Beskrivning
Under sammanträdet lämnades följande fullmäktigemotioner:
1. Ulla-Maija Kopras och Funda Demiris fullmäktigemotion ”En tillnyktringsenhet ska inrättas i Vanda och Kervo välfärdsområde”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 34 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
I tillnyktringsenheten behandlas under övervakning av hälsovårdsexperter starkt berusade personer, vars psykiska och fysiska hälsotillstånd förutsätter ändamålsenlig bedömning och uppföljning. Med detta förebygger man och/eller strävar efter att minska på den berusade personens mänskliga lidande, allvarliga fysiska och psykiska hälsoolägenheter och i värsta fall dödsfall. Man ska beakta, att dödsfall i häkten tyvärr sker ofta.
Införandet av tillnyktringsenhet minskar på dödsfallen i häktet. Personer som har hamnat i häktet av polisen eller andra myndigheter har ofta allvarliga alkohol- och drogproblem, som förutsätter vård och övervakning av vårdpersonal som specialiserat sig på missbrukarvård. Att föra eller placera någon i häktet är inte heller etiskt eller mänskligt rätt åtgärd för att behandla berusning.
Tillnyktringsenheten kan genomföra missbrukarservice snabbt och med låg tröskel, varefter man kan ge personen täckande information om välfärdsområdets missbrukartjänster och även hänvisa personen till fortsatt behandling. En berusad person bör få ändamålsenlig och professionell hälsovård för sitt hälsotillstånd. Särskilt för berusade personer som är i dåligt skick har till exempel polismyndigheten lyft fram (SHM 2011), att hälsovårdspersonalen ska ansvara för övervakningen av berusade personer, och sådana berusade, som till exempel har fallit och slagit sitt huvud eller annars är i behov av hälsovårdens åtgärder.
Det är känt, att till exempel personalens resurser vid Pejas jour belastas av att för personer till tillnyktringsutrymmets uppföljning, utan att de skulle ha somatiska eller psykiska symtom eller sjukdomar förutom sitt berusningstillstånd som skulle kräva vård. Patientplatsresuserna tas istället av de personer, vars mål med vården endast är att nyktra till från berusningen. I tillyktringsenheten som riktar sig till att behandla berusade personer kan man genomföra övergripande bedömning och uppföljning av akut missbrukarvård. Dessutom skulle det vara möjligt i tillyktringsenheten att starta substitutionsvård och vårdhänvisning till ändamålsenliga missbrukstjänster.
I de största välfärdsområdena, så som Birkalands välfärdsområde och Välfärdsområde samt Helsingfors har egna tillnyktringsenheter och de fungerar som en del av rusmedelsvården. Vanda och Kervo välfärdsområde är till befolkningsmängden och storleken ett av de största välfärdsområdena. Tillnyktringsenheten skulle frigöra patientplatser på Pejas sjukhus åt dem, som på grund av somatisk eller psykisk sjukdom behöver vård och det skulle även lugna ner jourens verksamhet, minska på dödsfall i finkan och skulle även vara mer kostnadseffektivt.
Vi vill, att välfärdsområdet börjar undersöka inrättandet av en tillnyktringsenhet i Vanda och Kervo välfärdsområde.”
2. Elina Nykyris fullmäktigemotion ”Vanda och Kervo välfärdsområde behöver ett program och en guide för låginkomsttagare”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 10 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Vi undertecknade föreslår, att man upprättar ett program och en guide för låginkomsttagare, som förbereds av en mångprofessionell arbetsgrupp som består av aktörer från olika områden i Vanda och Kervo välfärdsområde. Övervakningsgruppen för upprättandet av programmet och guiden för låginkomsttagare ska ha företrädare från alla partier.
Programmet för låginkomsttagare
Vanda och Kervo välfärdsområde ska i sitt program för låginkomsttagare sätta tydliga mål och åtgärder för att minska på fattigdom/medellöshet, marginalisering, utsatthet samt minskning av ojämlikhet och ökning av ojämlikhet bland Vandabor och Kervobor. I programmet för låginkomsttagare är det särskilt viktigt att koncentrera sig på olika förebyggande åtgärder. Det är viktigt, att vårt välfärdsområde samarbetar tätt med aktörer i Vanda och Kervo städer vid upprättandet av programmet för låginkomsttagare.
