Beskrivning
Under sammanträdet lämnades följande fullmäktigemotioner:
1. Fullmäktigemotion från Centerns fullmäktigegrupp ”Högklassiga kvalitetskrav på konkurrensutsättningen av måltidsupphandlingarna på Vanda och Kervo välfärdsområde”. 23 välfärdsområdesledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”Undertecknade föreslår att:
1. Vanda och Kervo välfärdsområde fungerar som en vägvisare då det gäller ansvarsfulla upphandlingar av livsmedel.
2. Kvalitetskraven för välfärdsområdets upphandlingar av måltider är på hög nivå och beaktar ett helhetsperspektiv då det gäller hållbarhet för hela matkedjan, ända från åkern till bordet.
3. I välfärdsområdets upphandlingar av måltider följs statsrådets principbeslut om ansvarsfulla livsmedelsanskaffningar och grunden för uppgörandet av kvalitetskraven är jord- och skogsbruksministeriets nya upphandlingsguide för ”Ansvarsfulla måltidstjänster”.
Vanda och Kervo välfärdsområde kommer enligt välfärdsområdesstyrelsens beslut 7.4.2022 att konkurrensutsätta upphandlingen av välfärdsområdets måltids- och renhållningstjänster under våren 2022.
Enligt välfärdsområdesstyrelsens beslut är valkriteriet för upphandlingen det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, och det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet är det anbud som har det lägsta jämförelsepriset för den konkurrensutsatta helheten. Det lägsta priset har valts som valkriterium på grund av att välfärdsområdet kommer att sätta upp tillräckligt höga kvalitetskrav i minimikraven, vilket gör det möjligt att vara säker på kvalitetsfaktorerna i upphandlingen. En anbudsgivare som inte binder sig vid kvalitetskraven ska uteslutas ur anbudsförfarandet.
Kvalitetskriterierna för måltidsupphandlingarna på Vanda och Kervo välfärdsområde ska vara sådana att de följer statsrådets principbeslut från hösten 2020 om ansvarsfulla livsmedelsanskaffningar. Strategin har utarbetats i samarbete med upphandlare och anbudsgivare inom den offentliga sektorn.
Målet med statsrådets principbeslut är att öka användningen av ansvarsfullt och hållbart producerade råvaror och tjänster i offentliga livsmedelsupphandlingar. Enligt principbeslutet ska upphandlingar fästa uppmärksamhet särskilt vid användningen av inhemska råvaror inom måltidstjänsterna. Linjedragningen uppmanar till att öka användningen av närproducerad och ekologisk mat och andelen fisk i offentliga livsmedelsupphandlingar.
Vanda- och Kervoborna fäster, i likhet med övriga finländare, uppmärksamhet vid matens kvalitet och ursprung då de själva handlar mat i butiken eller besöker restauranger. På samma sätt är kvaliteten på maten och matens ursprung betydelsefulla faktorer då det är fråga om välfärdsområdets måltidstjänster. Hållbart producerade offentliga matanskaffningar förstärker försörjningsberedskapen och Finlands mål då det gäller självförsörjning. Det uppskattade värdet på välfärdsområdets måltidsservice är av mycket betydande omfattning, cirka 4,1 miljoner euro per år.
Enligt statsrådets principbeslut ska offentliga livmedelsupphandlingar följa principerna för en helhetsmässig hållbar utveckling, så som bra odlingsmetoder, djurens välbefinnande och livsmedelssäkerhet medan man samtidigt stöder en god näring och hälsa. En helhetsmässig hållbarhet beaktar produktionskedjan från åkern ända till bordet. I praktiken kan vi, då vi till exempel köper kött, förutsätta att ett kvalitetskriterium är att köttet har producerats i Finland på det sätt som föreskrivs i lagen, eller då det gäller djupfrysta bär förutsätter vi att vi ska kunna använda dem utan att hetta upp dem.
Guiden för upphandling av ansvarsfulla måltidstjänster har utarbetats under ledning av jord- och skogsbruksministeriet och publicerats i december 2021. Guiden ger konkreta råd om hur måltidstjänsterna kan utvecklas så att de blir ansvarsfulla och av hög kvalitet för att uppfylla de krav som ställs på dem. Guiden är avsedd för beslutsfattare och anordnare av offentlig måltidsservice, upphandlingsansvariga och utvecklare.
