Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för hälso- och sjukvårdstjänster Kati Liukko
Vid områdesfullmäktiges sammanträde den 15 september 2025 § 76 lämnades Centerns fullmäktigegruppens motion "Fullmäktigemotion om att utöka hälsokontrollerna för arbetslösa samt för att värna om arbetslösas arbetsförmåga och hälsa". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 36 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
Centerpartiets fullmäktigegrupps fullmäktigemotion Fullmäktigemotion om att utöka hälsokontrollerna för arbetslösa samt för att värna om arbetslösas arbetsförmåga och hälsa. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 36 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”I hela Finland pågår en utdragen arbetslöshetskris som förvärras. Situationen berör också Vanda och Kervo välfärdsområde.
Vi som undertecknat denna fullmäktigemotion föreslår att välfärdsområdet vidtar målmedvetna åtgärder tillsammans med Vanda och Kervo städer för att främja upprätthållandet av arbetslösas hälsa och arbetsförmåga.
Målet bör vara aktiv hänvisning av de arbetslösa som idag befinner sig utanför social- och hälsovårdstjänsterna till en hälsokontroll för arbetslösa samt särskilt säkerställande av att hälsokontrollerna genomförs så täckande som möjligt för alla långtidsarbetslösa.
Vid hälsokontrollen utreds och främjas den arbetslösa personens hälsa och välbefinnande samt kartläggs hens arbets- och funktionsförmåga och rehabiliteringsbehov.
Vi som undertecknat denna fullmäktigemotion förutsätter vidare att välfärdsområdet fäster uppmärksamhet vid att arbetslösa efter hälsokontrollen också hänvisas till och utan onödiga dröjsmål faktiskt får tillgång till sådana fortsatta tjänster som de möjligtvis behöver.
Enligt FPA:s studie från 2023 minskar användningen av hälsotjänster hos dem som blivit arbetslösa (https://tietotarjotin.fi/tutkimusblogi/774066/terveyspalveluiden-kaytto-vahenee-tyottomaksi-jaaneilla). Efter att ha förlorat sin arbetsplats använder människorna tjänster inom öppenvården i klart mindre omfattning, eftersom användningen av företagshälsovård minskar. Övriga hälsotjänster fyller inte det tomrum som uppstår när företagshälsovården försvinner.
Samtidigt som användningen av hälsotjänster minskar, ökar en utdragen arbetslöshet i sin tur risken för nedsatt arbetsförmåga, psykisk ohälsa, marginalisering på arbetsmarknaden och slutligen till och med permanent förlust av arbetsförmågan. Arbetslöshet kan till exempel försämra den psykiska hälsan och även öka risken för rusmedelsrelaterade dödsfall.
På grund av detta måste Vanda och Kervo välfärdsområde ännu aktivare än i dagsläget vidta åtgärder för att via en hälsokontroll få in arbetslösa i de social- och hälsovårdstjänster som de behöver så att arbetslösheten inte leder till en långvarig försämring av arbetsförmågan.
Vanda och Kervo välfärdsområdes nya team för arbetsförmåga är en plan som verkar lovande, men nu måste den också omsättas i praktiken, i tillräcklig omfattning i förhållande till behovet.
I Vanda fanns 7 800 långtidsarbetslösa i slutet av juli. Antalet har under ett år ökat lika mycket som arbetslösheten som helhet, med 2 000 personer. Antalet arbetslösa under 25 år var i Vanda 2 200 i juli.
I denna situation behövs åtgärder från både staten och från kommunerna som ansvarar för arbets- och näringstjänsterna så att arbetsgivarna ska ha förutsättningar att skapa nya jobb i Finland.
I den helhet av tjänster som arbetslösa har behov av behövs emellertid också välfärdsområdets tjänster. En tjänst som riktas till arbetslösa är hälsokontrollen för arbetslösa.
Vid hälsokontrollen utreds och främjas den arbetslösa personens hälsa och välbefinnande, kartläggs hens arbets- och funktionsförmåga och rehabiliteringsbehov och vid behov hänvisas personen till fortsatta tjänster.
Hälsokontrollen är frivillig och kostnadsfri för klienten. Välfärdsområdet ansvarar för att ordna hälsokontrollen.
Klienterna hänvisas till hälsokontrollerna i regel från sysselsättningstjänsterna, men hänvisning till en hälsokontroll kan också göras till exempel av en socialarbetare, läkare eller FPA:s rådgivare om arbetsförmåga. En arbetslös arbetssökande kan också själv kontakta hälsocentralen i sitt välfärdsområde och be om en hälsokontroll.
