Beskrivning
Ärendets beredare: HR-jurist Anna Mäki-Jokela
Bakgrund
Serviceområdeschefen har 4.6.2026 informerat den som begär omprövning om uppsägning av tjänsteförhållande på viss tid. Tjänsteinnehavarbeslutet i ärendet har fattats 4.6.2026. Om beslutet har det framställts en begäran om omprövning 17.6.2026 (bilaga 2). Den som begär omprövning har i egenskap av part haft rätt att framställa begäran om omprövning och begäran om omprövning har inkommit inom tidsfristen.
Därmed behandlas begäran om omprövning till de delar som rör beslutet som fattats av tjänsteinnehavaren som lyder under välfärdsområdesstyrelsen i välfärdsområdesstyrelsen. Med tjänsteinnehavaren har ett hörande hållits 1.6.2026. Efter hörandet har tjänsteinnehavaren informerats om arbetsgivarens beslut att säga upp tjänsteinnehavarens tjänsteförhållande. Enligt 65 § i förvaltningsstadgan för Vanda och Kervo välfärdsområde fattas beslut om uppsägning av den anställande myndigheten. Beslut i ärendet har således hört till befogenheterna för den myndighet som fattat beslutet.
Det centrala innehållet i begäran om omprövning Den som begär omprövning har 17.6.2026 lämnat till välfärdsstyrelsen för behandling en begäran om omprövning avseende ett beslut om uppsägning av ordinarie tjänsteförhållande (bilaga 1). Vanda och Kervo välfärdsområde har genom sitt beslut av 4.6.2026 på det sätt som beskrivs i begäran om omprövning sagt upp tjänsteförhållandet för den som begär omprövning. Den som begär omprövning anser på det sätt som beskrivs närmare i hens begäran om omprövning att arbetsgivarens avgörande att säga upp det ordinarie tjänsteförhållandet varit en exceptionellt sträng och fullkomligt orimlig påföljd. Den som begär omprövning anser att en varning hade varit en proportionerlig påföljd för det mänskliga fel som inträffat. Den som begär omprövning kan i sin begäran om omprövning inte direkt ange en orsak till varför hen inte har avslutat anställningsförhållandet för sin underlydande på vederbörligt sätt. Hen åberopar brådska, en alltför stor arbetsbörda och sin egen chock i situationen. Den som begär omprövning uppger att hen övervakat sina underlydandes arbetstid och arbetstidsbokföring, men att hen vid övergången från Vanda till VAKE varit van vid annorlunda rutiner i arbetstidsrapporteringen. Hen uppger dessutom att hen hanterat de anmälningar om missförhållanden som inkommit till enheten tillsammans med arbetstagarna och kunderna. Den som begär omprövning känner inte igen att det skulle ha förts ingripandesamtal med hen och hen känner inte heller igen att fler än ett formellt tillfälle som benämnts ingripandesamtal skulle ha ägt rum.
Den som begär omprövning känner inte igen det omfattande missnöjet bland personalen som riktas mot hen som chef. Den som begär omprövning uppger att serviceområdesdirektören mottagit enstaka responsmeddelanden, om vilka hen inte haft vetskap före hörandet. Den som begär omprövning konstaterar att resultaten från en personalenkät inte kan användas som uppsägningsgrund. Den som begär omprövning beskriver i sin begäran om omprövning den närmaste chefens arbetsuppgifter och ansvar, trots vilka hen eftersträvat noggrannhet och försökt följa de anvisningar som hen fått. Den som begär omprövning lyfter i sin begäran om omprövning också fram sin upplevelse av att arbetsbördan varit för stor och av att arbetsgivaren, som hen ser det, haft olika anvisningar och att dessa ändrats i VAKE samt att verksamhetssätten varit annorlunda under tiden för Vanda och Kervo städer. Den som begär omprövning konstaterar avslutningsvis att hen anser att en proportionerlig åtgärd i fallet, med beaktande av det långvariga tjänsteförhållandet som skötts oklanderligt, hade
varit högst en varning enligt den huvudregel som föreskrivs i lagen om tjänsteinnehavare före uppsägning av tjänsteförhållandet.
