Områdesfullmäktige, möte 12-06-2023

Protokollet är granskat

§ 72 Svar på fullmäktigemotionen gällande tryggande av tillräckliga mental- och missbrukstjänster inom Vanda och Kervo välfärdsområde

VAKEDno-2022-67

Tidigare behandling

Områdesstyrelsen, 30-05-2023

Beskrivning

Asian valmistelija: terveydenhuollon palvelujen toimialajohtaja Kati Liukko

Aluevaltuuston kokouksessa 8.3.2022 § 16 jätettiin Vihreän valtuustoryhmän valtuustoaloite koskien riittävien mielenterveys- ja päihdepalveluiden turvaamista Vantaan ja Keravan hyvinvointialueella. Valtuustoaloitteen on allekirjoittanut 12 valtuutettua. Valtuustoaloite kuului seuraavasti:    

”Riittävät mielenterveys- ja päihdepalvelut turvattava Vantaan ja Keravan hyvinvointialueella  

Vantaan ja Keravan hyvinvointialue selvittää mielenterveys- ja päihdepalveluiden nykytilaa ja mahdollisen lisäresurssin tarvetta matalankynnyksen palveluihin, ja että tähän tarvittaessa varaudutaan talousarvioesityksessä vuodelle 2023.”  

Aluehallitus päätti kokouksessaan 7.4.2022 merkitä valtuustoaloitteen tiedoksi ja lähettää sen edelleen terveydenhuollon palvelujen toimialajohtajan valmisteltavaksi, ja että vastaus valmistellaan siinä kohtaa, kun terveydenhuollon palvelujen toimialajohtaja on aloittanut työssään.

Aloite on jätetty jo vuonna 2022, mutta siihen vastataan vasta nyt johtuen hyvinvointialueen käynnistymisestä. Vastaus perustuu ajankohtaiseen tilanteeseen. Hyvinvointialueen vuonna 2022 voimassa olleen hallintosäännön mukaan valtuustoaloitteiden vastauksissa olevaa kuuden kuukauden määräaikaa ei sovellettu vuonna 2022, minkä johdosta aloitteen vastaus on tulossa nyt päätöksentekoon. 

Vastaus valtuustoaloitteeseen:  

Alustus: Matalan kynnyksen päihde- ja mielenterveyspalveluiden tasavertainen ja laadukas toteutuminen hyvinvointialueella nähdään tärkeänä. Hoitoon hakeutumisen kynnystä pitäisi madaltaa ja tarpeenmukaiseen hoitoon ohjautumista nopeuttaa. Mielenterveys- ja riippuvuusasiat ovat sosiaali- ja terveyspalveluiden yhteinen asia. On tärkeää, että ongelmiin tartutaan mahdollisimman varhaisessa vaiheessa. Näin vähennetään myös kyseisiin sairauksiin liittyvää stigmaa. Mielenterveyden ja riippuvuuden hoitamisen tulisi toteutua samanarvoisesti ja rinnakkaisena muun terveydenhuollon kanssa. 

Ehdotus kehittämismallista: Kehitetään ja yhtenäistetään terveysasemien mielenterveys- ja päihdepalveluita perustamalla jokaiselle terveysasemalle matalan kynnyksen Miepä-pisteitä jo olemassa olevan ja hyväksi todetun Keravan terveysaseman mallin mukaisesti (kts. sivulla 6 tarkempi nykytilan kuvaus). Tulevilla Miepä-pisteillä toteutuisi walk-in tyyppinen ajanvaraukseton vastaanottotyö, ajanvaraukselliset lyhyet kartoitus- ja hoitojaksot resurssien mahdollistamissa rajoissa sekä osa alueen omasta korvaushoidosta. Miepä-pisteillä töitä tehtäisiin moniammatillisesti, koska palveluihin hakeutuu aiempaa enemmän nuoria aikuisia ja useista yhtäaikaisista ongelmista kärsiviä asiakkaita, jotka tarvitsevat laaja-alaista ja verkostomaista tukea. Miepä-pisteillä tapahtuva toiminta vakioitaisiin koko hyvinvointialueella niin, että kunkin terveysaseman alueen väestön erityispiirteet huomioitaisiin resurssin jaossa ja toimintojen painotuksessa. Miepä-pisteet tekisivät tiivistä yhteistyötä terveysaseman muiden palveluiden ja päihde- ja mielenterveyspalveluiden kanssa asiakkaiden laadukkaan ja sujuvan hoitoprosessin toteutumiseksi. 

