Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för tjänster för barn, unga och familjer Hanna Mikkonen
Vid välfärdsområdesstyrelsens möte den 31.3.2025 § 24 lämnades Vänsterförbundets fullmäktigegrupps fullmäktigemotion "Vinstsyfte inom barnskydd och vård utom hemmet måste slopas". Fullmäktigemotionen har undertecknats av åtta andra ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”I Finland har social- och hälsovårdstjänsterna ordnats på ett sådant sätt att det är möjligt att bedriva vinstbringande affärsverksamhet inom barnskyddet, särskilt inom vård utom hemmet. Notan betalas i huvudsak av välfärdsområdena, alltså skattebetalarna. Dessa resurser skulle göra större nytta om de skulle användas på att stärka vården utom hemmet, familjearbetet och andra förebyggande tjänster.
Vård utom hemmet av barn kostar samhället omkring en miljard euro om året. Samtidigt blir affärsverksamheten i branschen ständigt mer koncentrerad, när stora social- och hälsovårdsbolag köper de små företagen från marknaden.
Detta är problematiskt inte bara i ekonomiskt, utan även i etiskt hänseende. I värsta fall kan företagsekonomiska aspekter ge en grund för att häva avtal om vård utom hemmet. På så sätt uppstår en konflikt mellan företagets vinstjakt och barnets intresse.
Enligt en utredning som gjorts av Centralförbundet för Barnskydd är de senaste årens utveckling av barnskyddets centrala nyckeltal oroväckande. Antalet brådskande placeringar och omhändertaganden mot klientens vilja ökar ständigt, likaså kostnaderna för barnskyddet.
Främst borde man problemet tacklas genom lagstiftning. Välfärdsområdet har dock många friheter och möjligheter att välja hur dess tjänster produceras. Vanda och Kervo välfärdsområde bör så långt det går sluta använda privata, vinstdrivande företag i tjänsterna inom vården utom hemmet. Familjer och organisationer hör inte till denna kategori.
På basis av det som anges ovan väcker vi undertecknade ledamöter följande fullmäktigemotion:
* Vanda och Kervo välfärdsområde ska utarbeta en tidsplan och ett program, med vilka välfärdsområdet ska stegvis sluta använda privata, vinstdrivande företag i vården utom hemmet inom barnskyddet, samtidigt som det bygger upp egna tjänster för vård utom hemmet, även till exempel i samarbete med andra välfärdsområden."
Områdesstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 15.4.2025 § 101 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och vidarebefordra den till sektordirektören för tjänster för barn, unga och familjer för beredning senast den 30.9.2025.
Svar på fullmäktigemotionen
Målet med barnskyddet är att trygga barnens rättigheter till en trygg uppväxtmiljö, utveckling och särskilt skydd. Man strävar efter att erbjuda barn och familjer stöd så tidigt som möjligt för att undvika de tyngsta åtgärderna inom barnskyddet, det vill säga investeringar utanför hemmet. Inom Vanda och Kervo välfärdsområde har man som en del av reformprogrammet satsat både på service enligt socialvårdslagen och på öppenvårdstjänster inom barnskyddet för att förhindra investeringar. Man har redan lyckats minska särskilt ungas brådskande investeringar, men när det gäller antalet nya omhändertaganden kommer reformprogrammets åtgärder sannolikt att synas med fördröjning.
När det gäller tjänster inom placering utom hemmet är förhållandet mellan den egna servicen och produktionen av köpta tjänster följande:
- Av de barn som placerats i anstaltsvård är cirka 84 procent placerade i institutioner för köpta tjänster och cirka 16 procnet i välfärdsområdets egna barnskyddsenheter.
- I fråga om vård i fosterfamilj utgör den egna produktionen cirka 88 procent och i fråga om vård i köpta tjänster cirka 12 procent.
- Professionell familjehemsvård ordnas i sin helhet som köpt tjänst.
Bland de enheter för köpta tjänster som välfärdsområdet använder finns både icke-vinstdrivande och vinstdrivande enheter.
Det uppskattade värdet av tjänsteupphandlingar inom barnskyddets vård utom hemmet inom Vanda och Kervo välfärdsområde överskrider det tröskelvärde på 400 000 euro som fastställts för upphandling av social- och hälsovårdstjänster enligt lagen om offentlig upphandling och koncession (nedan upphandlingslagen). Om upphandlingen överskrider tröskelvärdet på 400 000 euro ska den upphandlande enheten göra en konkurrensutsättning i enlighet med 12 kap. i upphandlingslagen.
I 2 § i upphandlingslagen konstateras följande om lagens syften: ”Lagen har till ändamål att effektivisera användningen av allmänna medel, främja innovativ och hållbar upphandling av hög kvalitet samt garantera lika möjligheter för företag och andra sammanslutningar att erbjuda varor, tjänster och byggentreprenader vid anbudsförfaranden för offentlig upphandling. De upphandlande enheterna ska sträva efter att ordna sin upphandling så att den kan genomföras på ett så ekonomiskt, högkvalitativt och systematiskt sätt som möjligt genom att utnyttja befintliga konkurrensförhållanden och med beaktande av miljöaspekter och sociala aspekter. För att minska de administrativa uppgifterna i anslutning till upphandlingen kan de upphandlande enheterna utnyttja ramavtal samt genomföra gemensamma upphandlingar eller utnyttja andra samarbetsmöjligheter vid anbudsförfaranden för offentlig upphandling. Upphandlingen ska genomföras i form av ändamålsenliga helheter. Upphandlingen ska om möjligt ordnas så att små och medelstora företag och andra sammanslutningar är likvärdiga med andra anbudsgivare när de deltar i anbudsförfarandet. Vid upphandling som underskrider de nationella tröskelvärden som avses i denna lag ska man sträva efter att beakta tillräcklig öppenhet och icke-diskriminering med hänsyn till upphandlingens storlek och omfattning."
