Områdesfullmäktige, möte 27-09-2022

Beskrivning

Ärendets beredare: förvaltningsberedningsdirektör Mikko Hokkanen, lokalcentralens chef Pasi Salo, ekonomiberedningsdirektör Hanna Heinikainen 

Beredning och godkännande av förslaget till investeringsplan 

Välfärdsområdets skyldighet att varje kalenderår lämna in en investeringsplan till social- och hälsoministeriet, inrikesministeriet och finansministeriet stadgas i 16 § i lagen om välfärdsområdena.  I de nationella målsättningarna för social- och hälsovården och räddningsväsendet definieras direktiven som gäller investeringar.    Viktiga investeringar är exempelvis investeringar i verksamhetslokaler, fastigheter, enheter, utrustning samt informations- och kommunikationsteknik. (Lag om ordnande av social- och hälsovård 22 §, lag om ordnade av räddningsväsendet 8 §). 

Investeringsplanen innehåller både räddningsväsendets delplan och social- och hälsovårdens delplan.  

Enligt § 24 i förvaltningsstadgan är det räddningsnämnden uppgift att bereda räddningsverkets förslag till budget och ekonomiplan samt förslag till investeringsplan i enlighet med de bindande mål och utgifts- och inkomstposter som fastställs i Vanda och Kervo regionfullmäktiges tidsplan och efter att ha hört Mellersta Nylands välfärdsområde. Räddningsnämnden har för sin del behandlat investeringsplanen vid sitt möte 8.9.2022. Räddningsnämnden beslutade att presentera förslaget till investeringsplan för godkännande till välfärdsområdesstyrelsen och vidare till välfärdsområdesfullmäktige och att tekniska preciseringar kan göras till förslaget när det anpassas till välfärdsområdets investeringsplan. 

Välfärdsområdesstyrelsen gör ett förslag till en investeringsplan till välfärdsområdesfullmäktige, som behandlar det vid sitt möte 27.9.2022. Efter behandlingen i välfärdsområdesstyrelsen skickas förslaget till investeringsplan till social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och finansministeriet före 1.10.2022 enligt anvisningarna från staten.  När välfärdsområdets investeringsplan har erhållits godkänner eller förkastar social- och hälsovårdsministeriet planen och inrikesministeriet gör samma sak för räddningsverkets del.  

Om ifrågavarande ministerium inte godkänner de delplaner för social- och hälsovårdens eller räddningsväsendets del som ingår i förslaget till investeringsplan, måste välfärdsområdet utan dröjsmål lämna in ett ersättande förslag för den delplan som inte har godkänts till social- och hälsoministeriet, inrikesministeriet och finansministeriet.  Ministerierna fattar sitt beslut före 30.11.2022. 

På grundval av den investeringsplan som staten har godkänt görs ett behovsprövat beslutsförslag på investeringsobjekt som ska verkställas. Förslaget lämnas för politiskt beslutsfattande till räddningsnämnden och välfärdsområdets styrelse och det slutgiltiga beslutet fattas i välfärdsområdet fullmäktige i samband med godkännandet av budgeten och ekonomiplanen i december 2022 (anvisningen för beredning av budgeten som välfärdsområdets fullmäktige har godkänt 18.5.2022 och som grundar sig på lagen om välfärdsområdena 611/2021). 

I investeringsplanen som presenteras för finansministeriet ska välfärdsområdet ange uppgifterna om avtalen som motsvarar investeringarna, även om dessa inte behandlas som investeringar vid planeringen av välfärdsområdet ekonomi. Detta är nödvändigt eftersom exempelvis verksamhetslokalerna kan finansieras på många olika sätt. Förutom den traditionella investeringen som görs i den egna balansräkningen kan man också anskaffa verksamhetslokaler genom olika hyresmodeller. Dessa jämställs med investeringar i regleringen för styrning av investeringar och investeringsplaner. 

