Områdesfullmäktige, möte 30-08-2022

Protokollet är granskat

§ 70 Inrättande av välfärdsområdescertifikatprogram med Kommunfinans Abp och fastställande av limit

VAKEDno-2022-305

Tidigare behandling

Områdesstyrelsen, 16-08-2022

Beskrivning

Asian valmistelija: Talousvalmistelujohtaja Hanna Heinikainen ja controller Laura Kujanpää

Hyvinvointialueen tulot saattavat tulla pankkitilille eri päivänä kuin menot on maksettava. Tästä aiheutuu tarve lyhytaikaiselle rahoitukselle, koska tilillä pitää olla rahaa laskujen ja palkkojen maksuun.

Vantaan ja Keravan 31.5.2022 aluevaltuuston hyväksymän hallintosäännön 77 § mukaan rahatoimessa tulee hoitaa hyvinvointialueen rahavaroja siten, että maksuvalmius on varmistettu, maksuliikenne on ajan tasalla, lyhytaikaiset lainat on suunniteltu ja rahavarat sijoitettu hyvinvointialueen hyväksymien sijoitustoiminnan periaatteiden mukaisesti. Rahoitustarvetta ei saa kattaa pitkäaikaisella lainalla. Hyvinvointialue voi ottaa pitkäaikaisen lainan valtioneuvoston päättämän lainanottovaltuuden rajoissa. Muilta osin aluevaltuusto päättää lainan ottamisen ja lainan antamisen periaatteista. Talousarvion hyväksymisen yhteydessä aluevaltuusto päättää antolainojen ja vieraan pääoman muutoksista. Aluehallitus päättää pitkäaikaisen (yli vuoden pituisen) lainan ottamisesta ja lainan antamisesta noudattaen aluevaltuuston hyväksymiä periaatteita. Aluehallitus voi siirtää lainan ottamiseen ja antamiseen liittyvää toimivaltaansa alaiselleen viranomaiselle. Talousvalmistelujohtaja päättää lyhytaikaisen (alle vuoden pituisen) lainan ottamisesta. Muutoin hyvinvointialueen rahavaroista vastaa aluehallitus. Rahavarojen käytännön hoitamisesta vastaa rahatoimesta vastaava viranhaltija.

Pitkäaikainen rahoitustarve investointeihin järjestetään edellä mainitun valtioneuvoston päättämän lainanottovaltuuden puitteissa, josta säädetään hyvinvointialueesta annetun lain 15 §:ssä, investointisuunnitelmasta mainitun lain 16 §:ssä sekä arviointimenettelystä mainitun lain 122–124 §:ssä. Hyvinvointialueesta annetussa laissa ei ole lyhytaikaista lainanottoa tai muuta lyhytaikaista rahoitusta koskevaa sääntelyä. Koska investointien rahoitus kuvataan investointisuunnitelmassa, joka sisältää investointien rahoittamiseksi tarvittavien pitkäaikaisten lainojen nostot lainanottovaltuuden puitteissa, lyhytaikaista lainaa voi käyttää tosiasiallisesti vain maksuvalmiuden turvaamiseksi. Tähän lyhytaikaiseen rahoitustarpeeseen hyvinvointialueella käytetään ensisijaisesti kuntatodistusohjelmaan verrattavaa hyvinvointialuetodistusohjelmaa.

Hyvinvointialuetodistukset ovat hyvinvointialueen liikkeelle laskemia velkasitoumuksia. Hyvinvointialuetodistusohjelma on tarkoitettu hyvinvointialueen lyhytaikaisen, eli ajanjaksoltaan alle vuoden kestoisen, rahoitustarpeen kattamista varten. Hyvinvointialuetodistusohjelma on rahoitusmuotona nopeasti käytettävissä, joustava ja tehokas keino kilpailuttaa rahoitus hyvinvointialueen kassanhoidossa maksuvalmiuden turvaamiseksi.