I enlighet med upphandlingslagen ska Vanda och Kervo välfärdsområde behandla alla, både vinstdrivande och icke-vinstdrivande organisationer på ett jämlikt och icke-diskriminerande sätt. Dessutom måste man i välfärdsområdets strama ekonomiska läge beakta de ekonomiska synpunkterna. Med tanke på upphandling av köpta tjänster är det varken möjligt eller det totalekonomiskt mest fördelaktiga att avstå från att använda privata vinstdrivande företag.
När det gäller kvaliteten på tjänsterna inom vård utom hemmet är produktionen av köpta tjänster inte nödvändigtvis kvalitativt sämre jämfört med den egna produktionen. Ur perspektivet för kvalitetskontroll kan det också konstateras att en privat tjänsteproducent i princip har ett starkt intresse av att rätta till fel och avvikelser i verksamheten, eftersom de kan bli föremål för avtalssanktioner för fel och avvikelser i tjänsteproduktionen. En utmaning för den privata serviceproduktionen är dock att den privata serviceproducenten har möjlighet att välja sina klienter. Detta försvårar för sin del jämförelsen av kvalitativa och funktionella produktionssätt. Med beaktande av de placerade barnens mångahanda och individuella behov ska serviceproduktionen vara så mångsidig som möjligt, så att det i serviceutbudet finns en plats för vård utom hemmet som motsvarar varje barns individuella behov.
Det strategiska målet för välfärdsområdet är att stärka andelen av såväl familjevård som den egna produktionen inom institutionsvården. För att stärka familjevården görs långsiktigt utvecklingsarbete bland annat i fråga om stöd till familjevårdare och rekrytering av nya familjevårdare. De nya familjevårdarnas coachningar har utökats och även för fosterföräldrar som är släktingar har man skräddarsytt en egen fosterfamiljscoachning. Familjevårdarna erbjuds olika stöd, såsom socialhandledarens stöd i det inledande skedet av placeringen, arbetshandledning, mentorskap, kamratstöd och fortbildning samt olika slags rekreationsverksamhet.
Ökningen av volymen av den egna institutionsvården sker inte på en handvändning. För att institutioner ska kunna inrättas krävs det att staten har lämpliga tomter och/eller fastigheter som blir lediga samt fullmakt av staten att uppta lån. Välfärdsområdet har våren 2025 lämnat in en tomtansökan till Vanda stad. Antalet barn som placeras på en barnskyddsanstalt regleras genom lagstiftning. Högst 7 barn får placeras på en avdelning och på avdelningarna i en byggnad på samma tomt sammanlagt högst 24 barn. I investeringsplanen för välfärdsområdet har som mål fastställts att två nya barnskyddsanstalter (3 avdelningar och 2 avdelningar) ska inrättas före 2030. Staten har beviljat en anstalt med tre avdelningar fullmakt uppta lån. Planeringen av anstalterna pågår som bäst i samarbete med lokalcentralen och stödenheten för ordnande. Dessutom är man också beredd av stärka anstaltskapaciteten, om lämpliga fastigheter i Vanda eller Kervo blir lediga.
Välfärdsområdet har också ett nära samarbete med andra välfärdsområden för att utveckla barnskyddets vård utom hemmet. Ett exempel på samarbete är ett projekt som genomförs tillsammans med Södra Finlands välfärdsområden och Helsingfors stad samt HNS, där ett delmål är att utveckla en verksamhetsmodell för anstaltsvård inom det integrerade barnskyddet i hybridform. I samband med projektet inrättas en avdelning för särskild omsorg i första skedet för anstaltsvård i Helsingfors stad, där det också är möjligt att placera barn som behöver särskild omsorg i andra välfärdsområden i Söra Finlands samarbetsområde. Dessutom deltar välfärdsområdets barnskydd aktivt i samarbetsgruppen för samarbetsområdets socialvård, där man kartlägger metoder och möjligheter att utveckla vården utom hemmet på samarbetsområdesnivå.
Med beaktande av skyldigheterna enligt upphandlingslagen och behovet av att på ett mångsidigt sätt få platser för vård utom hemmet som motsvarar deras behov, är det inte möjligt att i lagstiftningen avstå från privata, vinstdrivande företag inom barnskyddets vård utom hemmet. Vanda och Kervo välfärdsområde har i sitt reformprogram förbundit sig att öka sina egna tjänster inom vård utom hemmet före 2030. Välfärdsområdet har också ett nära samarbete med andra välfärdsområden och Helsingfors stad för att utveckla tjänsterna inom vård utom hemmet på riksnivå.
__________________________________
Enligt 132 § i förvaltningsstadgan ska välfärdsområdesstyrelsen bereda ett svar på en motion som undertecknats av minst 15 fullmäktigeledamöter senast inom ett halvt år från det att motionen lämnats in och delge den till välfärdsområdesfullmäktige för information. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 8 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige, varför fullmäktigemotionen inte går vidare till välfärdsområdesfullmäktige för behandling.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.