Behandling av begäran om omprövning Vanda och Kervo välfärdsområde har 4.6.2026 sagt upp det ordinarie tjänsteförhållandet för den som begär omprövning. Tjänsteförhållandet har sagts upp på grund av ett skäl som beror på tjänsteinnehavaren såsom avses i 8 kap. 35 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden. Tjänsteförhållandet har sagts upp eftersom arbetsgivaren i och med ett chefsbyte inom uppgiftsområdet för psykosociala tjänster för barnfamiljer våren 2026 fått kännedom om långvariga och omfattande åsidosättanden av chefsuppgifterna för den som begär omprövning. Även prestationen i ledningsuppgifterna, som generellt sett kan bedömas vara svag, har inverkat på uppsägningsbeslutet och hela situationen kring detta har likaså kommit arbetsgivaren till kännedom våren 2026. Den som begär omprövning har inte sett till att på behörigt sätt hantera avslutandet av tjänsteförhållandet för en anställd i HR-systemet 6.3.2025. Den som begär omprövning har inte agerat enligt arbetsgivarens anvisningar i situationen och till exempel tagit personens uppsägning skriftligt eller avslutat hens inloggningsuppgifter i Apotti. På grund av detta har personen utan grund betalats lön i mer än ett år och saken har orsakat arbetsgivaren ungefär 55 000 euro i direkta kostnader och dessutom indirekta kostnader. Eftersom uppsägningen inte har hanterats på behörigt sätt, har inte heller personens inloggningsuppgifter till vakehyva.fi inaktiverats, varvid personen haft faktisk möjlighet att komma åt välfärdsområdets informationssystem via programmens webbläsarversioner. I sin helhet handlar det om en omfångsrik handling som grovt strider mot anvisningarna och som också har orsakat arbetsgivaren en betydande informationssäkerhets- och dataskyddsrisk. Den som begär omprövning uppger att hen har bakom sig ett långvarigt tjänsteförhållande som skötts oklanderligt. Enligt arbetsgivarens bedömning har dock den som begär omprövning också i ansenlig omfattning och under en lång tid försummat sina övriga chefsskyldigheter, såsom omsorgsfullhet i övervakningen av sina underlydandes arbetstid och arbetssäkerhet. En försummelse av detta slag är enligt arbetsgivaren exempelvis att personen underlåtit att godkänna arbetstidsrapporteringen för medarbetarna vid den enhet som personen lett i systemet för arbetstidsrapporteringen Nepton, liksom även åsidosättandet av korrekt hantering av medarbetarnas Haipro- och arbetssäkerhetsanmälningar i systemet. Försummelserna i fråga om arbetstidsbokföringen har orsakat problem och utmaningar exempelvis med medarbetarnas löneutbetalningar samt semester och ledigheter. Försummelserna i hanteringen av Haipro- och arbetssäkerhetsanmälningar har varit ägnade att äventyra såväl personalens arbetssäkerhet som klientsäkerheten.
Den som begär omprövning hänvisar i sin begäran om omprövning till en avsevärd arbetsbörda samt ett alltför stort antal arbetsuppgifter. Den som begär omprövning har emellertid elva medarbetare under sig, varvid arbetsgivaren bedömer att den närmaste chefens arbetsbörda är mycket måttlig.
Enligt arbetsgivarens bedömning har den som begär omprövning inte heller i övrigt klarat sin ledningsuppgift enligt vad som förväntats. Den som begär omprövning har exempelvis upprepade gånger fått mycket dåliga resultat i personalenkäterna (pulsenkät) som gjorts vid enheten. Dessutom har arbetsgivaren (uppgiftsområdeschefen samt serviceområdeschefen) fått flera direkta meddelanden med respons på personens agerande som chef. Den som begär omprövning har fått stöd och handledning i sitt arbete. Cheferna över den som begär omprövning (uppgiftsområdeschefen samt enhetschefen) har fört regelbundna one to one-samtal med personen. Den som begär omprövning har även getts återkoppling på verksamheten och med hen har det förts ingripandesamtal åtminstone 25.6.2024 och 28.6.2024. I promemoriorna över dessa samtal har det också tydligt fastställts vilka förbättringar man förväntar sig att den som begär omprövning gör i sitt arbete. Av arbetsgivarens handlingar framgår att situationen förbättrats kortvarigt efter att personen fått återkoppling, men att situationen en kort tid därefter åter behövt rättas till. Enligt 17 § 1 mom. i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden ska tjänsteinnehavaren sköta de uppgifter som hör till tjänsteförhållandet på behörigt sätt, utan dröjsmål och med iakttagande av behöriga bestämmelser och föreskrifter samt arbetsgivarens arbetslednings- och övervakningsföreskrifter. Enligt 2 mom. i samma paragraf ska tjänsteinnehavaren i sin uppgift handla opartiskt och uppträda så som hans eller hennes ställning och uppgift förutsätter. Enligt 35 § 1 mom. i lagen om tjänsteinnehavare får arbetsgivaren inte säga upp ett tjänsteförhållande av något skäl som beror på tjänsteinnehavaren, om inte skälet är sakligt och vägande. Som sådana skäl kan anses allvarligt brott mot eller åsidosättande av sådana förpliktelser som följer av tjänsteförhållandet, lag eller bestämmelser och som är av väsentlig betydelse för tjänsteförhållandet samt en väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningar på grund av vilka tjänsteinnehavaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter. Vid bedömningen av om det är fråga om ett sakligt och vägande skäl ska arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens omständigheter beaktas som en helhet. Enligt 3 mom. i samma paragraf får en tjänsteinnehavare som har åsidosatt eller brutit mot sina förpliktelser som följer av tjänsteförhållandet inte sägas upp förrän han eller hon varnats och därigenom beretts möjlighet att rätta till sitt förfarande. Enligt 4 mom. i samma paragraf ska arbetsgivaren före uppsägningen reda ut om det är möjligt att undvika uppsägning genom att tjänsteinnehavaren placeras i ett annat tjänsteförhållande.