Hyvinvointialue solmii vastapuolen eli rahalaitoksen kanssa hyvinvointialuetodistusohjelman, joka on puitesopimus hyvinvointialuetodistusten liikkeellelaskusta. Puitesopimuksen suuruus, joka vastaa samanaikaisesti liikkeessä olevien hyvinvointialuetodistusten yhteenlaskettua maksiminimellisarvoa, sovitaan hyvinvointialueen tarpeiden mukaisesti. Hyvinvointialuetodistus on haltijavelkakirja, jolla liikkeellelaskija eli hyvinvointialue lainaa rahaa markkinoilta. Hyvinvointialuetodistusohjelma on rinnastettavissa rahamarkkinoilla kuntien ja kuntayhtymien kuntatodistuksiin, pankkien velkasitoumuksiin, yritysten yritystodistuksiin ja valtionvelkasitoumuksiin.

Hyvinvointialuetodistusohjelma on maksuton, eikä puitesopimuksen laatiminen ja voimassaolo siten aiheuta hyvinvointialueelle kustannuksia. Todistusohjelman perustamiselle ja todistuksille ei edellytetä asetettavan vakuuksia. Hyvinvointialueen rahoituskustannus määräytyy liikkeellelaskuhetken markkinakoron mukaan. Rahoituslaitos vastapuolena takaa jälkimarkkinat hyvinvointialueen liikkeelle laskemille hyvinvointialuetodistuksille sitoutumalla ostamaan ne ilmoitetulla markkinakorolla. Hyvinvointialue päättää todistusten liikkeellelaskun yksityiskohdista, kuten määrästä, ajankohdasta ja laina-ajan pituudesta sopimusehtojen puitteissa.

Hyvinvointialuetodistuksia on ajoittain käytössä arviolta enintään noin 10 miljoonan euron verran vuonna 2022. Laina-ajan pituus vaihtelee ollen minimissään yhden vuorokauden ja enimmillään kuukausia, kuitenkin ollen aina kestoltaan alle vuoden. Varsinaisen palvelutoiminnan käynnistyessä vuonna 2023 määrä kasvaa ja on useita kymmeniä miljoonia euroja. Hyvinvointialuetodistusten euromäärä vaihtelee ajankohdan mukaan, eikä niitä välttämättä ole jatkuvassa käytössä. Kassassa pitää aina olla maksuvalmiuden turvaamiseksi riittävästi rahaa esimerkiksi laskujen ja työntekijöiden palkkojen maksuun.

Hyvinvointialuetodistuksiin rinnastettavien kuntatodistusohjelmien korot ovat olleet viime vuosina huomattavasti alle pitkäaikaisten lainojen korkojen, mistä johtuen kuntatodistukset ovat olleet erittäin edullinen rahoitusmuoto. Vuoden 2022 aikana tapahtuneesta korkotilanteen muutoksesta ja nousevista korkotasoista huolimatta, tulevaa hyvinvointialuetodistusohjelmaa voidaan nykymarkkinatilanteessa pitää edullisena rahoitusvaihtoehtona lyhyiden rahamarkkinakorkojen ollessa vielä huomattavasti matalammalla tasolla kuin pitkäaikaiset korot.

Hyvinvointialuetodistusohjelman perustaminen on perusteltua tehdä useamman kuin yhden rahalaitoksen kanssa, jolloin korko on mahdollista kilpailuttaa tarvittaessa lyhytaikaista rahoitusta varten. Kuntarahoitus Oyj on ilmoittanut Vantaan ja Keravan hyvinvointialueelle valmiudestaan tarjota hyvinvointialuetodistusohjelmaa alkusyksyn 2022 aikana. Hyvinvointialuetodistusohjelman enimmäislimiitti tulee vahvistaa ja tässä vaiheessa ennakoidun tarpeen pohjalta päätösehdotuksessa esitetty 80 000 000 euron limiitti on perusteltu maksuvalmiuden turvaamiselle. Kyseinen hyvinvointialuetodistusohjelma (sopimus hyvinvointialuetodistusten liikkeeseenlaskemisesta) on tämän päätösehdotuksen liitteenä. 

Beslutsförslag

Aluehallitus päättää esittää aluevaltuustolle, että aluevaltuusto päättää:

  1. hyväksyä lyhytaikaista rahoitusta varten perustettavaksi velkaohjelmaksi liitteen mukaisen hyvinvointialuetodistusohjelman (sopimus hyvinvointialuetodistusten liikkeeseenlaskemista) Kuntarahoitus Oyj:n kanssa ja;
  2. vahvistaa hyvinvointialuetodistusohjelman limiitiksi eli enimmäismääräksi 80.000.000,00 euroa.

