Beskrivning
Välfärdsområdesstyrelse, 30.5.2023
Beredare av ärendet: Sektordirektör för hälso- och sjukvårdstjänster Kati Liukko
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 8.3.2022 lämnades fullmäktigemotion av de Grönas fullmäktigegrupp som gäller tryggande av tillräckliga mental- och missbrukstjänster inom Vanda och Kervo välfärdsområde. Fullmäktigemotionen har underteckats av 12 ledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Tillräckliga mental- och missbrukstjänster ska tryggas inom Vanda och Kervo välfärdsområde
Vanda och Kervo välfärdsområde utreder hur nuläget är för mental- och missbrukstjänster och huruvida tjänster med låg tröskel eventuellt behöver mera resurser, och att detta ska vid behov beaktas i budgetförslaget för 2023.”
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade att vid sitt sammanträde 7.4.2022 anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och sända den för beredning till sektordirektören för hälsovårdstjänster, och att svaret bereds när sektordirektören för hälsovårdstjänster har inlett sitt arbete.
Motionen lämnades redan i 2022, men svaret ges först nu på grund av inledning av välfärdsområdets verksamhet. Svaret grundar sig på den aktuella situationen. Enligt förvaltningsstadgan som var i kraft i 2022 tillämpades fristen på sex månader för svar på fullmäktigemotioner inte i 2022, varför beslutet om svaret på fullmäktigemotionen fattas nu.
Svar på fullmäktigemotionen:
Inledning: I välfärdsområdet upplevs det viktigt att missbrukar- och mentalvårdstjänster med låg tröskel ordnas på ett jämlikt och högklassigt sätt. Tröskeln för att söka sig till vård borde göras lägre och hänvisningen till adekvat vård göras snabbare. Psykiska problem och beroende är gemensamma problem för social- och hälsovårdstjänster. Det är viktigt att man tar itu med problem i ett så tidigt skede som möjligt. Så minskas också stigman kring sjukdomarna i fråga. Mental- och beroendevården ska ordnas på ett likvärdigt sätt och parallellt med den övriga hälso- och sjukvården.
Förslag till utvecklingsmodell: Mentalvårds- och missbrukartjänster utvecklas och harmoniseras genom att grunda Miepä-servicepunkter i varje hälsostation enligt Kervos hälsostationsmodell som redan existerar och som konstaterats fungera bra (se en närmare beskrivning av nuläget på sidan 6). I de framtida Miepä-servicepunkterna skulle verkställas mottagningsverksamhet utan tidsbokning med walk in-princip, korta kartläggnings- och vårdperioder med tidsbokning inom de ramar som resurserna medger samt en del av områdets egna substitutionsbehandling. I Miepä-servicepunkter görs arbete på ett mångprofessionellt sätt, eftersom allt fler unga vuxna och kunder som lider av flera samtidiga problem söker sig till tjänsterna, och de behöver omfattande och nätverksbaserat stöd. Verksamheten i Miepä-servicepunkter skulle förenhetligas i hela välfärdsområdet så att befolkningssärdragen i varje hälsostations område beaktas i fördelningen av resurser och i prioriteringen av verksamheten. Miepä-servicepunkterna gör nära samarbete med övrig service och missbrukar- och mentalvårdstjänsterna vid hälsostationen för att förverkliga en högklassig och smidig vårdprocess för kunder.
Fördelar / utvecklingsmodellens mål:
Direkta fördelar för klienten
Stärker tjänster med låg tröskel; utöver telefontjänsterna har klienten i framtiden ett annat sätt att nå missbrukar- och mentalvårdstjänster med låg tröskel, som säkerställer att man kommer till tjänsterna enkelt och att vården kommer i rätt tid.
Klienten skulle nå missbrukar- och mentalvårdstjänster med låg tröskel genom den egna hälsostationen. Ojämlikheten i tillgången till missbrukar- och mentalvårdstjänster skulle minska.
Genom en lyckad gradering av vård och smidiga kanaler för att komma till tjänsterna kunde man förkorta tiden som det tar att få tillträde till tjänster, dvs. klienten kunde få den vård hen behöver snabbare. Vård i rätt tid är effektivare och förebygger att problemen blir mer komplicerade och drar ut på tiden.
Fördelar för välfärdsområdet och serviceprocesserna
· Enligt överläkarens bedömning har 15–25 % av besöken i VAKEs brådskande mottagningar att göra med mental hälsa och missbrukarproblem. Genom att hänvisa dessa klienter till Miepä-servicepunkter kunde man minska överbelastningen såväl inom brådskande mottagningar vid hälsostationer som i HUS gemensamma jourer, som redan är svårt belastade.
