Områdesfullmäktige, möte 29-04-2024

Beskrivning

Ärendets beredare: sektordirektören för hälsovårdstjänster Kati Liukko

Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 23.10.2023 § 113 lämnade Elina Nykyri fullmäktigemotionen "Gynekologer till hälsostationerna". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 22 fullmäktigeledamöter. Fullmäktigemotionen lydde enligt följande:

"Vi undertecknade föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde anställer gynekologer till alla sina hälsostationer som hälsocentralläkarna kan konsultera med låg tröskel. Detta är en jämlikhets- och likabehandlingsfråga. Gynekologin fokuserar på förebyggande och behandling av kvinnosjukdomar.

En ökning av den gynekologiska kompetensen inom primärvården skulle förebygga att kvinnor insjuknar samt påskynda tillgången till vård vid gynekologiska besvär och därmed även tillfrisknandet. En ökning av den gynekologiska kompetensen inom primärvården skulle också minska hälso- och sjukvårdskostnaderna. En del av de gynekologiska besvären och sjukdomarna kunde behandlas inom primärvården i stället för att skickas till den specialiserade sjukvården.

Inom primärvården finns det för närvarande ofta inte gynekologisk kompetens. Det är vanligen omöjligt att få en remiss till en gynekolog inom den specialiserade sjukvården även om det skulle finnas ett tvingande behov av ett besök. Studerandehälsovården (SHVS) omfattar numera inte gynekologtjänster för studerande. Företagshälsovården täcker inte heller alltid arbetstagarens gynekologtjänster.

Ofta tvingas kvinnor att köpa sina gynekologiska tjänster från den dyra privata sektorn. Kvinnor med låga inkomster har inte råd med detta. På den privata sidan kan en gynekologisk undersökning kosta upp till 200 euro för klienten och dessutom måste klienten betala separat för varje eventuell undersökning. Det är ofta omöjligt för kvinnor med låga inkomster att komma till gynekologmottagningen ifall de behöver det. Inom den offentliga hälsovården är det omöjligt att få en remiss till den specialiserade sjukvården och det är för dyrt att besöka den privata sektorn.

Om en kvinna inte kan gå till en gynekologmottagning, om hon behöver det, eller om det dröjer länge innan kvinnan kommer till mottagningen, kan det i värsta fall leda till kroniska gynekologiska besvär eller allvarliga sjukdomar. Kvinnan behöver olika tjänster med anknytning till sexuell och reproduktiv hälsa under hela sitt liv. Hon kan också i något skede av sitt liv behöva hjälp med sina klimakteriebesvär. Gynekologiska besvär och sjukdomar som påverkar den reproduktiva hälsan är ofta underdiagnostiserade."

Välfärdsområdesstyrelsen har vid sitt sammanträde 7.11.2023 § 272 beslutat anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och vidarebefordra den till sektordirektören för hälso- och sjukvårdstjänster för beredning senast 23.4.2024.

Svar på fullmäktigemotionen:

Personalen inom hälsostationstjänsterna möter klienten i första linjen

Yrkesutbildade personer som arbetar på hälsostationen är de som i första linjen tar emot patienter inom hälso- och sjukvården. Läkare och skötare har ett gott samarbete med olika yrkesgrupper och den specialiserade sjukvården. Social- och hälsovårdsministeriet konstaterar i sin utredning att primärvården inte kan organiseras som "distanspolikliniker" för olika specialområden vid ett sjukhus och att en specialistläkare inom allmänmedicin inte kan ersättas med specialister inom andra specialområden. Som motivering konstaterar ministeriet att bemötandet av ett icke-utvalt patientmaterial inom primärvården kräver mycket annorlunda yrkeskunskap än vad som krävs av specialistläkare i sjukhusmiljö.  ((Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2022:17 Modell för kontinuiteten i vården – Slutrapport om utredningen Husläkare 2.0 (statsrådet.fi)).  