Hyödyt / kehittämismallin tavoitteet: 

Suorat hyödyt asiakkaalle 

  • Vahvistaisi matalan kynnyksen palveluita; asiakkaalla on jatkossa puhelinpalvelun lisäksi toinen matalan kynnyksen reitti päihde- ja mielenterveyspalveluihin, jolla varmistetaan helppo palveluihin pääsy ja hoidon toteutuminen oikea-aikaisesti.  

  • Asiakas pääsisi matalan kynnyksen päihde- ja mielenterveyspalveluihin oman terveysasemansa kautta. Eriarvoisuus päihde- ja mielenterveyspalveluiden saavutettavuudessa vähenisi. 

  • Onnistuneella hoidon porrastuksella ja sujuville palveluihin tulon reiteillä voisimme lyhentää palveluihin pääsyn aikaa eli asiakas saisi nopeammin tarvitsemansa hoidon. Oikea-aikainen hoito on vaikuttavampaa ja ehkäisee ongelmien monimutkaistumista ja pitkittymistä. 

 

 Hyödyt hyvinvointialueelle ja palveluprosesseille 

  • Ylilääkärien arvion mukaan VaKen kiirevastaanotoilla 15–25 % käyntisyistä liittyy mielenterveys- ja päihdeongelmiin. Ohjaamalla nämä asiakkaat Miepä-pisteille, voitaisiin vähentää sekä terveysasemien kiirevastaanottojen, että jo pahasti ruuhkautuneiden HUSin yhteispäivystysten ruuhkaa.   

  • Ajanvarauksettomien Miepä-pisteiden avaaminen täydentäisi etulinjassa tehtävää työtä ja päihde- ja mielenterveyspalveluiden yhdessä toimimista hyvinvointialueella.  Uudistus olisi myös linjassa mielenterveys- ja päihdepalveluiden puhelinpalvelun yhtenäistämisen kanssa (kaikki sisääntuloreitit olisivat yhteisiä mielenterveys- ja päihdepalveluihin) 

  • Mahdollistaisi päihde- ja mielenterveyspalveluissa jo hyvin käytössä olevan valtakunnallisen Terapiat etulinjaan -toimintamallin laajan käyttöönoton terveysasemilla 

  • Vahvistaisi hoidon porrastumista ja hoitoon ohjausta sekä vaikuttavuuden arviointia Terapiat etulinjaan-toimintamallin mukaisesti. 

  • Vahvistaisi terveysasemien ja päihde- ja mielenterveyspalveluiden yhteistyötä.  

  • Lisäämällä varhaisen vaiheen tukea voitaisiin estää ongelmien syvenemistä ja tätä kautta vähentää erikoissairaanhoidon kuormitusta sekä varmistaa raskaampaa tukea vaativien asiakkaiden sujuvampi liikkuminen perustason palveluiden ja erikoissairaanhoidon välillä.  

  • Opioidikorvaushoidon hoitopaikkojen lisäämisellä hyvinvointialueen omissa palveluissa vähennettäisiin ostopalveluiden tarvetta ja hillittäisiin jatkuvasti kasvavia kustannuksia. 

  • Korvaushoidossa on tällä hetkellä n. 400 asiakasta, joista reilu puolet ostopalveluissa 

  • Asiakasmäärä kasvaa n. 70 asiakkaalla vuosittain 

  • Ostopalvelutuottajat eivät tarjoa muuta tukea/hoitoa lääkehoidon tueksi, mikä näkyy laitosvieroitus- ja kuntoutustarpeen kasvuna 

  • Osan ostopalveluiden korvaushoitoasiakkaista hoitaminen terveysasemilla toimivissa Miepä- pisteissä säästäisi merkittävästi korvaushoidon kustannuksia ja parantaisi hoidon laatua 

 

Yllä kuvatut muutokset toiminnassa ja Miepä- pisteiden perustaminen kaikille terveysasemille vaatisi merkittävää lisäresursointia terveysasemapalveluihin. Osa kuluista voidaan säästää mm. opiaattikorvaushoidon ostopalveluista tai osasta niitä luopumalla ja osa resursseista saadaan työtä uudelleen järjestelemällä. Mutta mikäli halutaan tehdä näin laajamittainen satsaus ennaltaehkäisevään ja varhaiseen matalan kynnyksen työhön, sekä mm. Terapiat etulinjaan toimintaan, ei se onnistu vain nykyisillä resursseilla työtä muuttamalla. Tästä johtuen tällä aloitteella on merkittäviä budjettivaikutuksia. 