I sig har Vanda och Kervo gjort framsteg i antalet hälsokontroller för arbetslösa. År 2023 gjordes 599 kontroller, förra året redan 1 306. I år är man i september uppe i cirka 1 300 hälsokontroller och årsmålet på 1 400 kommer att tydligt överskridas.
Antalet genomförda hälsokontroller är dock fortfarande lågt jämfört med det växande antalet arbetslösa. En del av de arbetslösa invånarna omfattas naturligtvis av tjänsterna även utan en hälsokontroll.
Enligt uppgifter som fåtts från Kervo stad finns dessutom problem med att träffa en läkare efter hälsokontrollen, eftersom köerna kan vara flera månader långa så att det inte alltid ens är möjligt att boka en tid, eftersom den skulle ligga så långt i framtiden. Också antalet socialhandledare är litet i förhållande till behovet. Likaså får bara en bråkdel av klienterna som behöver det en utredning av arbetsförmågan.
Bakgrundsinformation till motionen:
I Finland fanns i slutet av juli redan sammanlagt cirka 340 000 arbetslösa arbetssökande. Var åttonde person i arbetskraften var arbetslös. Arbetslösheten i Finland är redan den näst högsta i hela Europa. Sommaren 2025 har bara Spanien en värre situation än Finland.
Det finns särskild anledning att oroa sig för långtidsarbetslösheten. I slutet av juli fanns det redan 128 800 långtidsarbetslösa, vars arbetslöshet pågått utan avbrott i mer än ett år. Detta är 30 200 fler än ett år tidigare. Siffran börjar närma sig nivåerna under 1990-talets lågkonjunktur, då det som mest fanns 143 000 långtidsarbetslösa i Finland.
Enbart i Vanda fanns det i slutet av juli 19 500 arbetslösa och arbetslösheten låg på 14,6 procent. I arbetslöshetssiffrorna finns säsongsvariation under året, men antalet arbetslösa var 2 000 fler än för ett år sedan. I Kervo i sin tur fanns i slutet av juli 2 500 arbetslösa arbetssökande, vilket var 150 fler än vid samma tidpunkt förra året. Arbetslösheten i Kervo låg på 13 procent i juli. Både Vanda och Kervo hade högre arbetslöshet än i hela landet i genomsnitt.
Det handlar alltså inte bara om att få hälsokontrollerna att fungera, utan mer generellt om helheten av social- och hälsovårdstjänster för arbetslösa, i vilken hälsokontrollerna ingår.”
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 7.10.2025 § 247 att anteckna fullmäktigemotionen till kännedom och att vidarebefordra den för beredning till sektordirektören för hälso- och sjukvårdstjänster senast den 15.3.2026.
Här kommer en fullständig och idiomatiskt korrekt svensk översättning av hela texten. Jag håller mig till etablerad förvaltningssvenska och ser till att begreppen motsvarar hur de normalt används i välfärdsområdenas dokument.
Svar på fullmäktigemotionen
Vanda och Kervo välfärdsområdes hälso- och sjukvårdstjänster ansvarar för att ordna hälsoundersökningar för arbetslösa. Bestämmelser om hälsotjänster finns i hälso- och sjukvårdslagen (Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010, Finlex).
Hälsoundersökningen fungerar som ett verktyg för att främja hälsa och förebygga försämrad arbets- och funktionsförmåga samt som en del av den sektorsövergripande servicekedjan för bedömning och stöd av arbetsförmåga. En hälsoundersökning är dock inte som en enskild och isolerad åtgärd tillräcklig för att bedöma arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. Att främja och stödja arbetslösas hälsa och arbetsförmåga förutsätter sektorsövergripande samarbete (SHM:s cirkulär 6/2023; Hälsoundersökning och hälsorådgivning för arbetslösa inom social- och hälsovården – med fokus på arbets-, funktions- och sysselsättningsförmåga).
Vanda och Kervo välfärdsområde är starkt engagerat i att främja arbetslösas hälsa och arbetsförmåga. Hälsostationstjänsternas serviceområde inledde redan 2023 ett nära samarbete med sysselsättningstjänsterna för att förbättra tillgången till och tillgängligheten av hälsotjänster för arbetslösa. Som resultat av samarbetet utarbetades bland annat en ny process för arbetslösas hälsoundersökningar. Antalet hälsoundersökningar för arbetslösa ökade med 37 % mellan 2023 och 2024. Under 2025 beräknas antalet fortsätta öka.