Enligt Centerns fullmäktigegrupp och de övriga undertecknarna finns det många goda skäl att skaffa mat som är ansvarsfullt producerad och man betonar särskilt betydelsen av inhemsk mat.”
2. Fullmäktigemotion från de Grönas fullmäktige grupp
”Klimat- och hållbarhetsstrategi för Vanda och Kervo välfärdsområde” 10 välfärdsområdesledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”Välfärdsområdesstrategin styr välfärdsområdenas verksamhet på lång sikt. Vi föreslår att hålbarhetsaspekten finns med i välfärdsområdesstrategin som ett övergripande tema. Ytterligare föreslår vi att Vanda och Kervo välfärdsområde utarbetar en separat klimat- och miljöstrategi.
Vanda och Kervo välfärdsområde är en betydelsefull användare av offentliga resurser och därför är välfärdsområdet en viktig aktör då det gäller att uppnå målen för koldioxidneutralitet och förverkliga målen för hållbar utveckling. Det sätt på vilket offentliga upphandlingar, fastighetsförvaltningen och olika tjänster, från renhållnings- till transporttjänster ordnas, inverkar märkbart på klimatutsläppen på området och annan miljöpåverkan.
De ekonomiska följderna av den okontrollerade klimatförändringen och i miljön är enorma. Strategin hjälper att dämpa kostnadsökningen på lång sikt. Klimatet blir snabbt varmare och detta ökar hälsoriskerna och hotar människornas välmående på ett övergripande sätt. Därför stöds välfärdsområdet av åtgärder som förmildrar klimatförändringen och av ett strategiskt arbete för att anpassa välfärdsområdet till detta. Negativa följder påverkar ofta hos dem som redan från början befinner sig i en socioekonomiskt svagare ställning och detta ökar ojämlikheten.
Med stöd av en klimat- och miljöstrategi kan välfärdsområdet för sin del bidra till att skapa en känsla av hoppfullhet då det gäller klimatet och att anpassa oss till de många olika utmaningar som klimatförändringen för med sig. En övergripande hållbarhetssynvinkel är ända från början en viktig del av välfärdsområdets strategi, som för sin del garanterar en trygg övergång och ger riktlinjer för välfärdsområdets verksamhet i framtiden i en verksamhetsmiljö som förändras.
Vanda och Kervo välfärdsområde kan då strategin utarbetas utgå från Vanda stads och Kervo stads strategier för koldioxidneutralitet och hållbarhet samt sjukvårdsdistriktens miljöprogram.”
3. Fullmäktigemotion från Kristdemokraternas fullmäktigegrupp.
”Fullmäktigemotion om utveckling av bestående vård- och tjänsteförhållanden inom Vanda-Kervo välfärdsområde”. 28 välfärdsområdesledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”Bestående vård- och tjänsteförhållanden inom social- och hälsovårdens område är en konkret metod för att genomföra inbesparingar och garantera kvaliteten på servicen. Då läkaren/socialarbetaren/hemvårdaren osv. känner sina kunder har hen en tydlig bild av helheten.
Vi måste satsa på kontinuiteten inom hemvården och andra socialtjänster. Om tiotals olika aktörer besöker en äldre person under en månad kan vi inte tala om god vård. Bestående kundförhållanden gör det möjligt att följa med förändringar i funktionsförmågan och på detta sätt kan vi minska på till exempel fallolyckor och onödigt lidande som beror av dessa, vilka i sin tur leder till högre kostnader.
Kunderna berättar också ofta mera öppet om sina besvär och sin livsstil till en bekant läkare än om läkaren hela tiden byts ut. Kunderna följer bättre de anvisningar de får av en bekant läkare och kunderna tar också ansvar för sin hälsa. Det känns tryggt att sköta ärenden med en bekant läkare också per telefon eller video.
Kunderna uppskattar även ett bestående vård- och serviceförhållande. Under de senaste årtiondena har kontinuiteten på mottagningarna ändå minskat. Kunderna känner större otrygghet och detta skapar ett behov av att oftare besöka mottagningen. Ansvaret och uppföljningen av vården riskerar att splittras. Vem är ansvarig för vården om läkarna ofta byts?
Av hälsokostnaderna härrör 80 % från sådana som behöver mycket service. Särskilt för dessa är ett bestående vård- och serviceförhållande mycket viktigt. Detta kan förverkligas antingen genom en modell för egenläkare, familjeläkare eller läkare med ansvar för ett område. Det är också viktigt att bilda en teammodell för den personal som deltar i vården.