Guide för låginkomsttagare
Syftet med guiden för låginkomsttagare är att samla metoder för att hänvisa mindre bemedlade/låginkomsttagande Kervobor och Vandabor till tjänster och stöd. I programmet och guiden för låginkomsttagare är det alltså viktigt att samla metoder, med vilka välfärdsområdet kan, tillsammans med andra lokala aktörer, underlätta vardagen för låginkomsttagare och mindre bemedlade i Vanda och Kervo samt stödja dem i svåra livssituationer. Utjämna skillnaderna i tjänsterna är centrala mål i social- och hälsovårdsreformen. Den kan inte förverkligas, om inte tjänsterna är tillgängliga för alla mindre bemedlade människor.
Eftersom vårt servicesystem är utspritt är det svårt att nå tjänster och stöd. Alla låginkomsttagare och mindre bemedlade i Vanda och Kervo har inte resurser eller möjligheter att hitta de tjänster eller stöd som hen omfattas av. En svår livssituation eller bristfälliga it-färdigheter är ofta ett hinder för att söka sig till tjänster och stöd.
Det är viktigt att man i guiden för låginkomsttagare samlar tjänster och stöd som erbjuds av välfärdsområdet och områdets andra aktörer åt Vandabor och Kervobor. I guiden ska det klart framgå vilka villkor som finns för att få tillgång till tjänster och stöd och hur man ansöker om dem.
Guiden för låginkomsttagare ska kunna läsas på välfärdsområdets webbsidor. Då alla Vandabor och Kervobor inte använder nätet, ska guiden även vara tillgänglig i pappersformat. Till exempel organisationer i Vanda och Kervo samt Vanda skulle kunna dela ut guiden för låginkomsttagare till de invånare som behöver den.
I välfärdsområdet ska man inrätta en sk. arbetsgrupp för fattigdom/mindre bemedlade för upprättandet av låginkomstguiden
För förberedelse av programmet och guiden för låginkomsttagare ska välfärdsområdet grunda en sk. arbetsgrupp för fattiga/mindre bemedlade. Åtminstone företrädare för följande aktörer ska bland annat vara med i arbetsgruppen: områdets invånare, lokala organisationer, läroanstalter och församlingar, Vanda och Kervo städer, Folkpensionsanstalten (FPA), alla fullmäktigegrupper samt kommunala och regionala påverkansorgan (dvs. ungdomsfullmäktige, råd för personer med funktionsnedsättning, äldreråd och delegationen för mångkulturfrågor).
Var tionde som bor i Vanda och Kervo området är mindre bemedlad/låginkomsttagare
I Finland finns ingen offentlig definition på låga inkomster, men enligt den mest använda definitionen är låginkomsttagare de personer eller hushåll, vars nettoinkomster är mindre än 60 procent av medianen på alla hushålls nettoinkomster. Gränsen på låg inkomst varierar årligen enligt vad som är medianen på finländska nettoinkomster. År 2021 ansågs en person som mindre bemedlad/låginkomsttagare, vars nettoinkomst var under 1350 euro i månaden.
Enligt Statistikcentralen fanns ungefär 718 700 mindre bemedlade personer 2021. 13,2 procent av finländarna var låginkomsttagare 2021. Uppskattningsvis lever 241 200 finländare på grundtrygghet år 2021. Ungefär 425 000 finländare fick utkomststöd 2021. Det betyder 7,7 procent av befolkningen. Uppskattningsvis 10,3 procent av Vandaborna och 10,1 av Kervoborna var låginkomsttagare 2021. År 2021 bodde 25 500 låginkomstagare i Vanda och 3698 i Kervo.
