Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för koncerntjänster Mikko Hokkanen, strategichef Marianne Juosila och ekonomiplaneringschef Marja Miettinen.
Staten, i egenskap av välfärdsområdenas finansiär, förutsatte att områdena utarbetar förändringsprogram för att balansera ekonomin och täcka underskott på det sätt som krävs enligt lagstiftning. För att balansera ekonomin och täcka underskottet från de första verksamhetsåren utarbetade Vanda och Kervo välfärdsområde ett reformprogram för åren 2023–2030. Välfärdsområdesfullmäktige godkände huvudlinjerna och principerna för reformprogrammet vid sitt sammanträde 12.12.2023 § 123. Sektorerna fortsatte beredningen av de konkreta åtgärderna i programmet på grundval av huvudlinjerna, och välfärdsområdesfullmäktige godkände vid sitt sammanträde 29.4.2024 § 22 Vanda och Kervo välfärdsområdes reformprogram för åren 2023–2030. Programmet omfattar åtgärderna och deras kostnadseffekter per sektor. Som kalkylmässigt årligt produktivitetsmål för reformprogrammet bestämdes effektivisering av verksamheten med 2 procent i förhållande till ökningen av servicebehovet. Som produktivitetsmål för ekonomiplaneperioden 2024–2026 bestämdes 72 miljoner euro och till slutet av årtiondet eftersträvas med reformprogrammet produktivitetsåtgärder till ett värde om cirka 300 miljoner euro. Förbättring av produktiviteten är en del av välfärdsområdets kontinuerliga förbättring av verksamheten, och målen har inkluderats årligen i budgeten som en del av balanseringen av ekonomin och utvecklingen av serviceproduktionen. För 2024 var produktivitetsmålet 16 miljoner euro och för 2025 var det 28 miljoner euro. Produktivitetsmålet som tagits med i budgeten för 2026 är 28,9 miljoner euro.
Under de första åren överskreds de kostnadseffekter som fastställts för reformåtgärderna och produktivitetsmålet som satts för 2026 är på väg att uppnås. Före sommaren 2026 har välfärdsområdet genom sina reformåtgärder uppnått en kostnadseffekt på sammanlagt 82,0 miljoner euro, vilket överstiger det mål som satts för åren 2024–2026. Flera sektorer har minskar sin användning av köptjänster och ersatt dessa med egen verksamhet. Detta har medfört betydande kostnadsbesparingar, särskilt inom äldreservicen, hälso- och sjukvården samt tjänsterna för barn, unga och familjer. Reformprogrammet 2024–2030 innehåller cirka 170 åtgärder. I juni 2026 har cirka 64 procent av åtgärderna startat och avancerar enligt plan och cirka 19 procent av åtgärderna hade slutförts. Cirka 6 procent av åtgärderna bedöms starta planenligt senare. Cirka 9 procent har startat, men det har identifierats utmaningar i genomförandet av dem. Endast för 2 procent av åtgärderna bedöms att det satta målet inte kommer att uppnås överhuvudtaget. I fråga om många av de mål som inte kommer att uppnås har man längs vägen identifierat sätt att reformera verksamheten som är mer ändamålsenliga eller mer kostnadseffektiva än de planerade metoderna.
Reformprogrammet och genomförandet av åtgärderna följs upp halvårsvis och det ekonomiska utfallet följs upp i anslutning till delårsrapporterna. Reformprogrammets åtgärder och deras ekonomiska effekt beaktas alltid i samband med budgetberedningen.
Därmed genomför den månadsvisa uppföljningen av verksamheten och ekonomi som produceras för välfärdsområdesstyrelsen på en högre nivå även uppföljning av reformprogrammets ekonomiska effekter. Med stöd av reformprogrammet har man kunnat skapa ett överskott i områdets ekonomi och det ackumulerade underskottet kommer att kunna täckas inom den tidsfrist som krävs enligt lag. Områdets kunskapsunderlag har förbättrats avsevärt efter de första verksamhetsåren. För välfärdsområdet har det antagits en ny strategi för åren 2026–2029. I och med förändringarna i verksamhetsmiljön bereder välfärdsområdet under hösten 2026 justerade åtgärder för reformprogrammet, varvid man utnyttjar de erfarenheter som förvärvats genom tidigare framgångar samt personalens utvecklingsidéer. Åtgärderna ses över i förhållande till den nya strategins riktlinjer samt förändringar som skett i befolkningens servicebehov och åtgärdshelheterna presenteras i form av större och tydligare helheter än tidigare. Det årliga produktivitetsmålet på 2 procent kommer att bibehållas utan ändringar. Välfärdsområdets organisationsstruktur bantades ned baserat på en bedömning från och med början av år 2026. I samband med ändringen överfördes uppgifterna inom vuxensocialarbetet till sektorn för barnfamiljer och vuxensocialarbete, som fått ett nytt namn, och uppgifterna inom funktionshinderservicen till sektorn för funktionshinderservice och äldreservice, som fått ett nytt namn. I rapporteringen av reformprogrammet har omorganiseringen beaktats genom att från och med början av år 2026 föra över reformåtgärderna inom sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice till de nuvarande sektorernas reformhelheter.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att
- anteckna för kännedom rapporteringen 6/2026 av utfallet av välfärdsområdets reformprogram 2023–2030;
- föreslå till välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige beslutar att anteckna för kännedom rapporteringen 6/2026 av utfallet av välfärdsområdets reformprogram 2023–2030.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.