Den sektorsövergripande samverkan för sysselsättningsfrämjande stöd (TYM) är lagstadgad och bedrivs i nätverksform, där arbetskraftsmyndigheten, välfärdsområdet och FPA samarbetar för att hjälpa arbetslösa med hinder för sysselsättning. För att stärka samarbetet med sysselsättningsområdena har samarbetsgrupper inrättats både för Vanda och för området Kerava–Sibbo.
Vanda och Kervo välfärdsområde satsar särskilt på två betydande nya samarbetsbaserade arbetssätt för att stärka stödet för arbetslösas hälsa och arbetsförmåga: genom att inrätta ett multiprofessionellt arbetsförmågestödsteam och genom att stärka arbetet med att främja välfärd och hälsa genom att inrätta en HYTE‑koefficientens expertarbetsgrupp.
Arbetsförmågestödsteamet
Förberedelserna för att inrätta arbetsförmågestödsteamet har gjorts i samarbete mellan hälsostationstjänsternas serviceområde och serviceområdet för vuxensocialarbete. En styrgrupp för sysselsättningsfrämjande tjänster inrättades våren 2025, och även projektarbetsgruppen arbetar som ett samarbete mellan serviceområdena.
Arbetsförmågestödsteamets mål är att producera högkvalitativa bedömningar, utlåtanden och planer för arbetslösa med nedsatt arbetsförmåga eller särskilda utmaningar i sysselsättningen. Teamets uppgifter omfattar, utöver att bereda fortsatta planer för arbetslösa, att fungera som remitterande instans till Helsingfors enhet för arbetsförmågebedömning. Teamet arbetar huvudsakligen konsultativt och klienten hänvisas till sin egen läkare. Vid behov tar teamets läkare emot klienten. Enligt hälso- och sjukvårdstjänsternas ledningsgrupps beslut 23.9.2025 inleder teamet sin verksamhet med läkarstöd från och med 1.1.2026.
HYTE‑koefficienten
Syftet med HYTE‑koefficienten är att uppmuntra och stödja välfärdsområdena att genomföra mångsidiga och planmässiga åtgärder för att främja välfärd och hälsa (Lag om finansiering av välfärdsområden 617/2021, Finlex). En av processindikatorerna som används i beräkningen av HYTE‑koefficienten är andelen genomförda hälsoundersökningar för arbetslösa i förhållande till det totala antalet arbetslösa.
Vanda och Kervo välfärdsområdes ledningsgrupp beslutade 22.9.2025 att utse en expertarbetsgrupp för HYTE‑koefficienten för att skapa en lägesbild, planera utvecklingsåtgärder och följa upp dem. Expertarbetsgruppen ska bland annat regelbundet gå igenom lägesbilden för HYTE‑koefficienten och utvecklingsarbetets framskridande. Gruppen utarbetar dessutom en kort lägesrapport och förslag på nödvändiga utvecklingsåtgärder till styrgruppen. När det gäller arbetslösas hälsoundersökningar riktas utvecklingsåtgärderna särskilt mot uppföljning och kontroll av information samt utveckling av dokumentationen av hälsouppgifter.
Sammanfattning
Enligt KEHA‑centret fortsatte arbetslösheten att öka i Finland även i september 2025 (Sysselsättningsöversikt september 2025). Situationen återspeglas i välfärdsområdena som ett ökat servicebehov. Arbetslöshet som statistiskt fenomen är dock mycket mångfacetterat: strukturell arbetslöshet, långtidsarbetslöshet och ungdomsarbetslöshet har olika bakomliggande orsaker (Työelämä tilastoina, Statistikcentralen). Dessa orsaker och grundproblem bör beaktas och åtgärdas i ett tidigt skede.
Vanda och Kervo välfärdsområde möter den utmanande situationen genom att fortsätta det goda samarbetet med kommunerna i området. Arbetslösas och personer med nedsatt arbetsförmågas arbetsförmåga stöds på många olika sätt på flera nivåer i organisationen. Särskilt det nya multiprofessionella arbetsförmågestödsteamet och utvecklingsarbetet kring arbetslösas hälsoundersökningar inom HYTE‑koefficienten förväntas bidra till att förbättra arbetslösas hälsa och arbetsförmåga. En förstärkning av resurserna för att stödja arbetslösas hälsa och arbetsförmåga kan dock bli nödvändig under de kommande åren om sysselsättningsläget inte förbättras.