Beskrivning
Ärendets beredare: hr-jurist Hannamari Harju
Chefen för klienthandledningsenheten för personer med funktionsnedsättning har 21.5.2026 fattat beslut om tillsättande av tjänsten som servicehandledare för personer med funktionsnedsättning i Vanda och Kervo välfärdsområde från och med 1.6.2026. Om det ifrågavarande beslutet om utnämning till tjänst har det framställts en begäran om omprövning 3.6.2026. Den som begärt omprövning har i egenskap av part haft rätt att framställa begäran om omprövning och begäran om omprövning har inkommit inom tidsfristen. Begäran om omprövning behandlas i välfärdsområdesstyrelsen. Tjänsten som servicehandledare för personer med funktionsnedsättning har varit offentligt ledigförklarad 17.4.2026–4.5.2026. Behörighetskravet för tjänsten som servicehandledare var socialhandledare (legitimering enligt 8 § i lag 817/2015). Som krav i jobbannonsen har man listat ett självständigt och lösningsorienterat arbetssätt, god växelverkansförmåga och goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska. Dessutom har erfarenhet av socialt arbete med personer med funktionsnedsättning och av klientdatasystemet Apotti samt förtrogenhet med de lagar som styr verksamheten setts som meriterande. Inom tidsfristen söktes uppgiften av tjugosex (26) sökanden, varav tjugotvå (22) sökanden uppfyllde behörighetsvillkoren. Till intervju kallades baserat på ansökningarna tretton (13) sökanden. Intervjuerna ordnades i form av gruppintervjuer som hölls på distans 13–15.5.2026. Intervjuerna genomfördes av uppgiftsområdeschef Anne Toikko och närmaste chef Sirke Neijonen. Valet av den person som utnämndes till tjänsten som servicehandledare har motiverats i tjänsteinnehavarbeslutet 21.5.2026 (bilaga 1). Enligt beslutet har valet baserat sig på en bedömning av sökandenas behörighet, meritjämförelse och intervjuerna med sökandena. Baserat på en samlad bedömning av ansökan, utbildning, arbetserfarenhet och intervjuerna har den som valdes till tjänsten bedömts ha de kvalifikationer och egenskaper som krävs för en framgångsrik skötsel av tjänsten.
Enligt 54 § i förvaltningsstadgan för Vanda och Kervo välfärdsområde väljer sektordirektören, serviceområdeschefen och uppgiftsområdeschefen och verksamhetsenhetschefen sin underlydande personal. Beslut om ärendet har hört till befogenheterna för chefen för klienthandledning för personer med funktionsnedsättning. Det centrala innehållet i begäran om omprövning I begäran om omprövning (bilaga 2) anförs följande omständigheter som grund för kraven: Den som begär omprövning anser att beslutet om tillsättande av tjänsten bör hävas och ärendet behandlas på nytt, eftersom ansökningsförfarandet inte har uppfyllt de rättsprinciper inom förvaltningen som föreskrivs i 6 § i förvaltningslagen (434/2003) ur perspektivet för jämlikhet och opartiskhet och inte heller kravet på jämlikhet enligt 6 § i grundlagen (731/1999). Den som begär omprövning anser att om brister konstateras i förfarandet bör rekryteringen göras om så att alla sökanden bedöms jämlikt utifrån samma kriterier. Den som begär omprövning åberopar ojämlikt bemötande, då externa sökande har kallats till intervju, men interna sökande inte. De anvisningar om besvarandet av frågor som gavs till interna sökanden har varit otydliga och ingen information har lämnats om hur de påverkar rekryteringen.
Den som begär omprövning anser också att bedömningen inte har varit enhetlig, eftersom sökanden har bedömts utifrån olika kriterier. Externa sökanden bedömdes utifrån intervjuerna och interna sökanden utan intervjuer. Den som begär omprövning åberopar också man i bedömningen av interna sökanden skulle ha utnyttjat prestationsdata från Apotti utan förhandsinformation. Den som begär omprövning anser också att det finns motstridigheter i motiveringen av beslutet.