Låg inkomst handlar inte bara om brist på pengar, utan den orsakar oftast en cirkel av utsatthet
Mindre bemedlade/låginkomsttagare/fattigdom påverkar brett människan och dennes närståendes vardag. Låg inkomst är inte bara en fråga om brist på pengar. Låg inkomst betyder ofta en kontinuerlig brist på grundtrygghet och en kamp för delaktighet i samhället. Som värst orsakar låg inkomst en cirkel av utsatthet, där de ekonomiska, sociala och hälsomässiga problem hopar sig. Minskande och förebyggande av fattigdom, marginalisering och utsatthet kopplas starkt till främjande av välfärd och hälsa, som är social-, hälso- och räddningstjänsternas kärnuppgifter.
Låg inkomst försvagar betydligt människans välfärd och hälsa. Å andra sidan ligger sociala och hälsomässiga problem oftast bakom låg inkomst. I fattigdomsrapporten 2021 konstateras att ”i bakgrunden för låga inkomster ligger ofta ett missbruks- och/eller psykiskt problem, arbetslöshet, arbetsoförmåga eller partiell arbetsförmåga på grund av skada eller kronisk sjukdom, utslagning som går i arv, låg utbildningsnivå, man har många barn, är ensamförsörjare, ensamboende eller studerar.
Låginkomsttagare har oftast ett större behov av tjänster, men de använder oftast tjänster mindre än andra
Mindre bemedlade människor har ett större behov än andra av social- och hälsovårdstjänster, men de har också en större tröskel än andra att söka sig till dem. Hälsoskillnader mellan olika inkomstklasser orsakar både omänskligt lidande som stora kostnader för samhället. Hälsoskillnaderna mellan olika inkomstklasser påverkas bland annat av att man i Finland tar ut höga kundavgifter. Genom att sänka kundavgifterna skulle man troligtvis kunna minska hälso- och välfärdsskillnader mellan inkomstklasserna.
Medellöshet är starkt generationsövergripande
Medellöshet överförs ofta från en generation till en annan. Ett barn från en familj med låg inkomst har större risk att som vuxen lida av medellöshet och de problem som den för med sig. Generationsövergripande medellöshet förstärks av, att låginkomsttagare i Finland oftare än andra i Norden blir utan de tjänster och stöd de behöver (källa: FPA).
Välfärdsområdena ska ha metoder för att hjälpa och stöda låginkomsttagare/medellösa och minska på marginaliseringen.
Social-, hälso- och räddningstjänsternas kärnuppgift är att främja och stöda människors välfärd och hälsa. Hit hör oskiljakligen förebyggandet av ojämlikhet, medellöshet, marginalisering och utsatthet med de metoder, som välfärdsområdet har till sitt förfogande. I välfärdsområdet kan man till exempel påverka kvalitén och tillgängligheten på förebyggande tjänster, kundavgifter, tillgängligheten på psykosociala behandlingar, alternativ till missbruksvård samt icke lagstadgade tjänster till barnfamiljer.
Systematisk granskning av välfärdsområdets verksamhet särskilt ur synvinkeln på att förebygga och minska på medellöshet möjliggör långsiktigt arbete med att permanent minska välfärds- och hälsoskillnader hos Vandabor och Kervobor. Detta är också grunden för vår ekonomiska hållbarhet i välfärdsområdet.
Tammerfors stad har god erfarenhet av fattigdomsprogrammet och i Vanda inser man behovet att upprätta programmet.
Tammerfors stad har använt sig av ett fattigdomsprogram under flera fullmäktigeperioder. Det har lett till en avsevärd förbättring av Tammerforsbornas välbefinnande samt förebyggt problem. Åtgärderna i Tammerfors stads fattigdomsprogram har bestått av bland annat satsningar på det förebyggande och kompletterande utkomststödet samt elev-, studerande- och skolhälsovården, ett aktivitetspass, mathjälp och en utökning av avgiftsfria hobbyverksamheter. Fattigdomsprogrammet i Tammerfors utarbetades av en sk. fattigdomsarbetsgrupp som består av ledamöter från alla fullmäktigegrupper.
Vanda stad har insett nödvändigheten med att utarbeta ett låginkomstprogram. Detta kom fram i fullmäktigemotionssvaret. I svaret konstaterades också, att social- och hälsovårdstjänsterna ska ha en stor roll i programmet.