Linkittyminen eri kokonaisuuksiin 

Terveydenhuoltolaki (29.12.2022/1281) 

Lakiuudistuksessa mielenterveydenhoito (27 §) ja päihde- ja riippuvuushoito (28§) on lisätty Terveydenhuoltolaissa säädettäväksi. Hyvinvointialueen järjestämisvastuulle on kuulunut 1.1.23 lähtien terveydenhuollon palveluihin integroitu mielenterveystyö, minkä tavoitteena on tarjota peruspalveluissa neuvontaa, ohjausta, tietoa mielenterveyttä suojaavista ja vaarantavista tekijöistä. Muina tavoitteina on yksilön ja lähipiirin psykososiaalisen tuen järjestäminen ja palveluiden yhteensovittaminen. Vastaavat tavoitteet on määritelty päihde- ja riippuvuushoidon järjestämiselle. Laissa korostetaan terveydenhuollon palveluissa tapahtuvaa päihde- ja riippuvuustyötä: ennaltaehkäisevää työtä, ohjausta, sekä yhteistyötä eri alojen ammattilaisten kanssa niin, että asiakas saa kokonaisvaltaista hoitoa tarpeensa mukaan. Lain myötä päihde- ja mielenterveystyö kuuluu kaikille, jotka arvioivat hoidon -tai palveluiden tarvetta ja antavat sosiaali- ja terveyspalveluita. Lakiuudistuksen mukaan: “Mielenterveyden hoito sekä päihde- ja riippuvuushoito tulisi järjestää monimuotoisesti. Tämä tarkoittaa sairaala- ja avosairaanhoidon lisäksi esimerkiksi liikkuvia ja potilaan kotiin vietäviä palveluita.” Terveysasemien Miepä-pisteiden perustaminen mahdollistaisi jatkossa nykyisten jalkautuvien päihdepalvelujen lisäksi myös liikkuvia mielenterveyspalveluja.  

Kansalliset strategiat 

Mielenterveysstrategia (oheismateriaalina)

Strategiassa halutaan parantaa palveluun pääsyä oikea-aikaisesti ja lisätä yhteistyötä eri hoitotahojen välillä. Mielenterveyden hoidon katsotaan toteutuvan parhaiten osana perusterveydenhoitoa, jolloin myös muut hoidontarpeet voidaan huomioida. Laaja-alaisiin palveluihin kuuluu vahvasti myös sosiaalipalvelut, sosiaalineuvonta ja toimeentuloon liittyvien etuuksien varmistaminen palveluohjauksen.  

Otteita mielenterveysstrategiasta: 

“Mielenterveyden häiriöitä voidaan ehkäistä ja hoitaa tehokkaasti ja niihin liittyvää syrjintää ja leimaamista vähentää. Koska mielenterveyden häiriöt ovat kansanterveydellinen haaste, palvelujen (mukaan lukien päihdepalvelut) saatavuus tulee saattaa muiden sosiaali- ja terveyspalvelujen tasolle.” 

“Strategian tavoitteita toteutetaan aluksi lisäämällä ehkäisevien ja hoitopalveluiden saatavuutta perustasolla sekä näiden ylläpitämiseksi tarvittavaa yhteistyörakennetta.” 

Päihde- ja riippuvuusstrategia (oheismateriaalina)

“Strategian painopisteet: 1) tuetaan päihteitä käyttävien ja riippuvuushaittoja kokevien ihmisten oikeuksia 2) vahvistetaan asiantuntijuutta, yhteistyörakenteita, tietoperustaa ja tiedonkulkua 3) tuetaan toimivia ja etsitään uusia ratkaisuja 4) varmistetaan ehkäisevän päihdetyön ja päihde- ja riippuvuuspalveluiden laatu ja saatavuus 5) varmistetaan päihde- ja riippuvuusasiantuntemus ja yhteistyö valtioneuvostotasolla.”  

Otteita päihde- ja riippuvuusstrategiasta: 

”Yhteistyö mielenterveyspalveluiden kanssa on tärkeää, koska yhteissairastavuus on yleistä.”  

”Kiinnitetään huomiota päihdepalvelu- ja mielenterveyslainsäädäntöä uudistettaessa resurssien optimaaliseen käyttöön, niiden riittävyyteen ja kohdentamiseen sekä palveluiden yhteensovittamiseen, yhdenmukaisten palveluiden varmistamiseen ja haittojen vähentämisen toimiin.” 

