Beskrivning
Asian valmistelija: finanschef Laura Gröhn
Välfärdsområdescertifikatprogrammet är avsett för att täcka välfärdsområdets kortfristiga finansieringsbehov, alltså finansieringsbehov med en löptid på under ett år. Välfärdsområdescertifikatprogrammet är en snabbt tillgänglig, flexibel och effektiv finansieringsform för konkurrensutsättning av finansieringen i välfärdsområdets kassaförvaltning för att trygga likviditeten. Välfärdsområdescertifikaten är skuldebrev som emitteras av välfärdsområdet.
Välfärdsområdescertifikatprogrammet är kostnadsfritt, vilket innebär att upprättandet av ramavtal och deras giltighet inte orsakar kostnader för välfärdsområdet. För inrättandet av certifikatprogrammet och certifikaten krävs inga säkerheter. Välfärdsområdets finansiella kostnad bestäms enligt marknadsräntan vid tidpunkten för emitteringen. Finansinstitutet garanterar andrahandsmarknaden genom att förbinda sig att köpa de emitterade certifikaten till den angivna marknadsräntan. Välfärdsområdet beslutar om emissionens detaljer (belopp, tidpunkt, lånetid) inom ramen för avtalsvillkoren.
Lagen om välfärdsområden (611/2025) innehåller inte några bestämmelser om upptagning av kortfristiga lån eller om annan kortfristig finansiering. Eftersom finansieringen av investeringar beskrivs i investeringsplanen som innehåller upptagning av de långfristiga lån som behövs för att finansiera investeringarna inom ramen för fullmakten att uppta lån, kan kortfristiga lån i själva verket endast användas för att trygga likviditeten. För detta kortfristiga finansieringsbehov används i välfärdsområdet i första hand välfärdsområdescertifikatprogrammet. Enligt 80 § i förvaltningsstadgan beslutar välfärdsområdesstyrelsen om inrättandet av skuldprogram för kortfristig finansiering (välfärdsområdescertifikatprogram) och deras belopp. Ekonomidirektören beslutar om de krediter som tas inom skuldprogrammen.
Välfärdsområdesfullmäktige i Vanda och Kervo välfärdsområde beslöt vid sitt sammanträde 30.8.2022 § 70 att grunda välfärdsområdescertifikatprogrammet tillsammans med Kommunfinans Abp och fastställde det maximala beloppet för programmet till 80 miljoner euro. Programmet gäller tills vidare. Vid samma välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde ändrade välfärdsområdesfullmäktige förvaltningsstadgan så att välfärdsområdesstyrelsen beslutar om de skuldprogram som ska inrättas för kortfristig finansiering (välfärdsområdescertifikatprogrammet) och deras belopp, och att ekonomidirektören beslutar om de krediter som ska lyftas under dessa skuldprogram.
Inrättandet av välfärdsområdescertifikatprogrammet tillsammans med flera penninginstitut möjliggör kortvarig tillgång till finansiering och konkurrensutsättning. Välfärdsområdesstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 10.10.2023 § 244 att inrätta motsvarande välfärdsområdescertifikatprogram och fastställa deras limit till högst 150 miljoner euro med följande finansinstitut:
- Nordea Bank Abp, OP Företagsbanken Abp
- Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland
- Danske Bank A/S, Finlands
- OP Företagsbanken Abp
- Swedbank AB (publ), filialverksamheten i Finland
- Aktia Bank Abp
I sitt ovannämnda beslut fastställde välfärdsområdesstyrelsen dessutom att ett kortfristigt lån på en gång kan lyftas från alla penninginstitut till ett belopp av högst 150 miljoner euro. Detta motsvarade vid tidpunkten för beslutet cirka 1,5 månaders driftsekonomiska utgifter i Vanda och Kervo välfärdsområde.
Välfärdsområdes ekonomi är mycket stram på grund av underskottet från de två första åren. Välfärdsområdet har under de två första åren haft ett underskott på 161 miljoner euro, vilket har inverkat negativt på välfärdsområdets likviditet. Situationen för 2025 ser positivare ut än tidigare, vilket beror på att det ekonomiska resultatet för 2024 var bättre än beräknat. Dessutom har de ekonomiska målen för åtgärderna i reformprogrammet uppnåtts bättre än väntat. Överskottsprognosen i den första delårsrapporten för 2025 är 21,5 miljoner euro, men välfärdsområdets överskottsmål torde öka ytterligare under år 2025.
Staten betalar sin finansieringsandel till välfärdsområdena i januari och juni under budgetåret, 2/12 av finansieringen för hela året vid båda tillfälen, och den återstående finansieringen under övriga månader i lika stora poster. På grund av betalningscykeln och de tidigare underskotten i välfärdsområdet ökar behovet av kortfristig finansiering mot slutet av året.
Välfärdsområdet använder välfärdsområdescertifikat endast i syfte att trygga likviditeten, och lånetiderna har vanligen varit mycket korta, från dagar till några veckor. Vid årsskiftet 2024/2025 var limiten för certifikatprogrammet i vårt välfärdsområde till största delen i bruk samtidigt med 73 miljoner euro för olika motparter. Enligt den nuvarande kassaflödesprognosen kommer behovet av kortfristig finansiering att öka i slutet av 2025 jämfört med detta föregående årsskifte.
Finlands enda kreditinstitut som specialiserat sig på finansiering och ekonomi inom den offentliga sektorn är Kommunfinans Abp, som är en central avtalspart för Vanda och Kervo välfärdsområde i samband med lanseringen av välfärdsområdescertifikatprogrammet. För att trygga välfärdsområdets likviditet, tillgång till finansiering och konkurrenskraftiga prissättning föreslås att den tillsvidare gällande gränsen för välfärdsområdescertifikatprogrammet höjs till 150 miljoner euro (nu 80 milj. euro) med Kommunfinans Abp.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar:
- tillsammans med Kommunfinans Abp höja det gällande välfärdsområdescertifikatprogrammet med 70 miljoner euro till totalt 150 miljoner euro.
- till sektordirektören för koncerntjänster delegera rätten att underteckna en ansökningshandling om ändring av mängden limit i välfärdsområdescertifikatprogrammet samt behövliga avtalshandlingar om välfärdsområdescertifikatprogrammet med den förhöjda limiten med Kommunfinans Abp.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.