Beslut

Päätösehdotus hyväksyttiin yksimielisesti ilman keskustelua.

Lisätietoja päätöksestä antaa hyvinvointialuejohtaja Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vantaa.fi.

Beskrivning

Beredare av ärendet: Ekonomiberedningsdirektör Hanna Heinikainen och controller Laura Kujanpää

 

Välfärdsområdets inkomster kan vara på kontot vid ett annat datum än då utgifterna ska betalas. Det här leder till behov av korttidsfinansiering, eftersom det ska finnas tillräckliga medel på kontot för betalning av fakturor och löner.

Enligt 77 § i förvaltningsstadgan som godkändes av välfärdsområdesfullmäktige 31.5.2022 ska i finansförvaltningen välfärdsområdets likvida medel förvaltas så att likviditeten tryggas, betalningsrörelsen hålls uppdaterad, de kortfristiga lånen planeras och de likvida medlen placeras i överensstämmelse med de principer för placeringsverksamheten som välfärdsområdet godkänt. Finansieringsbehovet får inte täckas med långfristiga lån. Välfärdsområdet kan ta ett långfristigt lån inom gränserna för en sådan fullmakt att uppta lån som statsrådet beslutar om. Till övriga delar fattar välfärdsområdesfullmäktige beslut om principerna för upplåning och utlåning. I samband med att budgeten godkänns fattar välfärdsområdesfullmäktige beslut om ändringar i utgivna lån och främmande kapital. Välfärdsområdesstyrelsen fattar beslut om långfristig upplåning (lån med en löptid på över ett år) och utlåning i enlighet med de principer som välfärdsområdesfullmäktige godkänt. Välfärdsområdesstyrelsen kan delegera beslutanderätt som gäller upplåning och utlåning till en underlydande myndighet. Det föreslås att ekonomiberedningsdirektören beviljas rätten att fatta beslut om kortfristig upplåning (lån med en löptid på mindre än ett år). I övrigt svarar välfärdsområdesstyrelsen för välfärdsområdets likvida medel. För den praktiska skötseln av de likvida medlen svarar den tjänsteinnehavare som ansvarar för finansförvaltningen.

Behovet för långfristig finansiering för investeringar ordnas inom ramarna för en sådan fullmakt att uppta lån som statsrådet beslutar om, som bestäms om i 15 § i lagen om välfärdsområden, bestämmelser om investeringsplanen i 16 § i den lagen och bestämmelser om utvärderingsförfarandet i 122–124 § i den lagen. Någon reglering om kortfristig upplåning eller annan kortfristig finansiering finns inte i lagen om välfärdsområden. Eftersom finansieringen av investeringar beskrivs i investeringsplanen, vilken innehåller lyftande av långfristiga lån inom ramen av fullmakt att uppta lån kan kortfristiga lån de facto endast användas för att trygga likviditeten. För behovet av sådan korttidsfinansiering i välfärdsområdet används i första hand välfärdsområdescertifikatprogrammet, som kan jämföras med kommuncertifikatsprogrammet.

Välfärdsområdescertifikat är skuldcertifikat som emitterats av välfärdsområdet. Välfärdsområdescertifikatprogrammet är avsett att täcka välfärdsområdets behov av korttidsfinansiering, det vill säga finansieringsbehov som varar mindre än ett år. Som en finansieringsmodell är välfärdsområdescertifikatprogrammet ett lätt tillgängligt, flexibelt och effektivt sätt att konkurrensutsätta finansieringen i välfärdsområdets kassahantering för att trygga likviditeten.

Välfärdsområdet och motparten, dvs. penninginstitutet, ingår ett välfärdsområdescertifikatprogram, vilket är ett ramavtal om emission av välfärdsområdescertifikat. Ramavtalets omfattning, vilket motsvarar det sammanräknade maximala nominella värdet för de välfärdsområdescertifikat som emitteras samtidigt, avtalas om enligt välfärdsområdets behov. Välfärdsområdescertifikatet är ett innehavarskuldebrev, med vilket emittenten, dvs. välfärdsområdet, lånar pengar av marknaden. Välfärdsområdescertifikatprogrammet kan på finansmarknaden jämföras med kommuner och samkommuners kommuncertifikat, bankers skuldförbindelser, företags företagscertifikat och statsskuldförbindelser.