I regeringens proposition om lagen om tjänsteinnehavare (RP 196/2002 rd) har man i detaljmotiveringen till 35 § 1 mom. konstaterat att en saklig och vägande uppsägningsgrund som beror på tjänsteinnehavaren kan för det första anses vara en allvarlig överträdelse eller försummelse av förpliktelser som väsentligt påverkar tjänsteförhållandet. Det vanligaste förfarande som strider mot tjänsteplikterna och som kan bedömas som uppsägningsgrund är försummelse av tjänsteinnehavarens tjänsteutövningsplikt, vilket bl.a. kan yttra sig som försummelse av en enskild uppgift som hör till tjänsteuppgifterna, bristfällig skötsel av tjänsteuppgifterna, olovlig frånvaro från arbetet eller kontinuerlig eller ofta upprepad försening.
En uppsägningsgrund kan också vara tjänsteinnehavarens uppenbara slarv i arbetet, försummelse att iaktta bestämmelser som utfärdats inom gränserna för arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet eller någon annan behörighet och ett osakligt uppträdande. I regeringens proposition konstateras vidare att uppsägning av en tjänsteinnehavare på basis av att de förpliktelser som hör till ett tjänsteförhållande överträtts eller försummats är tillåtet endast om förfarandet berör skyldigheter som ska anses vara väsentliga med hänsyn till det aktuella tjänsteförhållandet. I fråga om utövandet av offentlig makt betonas kravet på att verksamheten skall vara laglig, rättvis och att offentlig verksamhet ska vara tillförlitlig. Dessa omständigheter har betydelse även vid bedömningen av om en uppsägningsgrund är saklig och vägande.
Vid bedömningen av om en uppsägningsgrund som har samband med tjänsteinnehavarens person är saklig och vägande bör arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens förhållanden beaktas i sin helhet. Detta innebär att det på samma sätt som i gällande rätt bör bedömas om uppsägningsgrunden är tillräcklig utifrån en helhetsprövning av alla omständigheter i fallet. Omständigheter som påverkar bedömningen av individbaserade uppsägningar kan t.ex. vara arten av tjänsteinnehavarens förseelse och hur allvarlig den är, tjänsteinnehavarens ställning och förhållande till sin gärning eller sitt uppträdande, arbetets natur, särdrag i arbetet och arbetsgivarens ställning.
Enligt arbetsgivarens uppfattning har det i fråga om den som begär omprövning varit fråga om ett sådant sakligt och vägande skäl som avses i 35 § 1 mom. i lagen om tjänsteinnehavare och en allvarlig överträdelse av förpliktelser som väsentligt påverkar tjänsteförhållandet och ett allvarligt och omfattande åsidosättande av skyldigheterna som chef, på grund av vilket arbetsgivarens förtroende till förutsättningarna för att fortsätta anställningsförhållandet i mycket väsentlig grad försämrats. Vid bedömningen av om det är fråga om ett sakligt och vägande skäl har man beaktat arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens omständigheter som en helhet. Vidare har arbetsgivaren i denna situation ansett att det inte har varit nödvändigt att separat varna tjänsteinnehavaren på grundval av 35 § i lagen om tjänsteinnehavare, eftersom ärendet bedömts som en helhet baserat på hur allvarligt det är. De omfattande försummelserna av chefsuppgifterna har kommit arbetsgivaren till kännedom samtidigt som man har utrett oklarheterna med löneutbetalningen. Det har inte varit nödvändigt att ge en varning av den anledning heller att det samtidigt är fråga om en allvarlig enskild eskalering som är ägnad att orsaka stora ekonomiska förluster för arbetsgivaren. Före uppsägningen har arbetsgivaren även i enlighet med 35 § 3 mom. i lagen om tjänsteinnehavare bedömt om det är möjligt att fortsätta tjänsteförhållandet i en annan uppgift, på det sätt som anges i lagen om tjänsteinnehavare och beskrivs ovan. I den rådande situationen har ett sådant alternativ dock inte funnits. Arbetsgivaren har en allvarlig brist på förtroende gentemot tjänsteinnehavaren och hens förmåga att sköta tjänsteuppgiften på behörigt sätt.