Om välfärdsområdet vill grunda ett separat fastighetsaktiebolag för förvaltningen av verksamhetslokalerna, bör verksamhetslokalerna som planerats för bolagets förvaltning inkluderas i investeringsplanen. I investeringsplanen beskrivs också användningen av penningmedlen för att finansiera investeringarna samt annan finansiering av investeringarna, så som eventuella investeringsstöd. För investeringar som görs för bolagens del ansöker man dock inte om den fullmakt att ta långfristiga lån som kan ansökas separat från finansministeriet varje räkenskapsperiod, utan bolagens utgifter påverkar fullmakten att ta lån via välfärdsområdets årsbidrag. 

Summan i investeringsplanen som anges för objekt som upphandlas i den egna balansräkningen är en preliminär uppskattning av den maximala kostnad som skulle göra det möjligt att förhandla om anskaffning av ifrågavarande objekt. 

En investeringsplan som är godkänd av staten gör det möjligt att använda fullmakten för låntagande, varefter välfärdsområdets styrelse enligt § 77 i förvaltningsstadgan för Vanda och Kervo välfärdsområde kan besluta huruvida ett långfristigt lån (över ett år) ska upptas.  

I samband med välfärdsområdesreformen ska  investeringsplanen för det första året inlämnas i ett mycket tidigt skede i förhållande till tidtabellerna för välfärdsområdets strategi-, lokal- och servicenätplanering. Välfärdsområdet ska verkställa sina investeringar efter noggrant övervägande. För att verkställandet av investeringarna ska vara möjligt genast för år 2023, har man i välfärdsområdesberedningen gjort upp investeringsplanen så, att den innehåller nödvändiga och eventuellt verkställbara investeringar. Det egentliga verkställandet av investeringarna och valen av hur verkställandet kommer att ske inkluderas i välfärdsområdets beslutsfattande i ett senare skede.  Det är möjligt att en del av investeringarna som föreslås i investeringsplanen nu inte förverkligas år 2023. 

Begreppet investeringsplan 

Med investeringar binds ekonomiska resurser långfristigt till ett visst objekt. I investeringsplanen ska anges  

• materiella och immateriella förnödenheter som hör till posten anläggningstillgångar i balansräkningen
• flera års avtal som motsvarar investeringarna, så som långtidshyresavtal för verksamhetslokaler och leasingavtal för fordon 

I välfärdsområdets investeringsplan är investeringar alltså bland annat upphandling av byggnader, fordon, utrustning, enheter och informationssystem, oberoende av deras finansieringssätt. 

Välfärdsområdenas fullmakt att uppta lån 

Om fullmakten att uppta lån under övergångsperioden samt om investeringarna för år 2023 och tidtabellen för behandlingen av investeringsförslaget stadgas det i 61 § i införandelagen.  

Statsrådet ska årligen på förslag av finansministeriet fastställa beloppet för välfärdsområdets fullmakt att uppta långfristiga lån för varje räkenskapsperiod. Välfärdsområdets fullmakt att uppta lån utgörs av skillnaden mellan det maximibelopp som grundar sig på välfärdsområdets kalkylmässiga låneskötselbidrag och det estimerade lånebeloppet i början av räkenskapsperioden. Välfärdsområdenas fullmakter att uppta lån för år 2023 grundar sig på uppgifterna i boksluten 2021 och ekonomiplanen 2022 för de samkommuner för sjukvårdsdistrikt och specialomsorgsdistrikt som överförs till välfärdsområdena. 

För år 2023 har Vanda och Kervo välfärdsområde en fullmakt att uppta lån på 206,6 milj. euro. (VM/2022/109, 16.6.2022). 

Verkställande av investeringar 

När staten har bekräftat välfärdsområdets investeringsplan, lämnas den fortsatta beredningen av de nya verksamhetslokaler och objekt som ingår i investeringsplanen över för behandling i välfärdsområdesstyrelsen och -fullmäktige. I samband med det besluts det huruvida man ska fortsätta att förbereda grundandet av fastighetsbolag eller om man strävar till att förverkliga beredskapsstationerna som en utomstående investerares hyresprojekt. 