Verksamhetsmodellen för Egenteam

Alla hälsostationer inom sektorn för hälsovårdstjänster övergår under 2024 till verksamhetsmodellen för Egenteam. Det är fråga om en kontinuitetsmodell för vården vars centrala mål är kontinuitet i vårdrelationen mellan patienten och läkaren. Vården av patienten stöds av en egenvårdare och vid behov av andra medlemmar i ett multiprofessionellt team. Den vetenskapliga evidensen visar tydligt att när patienten vårdas av en och samma allmänläkare a) förbättras kvaliteten på vården, b) minskar sjukligheten och dödligheten betydligt, c) minskar helhetsbehovet av hälso- och sjukvårdstjänster de totala kostnaderna för tjänsterna och d) ökar patienttillfredsställelsen (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2022:17 Modell för kontinuiteten i vården – Slutrapport om utredningen Husläkare 2.0 (statsrådet.fi)). Förhoppningsvis betjänar en bestående patient-läkarrelation också bättre i olika frågor som gäller sexuell och reproduktiv hälsa. 

Preventivrådgivningsverksamhet

Välfärdsområdet ska ordna preventivmedelsrådgivning och annan service som främjar den sexuella och reproduktiva hälsan (hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010, 13 §). Vid preventivrådgivningarna inom serviceområdet för hälsostationstjänster planeras, inleds och följs preventivvården upp. Dessutom behandlas medicinska aborter under graviditetens tidiga stadium och vid behov utarbetas utlåtanden om graviditeter som är längre gångna för behandling vid Valvira samt remisser till sterilisering och barnlöshetsutredningar. Preventivrådgivningen beaktar också frågor som gäller behandling av könssjukdomar och sexualitet. Konsultation inom den specialiserade sjukvården är vid behov möjlig i preventivrådgivningens verksamhet. På preventivrådgivningen arbetar allmänläkare som är förtrogna med gynekologi samt en gynekolog. 

Gynekologiska rutinkontroller

Rutinmässiga gynekologiska undersökningar av symtomfria kvinnor har inte visat sig ha någon hälsonytta och därför har man i vårdrekommendationerna redan för flera år sedan avstått från undersökningar som inte har någon effekt. Bland kvinnorna lever fortfarande tanken kvar att regelbundna gynekologiska kontroller är nyttiga och nödvändiga, även om detta enligt dagens kunskap inte är sant. För symtomfria kvinnor räcker det med att delta i screening för livmoderhalscancer och bröstcancer och det behövs inga årliga eller annars regelbundna gynekologbesök. 

Konsultationspraxis och kompetensutveckling

På alla hälsostationer i välfärdsområdet finns läkarhandledare och -utbildare som också kan konsulteras i gynekologiska frågor. Läkare som arbetar på preventivrådgivningarna och som är insatta i gynekologi kan också med låg tröskel konsulteras av kolleger i gynekologiska frågor. I utbildningarna på verksamhetsställena behandlas också gynekologiska frågor regelbundet och denna utbildning utökas. Största delen av de gynekologiska besvären kan behandlas smidigt som närservice på hälsostationerna. Vid behov kan den specialiserade gynekologiska sjukvården konsulteras och om ärendet kräver kan kvinnan remitteras till den gynekologiska specialiserade sjukvården, där vården har ordnats inom ramen för vårdgarantin och i brådskande ärenden snabbt.  I övriga fall följs normal remisspraxis för den specialiserade sjukvården.   

Sammanfattning

Arbetet vid en hälsostation går ut på att möta klienten i första linjen. Ovan nämnda åtgärder inom hälsostationstjänsterna, bland annat övergången till Egenteam-verksamheten, preventivrådgivningens serviceutbud samt smidig konsultationspraxis för yrkesutbildade personer, är en del av servicehelheten för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa. Enligt dagens kunskap är gynekologiska rutinkontroller inte motiverade.  

Utifrån dessa motiveringar förordar verksamhetsområdet för hälso- och sjukvårdstjänster inte förslaget om att det ska finnas gynekologer vid hälsostationerna, men främjar kvinnors gynekologiska hälsa med hjälp av utvecklingsåtgärder och smidig konsultationspraxis samt genom att stödja utvecklingen av yrkespersonalens kompetens.