Vi undertecknade vill alltså, att man upprättar ett program och en guide för låginkomsttagare, som förbereds av en mångprofessionell arbetsgrupp som består av aktörer från olika områden i Vanda och Kervo välfärdsområde. Övervakningsgruppen för upprättandet av programmet och guiden för låginkomsttagare ska ha företrädare från alla partier. Vi inser, att motionen har ekonomiska effekter och vi önskar, att motionen beaktas, när man upprättar en budget för 2024 för välfärdsområdet.
Källor:
- Finlands fattigdomsrapport 2022: https://www.eapn.fi/wp-content/uploads/2022/10/EAPN-FIN_Koyhyysvahti-2022_nettiin-valmis.pdf
- Nyheter gällande fattigdomsrapporten 2022:
- https://www.soste.fi/uutiset/koyhyysvahti-2022-kriisit-toisensa-jalkeen-osuvat-samoihin-ihmisiin-tarvitaan-maaratietoista-politiikkaa-koyhyyden-kasvun-hillitsemiseksi/
- https://www.eapn.fi/koyhyysvahti-2022-myonteista-kehitysta-mutta-myos-merkkeja-koyhyyden-syvenemisesta/
- Finlands fattigdomsrapport 2021: https://www.eapn.fi/koyhyysvahti-2021-tiivis-paketti-koyhyydesta-ja-koronan-vaikutuksista/
- Statistikscentralens inkomstfördelningsstatistik: https://www.stat.fi/tilasto/tjt
- Kervo stads omfattande välfärdsberättelse 2017–2020: https://www.hyvinvointikertomus.fi/preview/7131074713
- Kervo stad, utkast av välfärdsberättelsen och -planen 2023:https://kerava.production.geniem.io/uploads/sites/2/2023/01/hyvinvointikertomus-ja-hyvinvointisuunnitelma-luonnos.pdf
- Vanda stads välfärdsprogram 2018–2022: https://www.vantaa.fi/fi/hankkeet/hanke/vantaan-hyvinvointiohjelma-2018-2022
- Vanda stad, främjande av välfärd och hälsa:https://www.vantaa.fi/fi/kaupunki-ja-paatoksenteko/talous-ja-strategia/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistaminen
- Vanda stads välfärdsöversikt 2022: https://www.vantaa.fi/sites/default/files/document/Hyvinvointikatsaus%202022_Vantaan%20kaupunki.pdf
- Vanda stads välfärdsberättelse 2020: https://www.vantaa.fi/sites/default/files/document/Hyvinvointikertomus%202020_Vantaan%20kaupunki.pdf
- Tammerfors stads fattigdomsprogram 2018–2021: https://www.kukakuunteleekoyhaa.fi/wordpress/wp-content/uploads/2019/06/Tampereen-kaupungin-k%C3%B6yhyysohjelma-2018-2021.pdf
- Tammerfors stads fattigdomsprogram 2018–2021 rapport: https://tampere.cloudnc.fi/fi-FI/Toimielimet/Kaupunginhallitus/Kokous_762021/Tampereen_kaupungin_koyhyysohjelman_2018(228333)
- Utnämning av Tammerfors stads fattigdomsarbetsgrupp 2021–2025: https://tampere.cloudnc.fi/fi-FI/Viranhaltijat/Pormestari/Koyhyystyoryhman_nimeaminen_valtuustokau(254957)
- Artiklar som rör Tammerfors stads fattigdomsprogram:
- https://mikkoaaltonen.fi/tampereelle-koyhyysohjelma/
- https://vasenkaista.fi/2014/10/tampere-sai-koyhyysohjelman/
- https://mikkoaaltonen.fi/koyhyysohjelma-kaupunginvaltuustossa/
- https://mikkoaaltonen.fi/koyhyysohjelma-tamopereelle/koyhyysohjelma/
- https://yle.fi/a/3-7537417
- Kukka Kunnaris fullmäktigemotion: fattigdomsprogrammet för Birkalands välfärdsområde: https://vasenkaista.fi/2022/11/toimenpiteita-koyhyyden-ja-eriarvoisuuden-vahentamiseksi-hyvinvointialueella
- Undertecknades fullmäktigemotion: låginkomsttagares program och guide för Vanda: http://paatokset.vantaa.fi/ktwebscr/fileshow?doctype=3&docid=2337108
- Svar på undertecknades fullmäktigemotion: https://paatokset.vantaa.fi/ktwebscr/fileshow?doctype=3&docid=2480295