Vi välfärdsfullmäktigeledamöter föreslår att Vanda-Kervo välfärdsområde börjar utveckla modeller för bestående vård- och serviceförhållanden både inom hälsovården och socialtjänsterna och att det reserveras tillräckligt med resurser för att utveckla dessa."
4. Reija Frimans fullmäktigemotion ”Kulturellt välbefinnande som en del av social- och hälsovårdstjänsterna”. 21 välfärdsområdesledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”Det har konstaterats att kultur och konst på många sätt främjar människans välbefinnande och hälsa. Vi som undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde börjar utveckla kulturellt välbefinnande som en del av social- och hälsovårdstjänsterna och främjandet av välbefinnande och hälsa.
Välbefinnandetjänster som bottnar i konst och kultur, dvs. kulturellt välbefinnande, har konstaterats vara en viktig del av välfärdsekonomin, som samtidigt skapar möjligheter att öka hållbart välbefinnande och den ekonomiska tillväxten.
Världshälsoorganisationen WHO har publicerat en rapport om konstens och kulturens hälsoeffekter. Enligt rapporten kan konsten stödja vården och omsorgen, hjälpa människor att klara av sjukdomar och förebygga hälsoproblem. Det har konstaterats bland annat att deltagande i konstnärliga aktiviteter minskar risken för att utveckla demens och depression. Konst har terapeutiska krafter: till exempel har det observerats att musik kan förkorta psykotiska symptom hos patienter med psykos. Det finns forskningsresultat som tydligt bevisar nyttan av att använda musik före operationsingrepp och av att inkludera konstnärlig verksamhet i vardagen hos personer som lider av minnesstörningar samt att stödja den psykiska hälsan genom att förverkliga samhörighetsskapande konstprogram.
WHO rekommenderar att man utnyttjar konst och kultur som en del av hälsovården. Rekommendationen skulle stödjas på välfärdsområdet till exempel genom att man börjar använda kulturrecept eller kulturremisser.
Det är skäl att aktivt främja den allmänna kunskapen om den potentiella nyttan för hälsan som deltagande i konst för med sig. Det är viktigt att vi kan garantera tillgången och tillgängligheten till mångsidiga konst- och kulturtjänster som en del av social- och hälsovården för alla befolknings- och åldersgrupper, särskilt för minoriteter.
Vi föreslår att kulturellt välbefinnande inkluderas som en del i välfärdsområdesstrategin. Dessutom föreslår vi att välfärdsområdet börjar utreda på vilka sätt vi bäst kan etablera kulturellt välbefinnande som en del av social- och hälsovårdssystemet.
Källor:
WHO: What is the role of the arts in improving health and well-being? A scoping review (2019)"
5. Jussi Saramos fullmäktigemotion ”Fullmäktigemotion om uppgörande av en strategi för neurospektret”. 20 välfärdsområdesledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”Mängden neuropsykiatriska diagnoser växer och beroende på hur vi räknar är uppskattningen att till och med 10 % av befolkningen är personer som befinner sig på neurospektret. Det är fortfarande ändå en stor mängd människor som förblir utan diagnos och det finns många övergripande problem i servicen.
Människor som befinner sig på neurospektret, till vilka hör bland annat autismspektret, ADHD och Tourettes syndrom, möter ständigt utmaningar i livets olika skeden. Det förekommer omfattande utmaningar och problem i förståelsen för behovet av stöd redan inom småbarnspedagogiken, i skolan och under studierna.
Trots det stora behovet är den service som erbjuds dessa människor splittrad, produktionsansvaret är oklart och det finns ofta inte tillräckligt med rätt sorts hjälp vid rätt tidpunkt. Förutom detta förekommer det stora skillnader i hur servicen förverkligas och det är ofta familjerna själva som måste ta reda på sina rättigheter till olika stödformer, något som kan räcka flera år. Om det drar ut på tiden att få en diagnos kan detta leda till en negativ cirkel och orsaka problem både på individ- och samhällelig nivå. Särskilt vid övergångsskeden finns det risk för att en person som befinner sig på neurospektret inte får den hjälp och det stöd hen behöver.