Om projekten förverkligas för ömsesidiga fastighetsaktiebolags räkning, ombesörjer välfärdsområdet finansieringen av projekten för de bolag som ska grundas och bolagen fungerar som projektens byggherrar med handlingsanvisningar från välfärdsområdet. Den byggnadsplanering och konkurrenssättning av entreprenader som krävs i bolagens etableringsskede bereds i samarbete mellan välfärdsområdet och bolagen. När projekten är slutförda grundar sig välfärdsområdets kontroll av verksamhetslokalerna på ägandet av aktier i de ömsesidiga fastighetsaktiebolagen och välfärdsområdet betalar bolagsvederlag till bolagen, varmed bolagens verksamhet finansieras. Fördelen med arrangemanget är att kostnaderna för finansieringen som välfärdsområdet skaffar är lägre än finansieringskostnaderna med privata investerare. Dessutom kräver förverkligandet i bolagsform inte att man varje räkenskapsperiod ansöker om fullmakt att uppta lån från finansministeriet. 

Om man i finansieringsplanen föreslår att köpa fastigheterna och staten godkänner detta är det möjligt att inleda förhandlingarna med kommunerna eller kommunernas fastighetsbolag. Efter konditionsundersökningar, fastställande av priset och förhandlingar tas varje potentiellt objekt separat till räddningsnämnden för behandling. 

Investeringarna kan finansieras på många olika sätt. Förutom den traditionella investeringen som görs på den egna balansräkningen kan man också anskaffa verksamhetslokaler med olika hyresmodeller. 

Numera är det ganska allmänt att verkställa projekten via bolag. Bolagens investeringar påverkar välfärdsområdets årsbidrag som hyres- eller vederlagskostnader och minskar på det sättet välfärdsområdets fullmakt att uppta lån. 

Om välfärdsområdet vill grunda ett separat fastighetsbolag exempelvis för förvaltningen av social- och hälsovårdens samt räddningsverkets verksamhetslokaler, måste verksamhetslokalerna som man tänker överlåta till bolaget ingå i investeringsplanen. I investeringsplanen beskrivs också penningmedlens användning för att finansiera investeringarna samt annan finansiering av investeringarna, så som eventuella investeringsstöd. 

​​​​​Skillnaden mellan hyresprojekt och fastighetsaktiebolag 

Att köpa verksamhetslokaler av kommuner eller samkommuner  

Kommunerna ska avstå från sina social- och hälsovårdsfastigheter och räddningsväsendets fastigheter som de äger enligt balansräkningen före slutet av år 2026. Kommunerna har två alternativ, att sälja fastigheterna eller att överföra dem till fastighetsaktiebolag som de äger. Vanda och Kervo välfärdsområde har en fullmakt att uppta lån på 250 miljoner euro för år 2023, så välfärdsområdet har möjlighet att upphandla strategiskt viktiga verksamhetslokaler.  

Köpeskillingen vid fastighetsaffärer förhandlas vanligtvis fram på basis av s.k. AKA-värderingar som gjorts av auktoriserade fastighetsvärderare. Inför själva fastighetsvärderingen görs en konditionsbedömning av byggnaden och nödvändiga konditionsundersökningar, så att även byggnadens tekniska skick och reparationsskuldens storlek kan beaktas vid fastighetsvärderingen. De som ska utföra fastighetsvärderingar, konditionsbedömningar och konditionsundersökningar väljs i samarbete mellan köpare och säljare. Enligt kommunallagen ska dessutom en opartisk värderare värdera fastighetens marknadsvärde när kommunen utan anbudsförfarande överlåter en fastighet som den äger, vilket betyder att brandstationernas köpeskilling måste grunda sig på fastigheternas värde.