Det bör även konstateras att det efter att meddelandet om uppsägning lämnats framkommit att den som begär omprövning kategoriskt underlåtit att sköta ett flertal andra av sina
förpliktelser som närmaste chef. Under sommaren har det framkommit att det förekommit brister och betydande dröjsmål exempelvis i hanteringen av medarbetarnas semestrar och resefakturor. Faktureringen av Follo-medlingar, vilket också ingår i ansvaren för den som begär omprövning, har i betydande grad lämnats ogjord så länge som från oktober 2025, vilket orsakat arbetsgivaren ekonomisk skada. Sammanfattning Arbetsgivaren har bedömt att den som begär omprövning inte har iakttagit sina allmänna skyldigheter som tjänsteinnehavare enligt 17 §:n 1 mom. i lagen om tjänsteinnehavare. Arbetsgivaren har bedömt att arbetsgivaren har haft ett sakligt och vägande enligt 35 § 1 mom. i lagen om tjänsteinnehavare att säga upp det tills vidare gällande tjänsteförhållandet. Arbetsgivaren har vid bedömningen av om det är fråga om ett sakligt och vägande skäl beaktat arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens omständigheter som en helhet. Enligt 43 § 1 mom. i lagen om tjänsteinnehavare ska, innan arbetsgivaren säger upp eller häver ett tjänsteförhållande, tjänsteinnehavaren ges tillfälle att bli hörd om skälen jämte motivering till att tjänsteförhållandet upphävs. Vid hörandet har tjänsteinnehavaren rätt att anlita ett biträde.
Den som begär omprövning har 1.6.2026 getts tillfälle att bli hörd om skälen jämte motivering till att tjänsteförhållandet upphävs. Den som begär omprövning har kommit till hörandet som ordnats för hen och anlitat ett biträde vid hörandet. Vid hörandet har arbetsgivaren tydligt gått igenom de grunder på vilka arbetsgivaren har övervägt att upphäva tjänsteinnehavarens tjänsteförhållande. Den som begär omprövning har fått framföra sin egen syn på arbetsgivarens grunder.
Baserat på den samlade bedömning som gjorts efter hörandet har arbetsgivaren ansett att det inte finns förutsättningar för att tjänsteförhållandet för den som begär omprövning ska fortgå. Grunderna för uppsägning av tjänsteförhållandet förklaras närmare i bilaga 3 (promemoria från hörandet 1.6.2026). Enligt 45 § i förvaltningslagen ska ett förvaltningsbeslut motiveras och i motiveringen ska det anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet. Det beslut som är föremål för begäran om omprövning har motiverats i sin helhet och där anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet. Tjänsteinnehavarbeslutet som är föremål för begäran om omprövning (bilaga 1), begäran om omprövning (bilaga 2), grunderna för uppsägningen (bilaga 3 och bilaga 4, promemoriorna från hörandena 1.6.2026 och 4.6.2026) och en närmare utredning av grunderna för begäran om omprövning (bilaga 5) finns bifogade detta beslutsförslag. I begäran om omprövning framförs inga sådana laglighetsfel på grundval av vilka det beslut som är föremål för begäran om omprövning borde hävas. Den som begär omprövning har i sin begäran om omprövning inte heller framfört några sådana omständigheter på grundval av vilka grunderna för eller lämpligheten av beslutet borde omprövas. Beslutet har fattats i rätt ordning och beslutet är inte heller på något annat sätt olagligt.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att ta upp den bifogade begäran om omprövning till behandling och avslå begäran om omprövning.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.
-----------------------
Efter beslutsfattandet återvände ungdomsfullmäktiges representant Joel Rasku till sammanträdet kl. 9.51.