Inom primärvården varierar kunnandet mycket och vårdstigarna är slumpmässiga. Särskilt inom tjänsterna för psykisk hälsa är kännedom om neurospektret väsentligt, eftersom en persons psykiska diagnos kan dölja neuropsykiatriska störningar. Av dem som fått en diagnos på autismspektret har upp till 40 % också någon psykiatrisk diagnos och dessutom har de en förhöjd självmordsrisk.
Ett stort problem utgör också förverkligandet av stödet inom inlärning och skolgång samt individuella arrangemang och undervisningsarrangemang. Det finns regionala skillnader i detta och på många håll bristfälliga resurser särskilt för barn och unga inom autismspektret. Man lyckas inte alltid identifiera behovet av stöd, eftersom alla har individuella och varierande symptom, styrkor och behov av stöd.
På grund av den splittrade servicen, bristerna i personalens kunnande och stöd i skolgången samt det varierande kunnandet om neurospektret inom primärvården återspeglas utmaningarna också lätt på de närståendes liv och hela familjens ork. De närstående får ofta utföra sådana uppgifter som borde tillhöra samhället.
Med hjälp av en neuropsykiatrisk strategi kan vi samordna de neuropsykiatriska tjänsterna, förbättra kvaliteten på tjänsterna och personalens kunnande samt förtydliga olika stödformer och utveckla stödet vid övergångsskeden.
Utifrån det ovan sagda föreslår vi att Vanda och Kervo välfärdsområde vidtar åtgärder för att bereda en neuropsykiatrisk strategi.”
6. Fullmäktigemotion från Vänsterförbundets fullmäktigegrupp
”Förebyggande arbete med låg tröskel” 37 välfärdsområdesledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”I social- och hälsovårdsreformen och i välfärdsområdets projekt för ett framtida social- och hälsovårdscentrum är ett av de viktigaste målen att frångå den tyngsta servicen och övergå till förebyggande och förutseende verksamhetsmodeller och arbetssätt. Övergången till förebyggande arbete förstärker människornas välbefinnande och hälsa. Det är också ett sätt att dämpa kostnadstillväxten.
Betydelsen av det förebyggande arbetet framhävs särskilt av den vård- och serviceskuld som uppstod under coronatiden då diagnoser och vård av många sjukdomar fördröjdes och servicebehovet ökade. De människor som befinner sig i den allra mest sårbara situationen har de sämsta möjligheterna att skydda sig mot samhälleliga kriser och krisernas inverkan på deras liv är ofta mycket dramatisk.
Behovet av socialtjänster och särskilt lågtröskeltjänster inom socialvården har vuxit under coronatiden. Under coronatiden har speciellt de våldsbrott som begåtts av unga som är yngre än 15 år ökat och blivit allt råare och de psykiska problemen bland barnskyddets klienter har ökat avsevärt. Vi står inför en akut, omedelbar nöd och har ett stort behov av att hitta metoder för att påverka situationen.
Servicen på Vanda-Kervo välfärdsområde och kommunernas välbefinnandearbete ska fungera tätt tillsammans och inleda detta arbete omedelbart, utan dröjsmål. I det förebyggande arbetet ska verksamheten inom välfärdsområdets primärvård och socialvård systematiskt och koordinerat samordnas med olika organisationer och välbefinnandearbetet som kommunerna ansvarar för.
Det förebyggande arbetet ska etableras där människorna rör sig och träffar varandra. Det måste vara lätt att få tillgång till tjänsterna. Tillhandahållande av lågtröskeltjänster kräver även ett innovativt sätt att tänka på nya verksamhetsformer och hur dessa ska tillämpas i praktiken. Det växande behovet av förebyggande lågtröskeltjänster berör alla åldersklasser, från gravida till livets slutskede.
Vänsterförbundets fullmäktigegrupp och övriga undertecknare föreslår för välfärdsområdet att området omedelbart börjar:
a) kartlägga former för förebyggande arbete i respektive åldersklass
b) utreda nya innovativa sätt att förverkliga förebyggande verksamhet
c) utarbeta verksamhetsmodeller för hur de förebyggande tjänsterna erbjuds enligt den så kallade lågtröskelprincipen
d) säkerställa att i beredningen deltar från början olika organisationer och kommunernas välbefinnandearbete
e) Med denna beredning som utgångspunkt bygger vi upp en systematisk modell för hur det förebyggande arbetet etableras övergripande på all verksamhet inom välfärdsområdet. Koordineringen och utvärderingen av den förebyggande modellen är en del av utarbetandet av modellen.”