· Miepä-servicepunkter utan tidsbokning skulle komplettera arbetet vid främsta linjen och missbrukar- och mentalvårdstjänsternas gemensamma verksamhet i välfärdsområdet. Förnyelsen skulle också ligga i linje med harmoniseringen av telefonservice i mentalvårds- och missbrukartjänster (alla kanaler för att komma till tjänsterna skulle vara gemensamma för mentalvårds- och missbrukartjänsterna)
· Skulle göra det möjligt att hälsostationer kan ta i bruk den riksomfattande verksamhetsmodellen Första linjens terapier, som redan väl tagits i bruk inom missbrukar- och mentalvårdstjänsterna
· Stärker nivåindelning av vården och hänvisning till vård samt utvärdering av effekt enligt verksamhetsmodellen Första linjens terapier.
· Stärker samarbetet mellan hälsovården och mentalvårdstjänsterna.
· Genom att öka stöd i ett tidigt skede kunde man förebygga att problemen blir svårare och därigenom minska belastningen av den specialiserade sjukvården samt säkerställa att kunden kan flytta sig mellan service på basnivå och den specialiserade sjukvården på ett smidigare sätt.
· Ökning av vårdplatser inom opioidsubstitutionsvården kan minska behovet av köptjänster i välfärdsområdets egna tjänster och dämpa den ständiga ökningen av kostnader.
· Substitutionsbehandlingen har vid tillfället ca. 400 klienter, drygt hälften av vilka behandlas av köptjänster
· Antalet klienter ökar med ca. 70 klienter per år
· Producenter av köptjänster erbjuder inte annat stöd/annan vård som stöd för läkemedelsbehandling, vilket syns som ökning av behovet för avvänjning och rehabilitering
· Det att en del av klienter inom substitutionsvården som använder köptjänster kunde skötas i Miepä-servicepunkter vid hälsostationer skulle väsentligt minska kostnaderna av substitutionsvården och förbättra kvaliteten av vården
De ändringar i verksamheten som beskrivits ovan samt grundandet av Miepä-serviceställen vid varje hälsostation skulle kräva betydande tilläggsresurser för hälsostationsservicen. En del av kostnaderna kan sparas bl.a. genom att avstå från köptjänster för opioidsubstitutionsvården eller en del av dem, och en del av resurserna fås genom att organisera arbetet på nytt. Men om man vill göra en sådan omfattande satsning i förebyggande och tidigt stöd med låg tröskel samt bl.a. i Första linjens terapiers verksamhet, lyckas detta inte endast med de nuvarande resurserna och genom att göra ändringar i arbetet. Med anledning av detta har denna motion betydliga effekter på budgeten.
Sammankopplingen med olika helheter
Hälso- och sjukvårdslagen (29.12.2022/1281)
I och med lagreformen bestäms om mentalvården (27 §) och rusmedels- och beroendevården (28 §) i Hälso- och sjukvårdslagen. Från och med 1.1.2023 har välfärdsområdet haft ansvaret att ordna mentalvårdsarbete som integrerats i hälso- och sjukvårdstjänsterna. Syftet är att i basservicen erbjuda rådgivning, handledning samt information om faktorer som skyddar och äventyrar psykisk hälsa. I andra mål ingår ordnande av psykosocialt stöd för individen och närmaste kretsen samt samordnande av servicen. Motsvarande mål har fastställts för ordnande av rusmedels- och beroendevård. Lagen betonar rusmedels- och beroendearbete inom hälsovårdstjänsterna: förebyggande arbete, handledning och samarbete med yrkespersoner från olika branscher så att kunden får omfattande vård enligt behov. Enligt lagen tillhör missbrukar- och mentalvårdsarbetet alla som bedömer behovet av vård eller tjänster och ger social- och hälsovårdservice. Enligt lagreformen: Mentalvården och rusmedels- och beroendevården ska ordnas på ett mångsidigt sätt. Utöver sjukhusvård och öppen sjukvård ska det alltså ordnas till exempel tjänster som är mobila eller som tillhandahålls i hemmet.” Grundande av Miepä-serviceställen vid hälsostationer skulle göra det möjligt att utöver nuvarande missbrukarservice ute på fältet också ordna ambulerande mentalvårdservice.