- Jyväskylä stads fattigdomsprogram 2020–2024: https://www.jyvaskyla.fi/sites/default/files/2022-10/koyhyysohjelma-2020-2024.pdf
- Mervi Uusitalos motion till Åbo stads fullmäktige:
- https://www.turku.fi/paatoksenteko/kaupunginvaltuusto/aloite/hae/1768723
- https://www.turunvasemmisto.fi/blogi/2019/12/12/32563/?page2
- https://www.turunvasemmisto.fi/blogi/2019/12/12/32563
- http://merviuusitalo.fi/aloitteeni-turun-koyhyysohjelma/
3. Tarja Eklunds fullmäktigemotion ”Vanda och Kervo välfärdsområde ska undersöka möjligheten att inleda screening av mäns prostatacancer”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 27 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Prostatacancer är den vanligaste cancerformen för män. Risken att insjukna i prostatacancer växer med åldern. Av de cirka 5400 prostatafallen som diagnostiseras årligen tillfrisknar den största delen. För att behandlingen av prostatacancer ska lyckas är det viktigt att man snabbt söker sig till undersökningar och vård.
För många fall av prostatacancer har hittats först när de spridit sig. Tröskeln för män att söka sig till PSA-test och vård är för hög, därför att man inte identifiera symtomen eller tar de tillräckligt på allvar. Många liv hade kunnat räddas, om man upptäckt cancern i tid.
Närmare 40 procent av prostatacancern hittas i åldersgruppen 50-69-åringar. Det skulle alltså vara bra att inleda undersökningarna i den här gruppen.
Vi medlemmar i områdesfullmäktige föreslår att Vanda-Kervo välfärdsområde utreder i vilken omfattning som man skulle kunna genomföra screeningarna samt kostnaderna som orsakas innan budgeten för nästa år upprättas.
4. Gashaw Bibanis fullmäktigemotion ”Hälsorådgivning för Vanda-Kervo välfärdsområde”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 6 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
Konceptet med hälsorådgivning är sedan tidigare bekant från Nystads och S.t. Michels kommuner. Hälsorådgivningen betjänar med låg tröskel med avsikten att satsa på öka hälsoinformation och hälsoläskunnighet.
Enligt Vanda-Kervo välfärdsområdets strategi satsar vi på förebyggande. Den bästa förebyggande åtgärden för individen är tillräcklig kunskap och verktyg för att främja och upprätthålla den egna hälsan.
Vi undertecknade föreslår att man provar Hälsorådgivningstjänsten t.ex. i de tre största områdena: Kervo, Västra Vanda och Östra Vanda. Verkningsfullheten bör följas upp med enkäter och med uppföljning.”
5. Gashaw Bibanis fullmäktigemotion ”Utarbetandet av en konkret verkställighetsplan för den nationella strategin att främjar hälsa och välfärd i VAKE”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 6 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Vanda-Kervo välfärdsområde strävar efter status som Finlands bästa välfärdsområde. Som en del av det nationella nätverket av välfärdsområden. Inleder Vanda-Kervo välfärdsområdeutarbetandet av en hälsofrämjande strategi och konkreta åtgärder för att verkställa den och uppmuntrar även andra välfärdsområden att komma med i kampanjen.
Vi undertecknade föreslår att en konkret verkställighetsplan utarbetas för att verkställa den nationella hälsofrämjande strategin (THL, TEHY).
Främjandet av hälsa är också annat än att behandla sjukdomar, därför att det viktigt för att förebygga och upprätthålla hälsa att satsa på breda kampanjer och utse konkreta åtgärder i strategierna, med vilka man främjar och driver hälsan och välfärden för invånarna i sitt område.”