvar är viktigt med tanke på barnens välbefinnande.
Gemenskaplighet: Stöd för en ny tids gemenskaplighet kan ge familjerna det stöd och de nätverk som de behöver.
Tjänsternas tillgänglighet: I synnerhet unga personer söker sig till tjänsterna alltför sent. Tidigt stöd är viktigt. Unga personer måste hänvisas till hjälp i tid.
Familjernas välbefinnande: Stöd för hobbyer, utveckling av stadsmiljön, belysning, säkerhet och trivsel är centrala med tanke på familjernas välbefinnande.
Vi fullmäktigeledamöter som undertecknat motionen föreslår att barnskyddets familjearbete ska utvidgas i synnerhet med målet att förena familjer och att vårt välfärdsområde ska skyndsamt utarbeta systemändringar som stöd för omställningen.
Områdesstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 15.4.2025 § 102 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och vidarebefordra den till sektordirektören för tjänster för barn, unga och familjer för beredning senast den 30.9.2025.
Svar på fullmäktigemotionen
Enligt barnskyddslagen är omhändertagande alltid i kraft tills vidare. Omhändertagandet ska upphöra genast när det inte längre finns behov av omhändertagande eller vård utom hemmet. Även Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i sin avgörandepraxis har betonat omhändertagandets karaktär som en tillfällig åtgärd, som ska upphöra så snart omständigheterna tillåter, och under vilken åtgärderna ska vara förenliga med målet att återförena familjen.
Vid vård utom hemmet ska man på ett sätt som är förenligt med barnets bästa beakta målet att återförena familjen. Att vården utom hemmet upphör och barnet återvänder hem innebär en ny stor förändring i barnets och hela familjens liv. Effekterna av långvarigt omhändertagande och avslutande av placeringen på barnets utveckling ska bedömas synnerligen noggrant. De orsaker som lett till omhändertagandet har ofta utvecklats under en längre tid och vanligen också på grund av de kombinerade konsekvenserna av flera problem, varvid också deras faktiska och bestående försvinnande förutsätter en omfattande och noggrann bedömning.
Hemstskrivningen av barnet ska alltid ske planenligt. Under vård utom hemmet granskas förutsättningarna för hemskrivning regelbundet och ett sätt att bedöma hemskrivningen är regelbundna hemövningar. Det är ofta motiverat att barnet innan det slutliga omhändertagandet avslutas placeras hemma hos sin förälder för vård i så kallad hemplacering på prov. Längden på hemplaceringen på prov kan enligt lagen vara högst sex månader.
I reformprogrammet för Vanda och Kervo välfärdsområde har ett av målen varit att stärka återföreningen av familjen och att utveckla processen för återförening. Som en del av reformprogrammets åtgärder har de tjänster och resurser som används för att främja familjeåterförening utvecklats och omorganiserats. Målet med utvecklingsarbetet har varit en mer systematisk klientsegmentering och effektiv användning av personalresurserna, så att familjerna får de tjänster de behöver i rätt tid också under investeringen. Det centrala i att stärka familjernas återförening är att man redan i början av placeringen tillsammans med föräldrarna definierar de omständigheter och metoder som kan främja barnets hemkomst.
Som en del av stärkandet av återföreningsarbetet och reformen av servicestrukturen har teamet för stöd för ungas självständighet, som hörde till enheten för rehabilitering utom hemmet inom specialtjänsterna för familjer, överförts till tjänster som ges i hemmet, för att samordningen av de tjänster som ska ges i hemmet och utvecklandet av tjänsterna ska förenhetligas. Samtidigt slogs MDFT-terapitjänsterna för unga funktionellt ihop med samma team. Före reformen hade teamet för stöd för ungas självständighet haft ansvar för olika tjänster, såsom stöd för familjeåterförening, som riktades till unga, och stöd för ungas självständighet i självständighetsbostäder. Serviceprocessernas längd var rätt långa, till och med några år långa, och därför blev tillgången till tjänsten överbelastad.
I samband med reformen av tjänsterna slopades de ungas självständighetsbostäder och man fastställde att stödet för familjeåterförening ska vara i sex månader, vilket motsvarar den lagstadgade längden på den så kallade hemplaceringen på prov. Under återföreningsarbetet bedöms förutsättningarna för avslutande av omhändertagandet, med andra ord kan det bedömas att orsakerna och grunderna för omhändertagandet varaktigt har avlägsnats så att det är förenligt med barnets bästa att barnet hemskrivs. I arbetet bedöms också familjens självständiga funktionsförmåga i vardagen och hurdant stöd barnet och familjen behöver i fortsättningen. Om det finns behov av fortsatt stöd, ordnas behövliga stödåtgärder för barnet och familjen som en del av eftervården av barnet på det sätt som antecknas i klientplanen. Som en del av eftervården kan man ordna samma tjänster som barnskyddet också i övrigt har tillgång till, såsom intensifierat familjearbete.
Stöd för familjeåterförening ordnas också i andra tjänster än i teamet för stöd för familjeåterförening. I synnerligen utmanande situationer kan man till exempel ordna MDFT-terapi som stöd för familjens återförening. I synnerhet när det gäller mindre barn kan bedömningen och stödet för familjeåterförening genomföras så att hela familjen deltar i familjerehabilitering dygnet runt, där familjens situation och funktionsförmåga i vardagen kan bedömas och stödas på ett övergripande sätt. Också teamen för det intensifierade familjearbetet inom välfärdsområdet har kompetens för bedömning och stöd av familjens återförening.
För att familjen ska kunna återförenas och omhändertagandet avslutas krävs oftast multiprofessionellt samarbete och även tjänster som riktar sig till föräldrarna, såsom mentalvårds- och/eller missbrukarvård. Som en del av återföreningen av familjen har man ett nära samarbete med såväl social- och hälsovårdens basservice som missbrukar- och mentalvårdstjänster för vuxna och skolor och organisationer. Till exempel har samarbetet mellan familjerehabilitering och rådgivningstjänster samt barnskyddet och mentalvårds- och missbrukartjänsterna för vuxna utvecklats aktivt.
Som svar på fullmäktigemotionen konstaterar sektorn för barn, unga och familjer att de resurser som för närvarande används för att stödja familjens återförening är tillräckliga för att i rätt tid ordna den service som klienterna behöver. Sektorn utvärderar och utvecklar kontinuerligt både socialarbetet inom barnskyddet och stödtjänsterna för familjeåterförening såväl inom branschen som över sektorgränserna. Som en del av utvärderingen följs också förhållandet mellan tjänstens efterfrågan och utbud samt tjänstens genomslagskraft. Om klienternas behov kräver det, granskas de tillgängliga resurserna och tjänstens varaktighet på nytt.
__________________________________
Enligt 132 § i förvaltningsstadgan ska välfärdsområdesstyrelsen bereda ett svar på en motion som undertecknats av minst 15 fullmäktigeledamöter senast inom ett halvt år från det att motionen lämnats in och delge den till välfärdsområdesfullmäktige för information. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 9 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige, varför fullmäktigemotionen inte går vidare till välfärdsområdesfullmäktige för behandling.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.