Behandling av begäran om omprövning Enligt 6 § 1 mom. i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) anges de allmänna grunderna för anställning i tjänsteförhållande i grundlagen. Den som anställs i ett tjänsteförhållande ska dessutom ha särskilt föreskriven eller av kommunen eller välfärdsområdet bestämd särskild behörighet. Enligt 125 § 2 mom. i Finlands grundlag (731/1999) är de allmänna utnämningsgrunderna för offentliga tjänster skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd. I regeringens proposition RP 1/1998 rd konstateras om den ifrågavarande paragrafen att med skicklighet främst avses genom utbildning eller arbetserfarenhet förvärvade kunskaper och färdigheter, medan begreppet förmåga avser över huvud taget sådana personliga färdigheter och egenskaper som förutsätts för goda arbetsresultat. Dessa kan vara till exempel organisationsförmåga och initiativkraft. Med beprövad medborgerlig dygd avses i samband med allmänna medborgerliga aktiviteter förvärvade meriter som har relevans för skötseln av tjänsten samt ett gott uppförande. De allmänna utnämningsgrunderna ska tolkas i sammanhang med de allmänna och särskilda behörighetsvillkoren för respektive tjänst och då ska också beaktas tjänstebenämningen och uppgiftsområdet samt de konkreta arbetsuppgifter som hör till tjänsten. Vid sidan av utbildning och arbetserfarenhet ska man alltså bedöma personliga egenskaper som har relevans för skötseln av tjänsten och baserat på denna samlade bedömning välja den mest meriterade sökanden. I urvalsprocessen jämförs sökanden som uppfyller behörighetsvillkoren sinsemellan baserat på ovan nämnda kriterier. Meritjämförelse ska göras i förhållande till uppgifterna som hör till tjänsten, de egenskaper som krävs för tjänsten samt de urvalskriterier som angetts i jobbannonsen. Arbetsgivaren har rätt att definiera vilka arbetsuppgifter som hör till tjänsten och rätt att lägga större vikt vid sådana meriter som den anser att främjar skötseln av de ifrågavarande uppgifterna på bästa sätt. I meritjämförelsen handlar det alltså om en samlad bedömning och hur de olika kriterierna viktas kan variera.
I jobbannonsen om utnämning till tjänst listades som krav på den person som utses ett självständigt och lösningsorienterat arbetssätt, god växelverkansförmåga och goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska. Vidare sågs erfarenhet av socialt arbete med personer med funktionsnedsättning och av klientdatasystemet Apotti samt förtrogenhet med de lagar som styr verksamheten som meriterande. I begäran om omprövning åberopas att den som begär omprövning har behandlats ojämlikt, eftersom hen inte har blivit kallad till intervju.
Alla sökanden behöver inte intervjuas, utan det kan fritt bestämmas hur många som kallas till intervju. Personerna som intervjuas väljs ut baserat på sådana meriter som kan kopplas till skötseln av tjänsten, alltså utbildning, arbetserfarenhet och de urvalskriterier som nämns i jobbannonsen.
Vid val av personer till intervjuerna tillämpas samma urvalskriterier på alla sökande. Alla som har sökt tjänsten har behandlats jämlikt. Sökanden som kallades till intervju valdes ut baserat på enhetliga urvalskriterier. Med de förhandsfrågor som arbetsgivaren skickat ut har arbetsgivaren gett den som begär omprövning möjlighet till att komplettera ansökan. Den som begär omprövning hade dock inte besvarat förhandsfrågorna. Förhandsfrågorna var inte jämförbara med gruppintervjun. I begäran om omprövning åberopas också att arbetsgivaren skulle ha använt prestationsdata från Apotti i bedömningen av sökandena. I bedömningen har man endast använt uppgifter med anknytning till sökandens arbetsprestation inom ramen för arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet. I detta fall uppfyllde både den person som blev vald till tjänsten och den person som begär omprövning de behörighetskrav som förutsattes i jobbannonsen. Sökanden som kallades till intervju valdes ut baserat på enhetliga urvalskriterier utifrån utbildning, arbetserfarenhet och annan med tanke på tjänsten relevant kompetens, vilka framgått av ansökningarna. Den som begär omprövning kallades inte till intervju eftersom hens meriter baserat på ansökningshandlingarna inte placerade sig bland de sökanden som i detta skede bedömdes vara starkast i förhållande till de uppgifter som hör till tjänsten och de urvalskriterier som meddelats i jobbannonsen.
Enligt 45 § i förvaltningslagen ska ett förvaltningsbeslut motiveras och i motiveringen ska det anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet. Det beslut som är föremål för begäran om omprövning har motiverats i sin helhet och där anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet. Valet har gjorts genom en samlad bedömning på vilken ansökningen, arbetserfarenheten och intervjun har inverkat. Således uppfyller den person som valts till tjänsten behörighetskraven för uppgiften och har baserat på sin utbildning, arbetserfarenhet och i synnerhet sina personliga egenskaper och de omständigheter som framkommit under intervjun de bästa förutsättningarna för en framgångsrik skötsel av tjänsteförhållandet. Tjänsteinnehavarbeslutet som är föremål för begäran om omprövning (bilaga 1) och begäran om omprövning (bilaga 2) finns bifogade detta beslutsförslag. I begäran om omprövning anförs inga sådana laglighetsfel på grundval av vilka det beslut som är föremål för begäran om omprövning borde ändras eller hävas. Begäran om omprövning har inte heller motiverats adekvat på ett sådant sätt att den skulle kunna godtas. Beslutet har fattats i rätt ordning och beslutet är inte heller på något annat sätt olagligt.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att ta upp den i bilaga 2 bifogade begäran om omprövning till behandling och avslå begäran om omprövning.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.