Nationella strategier
Strategin för psykisk hälsa (som kompletterande material)
Med strategin vill man förbättra tillgången till service i rätt tid och öka samarbete mellan olika vårdinstanser. Det bästa sättet mentalvården genomförs anses vara som en del av primärvården, då även övriga vårdbehov kan beaktas. Övriga socialtjänster, socialrådgivning och säkring av förmåner i anslutning till utkomst tillhör tydligt i omfattande service.
Utdrag ur strategin för psykisk hälsa:
”Psykiatriska tillstånd kan förebyggas och behandlas effektivt, och den diskriminering och stigmatisering som är förknippad med dem minskas. Eftersom psykisk ohälsa är en utmaning för folkhälsan bör tillgången till vård (inkl. missbrukarvård) förbättras så att den motsvarar nivån i övriga social- och hälsovårdstjänster.”
”Inledningsvis genomförs strategin genom att öka tillgången till förebyggande tjänster och vård på basnivå samt en samarbetsstruktur till stöd för dem.”
Rusmedels- och beroendestrategin (som kompletterande material)
”Strategiska prioriteringar: 1) att stärka tillgodoseendet av rättigheterna hos dem som använder och är beroende av rusmedel 2) att stärka kompetensen, samarbetsstrukturerna, kunskapsunderlaget och informationsgången 3) att effektivisera åtgärderna och söka nya lösningar 4) att säkerställa kvaliteten på tjänsterna inom det förebyggande rusmedelsarbetet och rusmedels- och beroendetjänsterna och tillgången till tjänster 5) att på statsrådsnivå säkerställa sakkunskapen och samarbetet i frågor som gäller rusmedel och beroende.”
Utdrag ur rusmedels- och beroendestrategin:
”Samarbete med mentalvårdstjänsterna är viktigt, eftersom samsjuklighet är vanligt.”
”Vid reform av lagstiftningen om missbrukar- och mentalvårdstjänster fästs uppmärksamhet vid optimal användning av resurser, att resurserna räcker till och hur de fördelas samt vid samordnande av tjänster, säkerställande av förenhetligandet av tjänster och åtgärder som minskar skador.
Verksamhetsmodellen Första linjens terapier
I 2022 tog Vanda och Kervo städer i bruk den nationella verksamhetsmodellen Första linjens terapier i sina missbrukar- och mentalvårdstjänster. Verksamhetsmodellen har utvecklats i samarbete mellan universitetssjukhus och välfärdsområden i en omfattande projekthelhet. Målet med verksamhetsmodellen Första linjens terapier är att personer som lider av lindriga och medelsvåra psykiska problem får snabbt tillgång till effektiv service. Detta mål stöds av en gemensam bedömning av vårdbehovet och en snabb vårdhänvisning med hjälp av Terapinavigatorn samt nya evidensbaserade metoder för psykosocial vård, handledning i egenvård och kognitiv korttidsterapi. Med verksamhetsmodellen strävar man efter att nå klienterna i ett tidigare skede och förebygga att problemen blir värre och att man behöver tyngre tjänster. Finansieringen av samordningsprojektet varar till slutet av 2025, och under denna tid skapas bestående servicestrukturer för områden. I verksamhetsmodellen utbildar man arbetstagare inom primärvården som tar hand om mentalvårds- och missbrukspatienter bl.a. att använda Terapinavigatorn, handledning i egenvård och kognitiv korttidsterapi.
Verksamhetsmodellen Första linjens terapier har inletts bra i Vanda och Kervo välfärdsområde. Terapinavigatorn är i bruk vid bedömning av servicebehovet och vid hänvisning till service, handledning i egenvård har testats i hälsostationer och de första kognitiva korttidsterapier blir färdiga under sommaren 2023. Vid tillfället granskas och utvecklas strukturerna för hänvisning till service och nivåindelning av vården. Vid Miepä-serviceställen kunde man stärka hänvisning till tjänster i rätt tid och på rätt nivå enligt verksamhetsmodellen Första linjens terapier.
Förslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslår för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige antecknar den mottagna utredningen för kännedom som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar fullmäktigemotionen vara slutbehandlad.
Ändrat beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att komplettera svaret enligt följande: Effekten på budgeten lämnas till grupperna i samband med budgetprocessen.
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslår för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige antecknar den mottagna utredningen för kännedom som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar fullmäktigemotionen vara slutbehandlad.
Beslut
Föredragandes ändrade beslutsförslag godkändes enhälligt efter diskussionen.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.