Välfärdsområdescertifikatprogrammet är kostnadsfritt, och utarbetandet och giltigheten av ramavtalet orsakar således inte kostnader för välfärdsområdet. Införandet av certifikatprogrammet och certifikat förutsätter inte att för dem ska ställas säkerhet. Välfärdsområdets finansieringskostnader fastställs på basis av marknadsräntan vid emissionstidpunkten. Som motpart garanterar finansinstitutet eftermarknader för välfärdsområdescertifikat som emitterats av välfärdsområdet genom att binda sig att köpa dem enligt den anmälda marknadsräntan. Välfärdsområdet beslutar om detaljer om emission av certifikat, såsom antalet, tidpunkten och lånetidens längd inom avtalsvillkorens ramar.

Tidvis finns det emitterade välfärdsområdescertifikat ungefär till ett uppskattat värde av högst 10 miljoner euro i 2022. Lånetidens längd varierar mellan minst ett dygn och högst flera månader, dock den är alltid mindre än ett år. När den egentliga serviceverksamheten inleds i 2023 kommer beloppet att växa och vara flera tio miljoner euro. Eurobeloppet för välfärdsområdescertifikat varierar enligt tidpunkt, och de är inte nödvändigtvis alltid ständigt i bruk. För att trygga likviditeten ska det alltid finnas tillräckligt med medel i kassan för att betala fakturor och arbetstagarnas löner.

Räntor för kommuncertifikatprogram, som kan jämföras med välfärdsområdescertifikat, har under de senaste åren varit betydligt lägre än de långfristiga lånens, vilket innebär att kommuncertifikat har varit en verkligt förmånlig finansieringsmodell. Trots förändringarna i räntor som skedde under 2022 och räntehöjningarna kan det framtida välfärdsområdescertifikatprogrammet anses vara ett förmånligt finansieringsalternativ i det nuvarande marknadsläget, eftersom kortfristiga marknadsräntor är fortfarande på en lägre nivå än långfristiga räntor.

Det är motiverat att välfärdsområdescertifikatprogrammet inrättas med fler än ett penninginstitut, vilket gör det möjligt att räntan kan vid behov konkurrensutsättas för kortfristig finansiering. Kommunfinans Abp har meddelat Vanda och Kervo välfärdsområde om sin beredskap att erbjuda välfärdsområdescertifikatprogrammet under början av hösten 2022. Högsta limit för välfärdsområdescertifikatprogrammet ska fastställas, och på basis av i det här skedet förutsedda behovet är den limit på 80 000 000 euro som förslagits i beslutsförslaget motiverad för att trygga likviditeten. Välfärdsområdescertifikatprogrammet i fråga (avtal om emission av välfärdsområdescertifikat) bifogas till detta beslutsförslag. 

Beslutsförslag

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige beslutar att

  1. godkänna inrättandet av välfärdsområdescertifikatprogrammet för kortfristig finansiering med Kommunfinans Abp enligt bilagan (avtal om emission av välfärdsområdescertifikat) och
  2. fastställa att limiten, dvs. maximibeloppet för välfärdsområdescertifikatprogrammet, är 80 000 000,00 euro.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes enhälligt utan diskussion.

 

Beslutsförslag

Välfärdsområdesstyrelsen föreslår för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige beslutar att

  1. godkänna inrättandet av välfärdsområdescertifikatprogrammet för kortfristig finansiering med Kommunfinans Abp enligt bilagan (avtal om emission av välfärdsområdescertifikat) och
  2. fastställa att limiten, dvs. maximibeloppet för välfärdsområdescertifikatprogrammet, är 80 000 000,00 euro.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes enhälligt utan diskussion.


Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vantaa.fi

Bilagor

 Liite 1, Sopimus hyvinvointialuetodistusten liikkeeseenlaskemisesta
Sekretessbelagd, Julkisuuslaki 24 § 1 mom 20
 Bilaga 1, Avtal om emission av välfärdsområdescertifikat
Sekretessbelagd, Julkisuuslaki 24 § 1 mom 20

Kompletterande material