Terapiat Etulinjaan-toimintamalli 

Vuonna 2022 Vantaan ja Keravan kaupungit ottivat käyttöön kansallisen Terapiat etulinjaan –toimintamallin päihde- ja mielenterveyspalveluissaan. Toimintamallia on kehitetty yhteistyössä yliopistosairaaloiden ja hyvinvointialueiden kanssa laajassa hankekokonaisuudessa.  Terapiat etulinjaan -toimintamallissa tavoitteena on, että lievistä ja keskivaikeista mielenterveyden häiriöistä kärsivät ihmiset pääsevät nopeasti vaikuttaviin hoitoihin. Tätä tavoitetta tukee yhtenäinen hoidon tarpeen arviointi ja nopea hoitoonohjaus Terapianavigaattorin avulla, sekä uudet näyttöön perustuvat psykososiaalisen hoidon menetelmät ohjattu omahoito ja kognitiivinen lyhytterapia. Toimintamallilla pyritään tavoittamaan asiakkaat aikaisemmassa vaiheessa ja estämään ongelmien syveneminen ja raskaampien palveluiden tarve. Koordinaatiohankkeen rahoitus kestää vuoden 2025 loppuun asti ja sen aikana luodaan pysyvät palvelurakenteet alueille. Toimintamallissa koulutetaan perusterveydenhuollon työntekijöitä, jotka hoitavat mielenterveys- ja päihdepotilaita mm. Terapianavigaattorin käyttöön, ohjattuun omahoitoon ja kognitiiviseen lyhytterapiaan.  

Vantaan ja Keravan hyvinvointialueella Terapiat etulinjaan- toimintamalli on käynnistynyt hyvin. Terapianavigaattori on käytössä hoidon tarpeen arvioinnissa ja hoitoon ohjauksessa, ohjattua omahoitoa on päästy kokeilemaan terveysasemilla ja ensimmäiset kognitiiviset lyhytterapeutit valmistuvat kesällä 2023. Tällä hetkellä hoitoon ohjauksen ja hoidon porrastuksen rakenteita tarkastellaan ja kehitetään. Miepä-pisteillä pystyttäisiin vahvistamaan oikea-aikaista ja oikeatasoista hoitoon ohjausta Terapiat etulinjaan -toimintamallin mukaisesti.  

Beslutsförslag

Aluehallitus päättää esittää aluevaltuustolle, että aluevaltuusto merkitsee saadun selvityksen tiedoksi vastauksena valtuustoaloitteeseen ja toteaa valtuustoaloitteen loppuun käsitellyksi.  

Muutettu päätösehdotus:

Aluehallitus päättää täydentää vastausta seuraavasti: Budjettivaikutukset toimitetaan ryhmille talousarvioprosessin yhteydessä. 

Aluehallitus päättää esittää aluevaltuustolle, että aluevaltuusto merkitsee saadun selvityksen tiedoksi vastauksena valtuustoaloitteeseen ja toteaa valtuustoaloitteen loppuun käsitellyksi.  

Beslut

Esittelijän muutettu päätösehdotus hyväksyttiin yksimielisesti keskustelun jälkeen.

Lisätietoja päätöksestä antaa hyvinvointialuejohtaja Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.

Beskrivning

Välfärdsområdesstyrelse, 30.5.2023

 

Beredare av ärendet: Sektordirektör för hälso- och sjukvårdstjänster Kati Liukko

 

Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 8.3.2022 lämnades fullmäktigemotion av de Grönas fullmäktigegrupp som gäller tryggande av tillräckliga mental- och missbrukstjänster inom Vanda och Kervo välfärdsområde. Fullmäktigemotionen har underteckats av 12 ledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:   

”Tillräckliga mental- och missbrukstjänster ska tryggas inom Vanda och Kervo välfärdsområde 

Vanda och Kervo välfärdsområde utreder hur nuläget är för mental- och missbrukstjänster och huruvida tjänster med låg tröskel eventuellt behöver mera resurser, och att detta ska vid behov beaktas i budgetförslaget för 2023.” 

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade att vid sitt sammanträde 7.4.2022 anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och sända den för beredning till sektordirektören för hälsovårdstjänster, och att svaret bereds när sektordirektören för hälsovårdstjänster har inlett sitt arbete.

Motionen lämnades redan i 2022, men svaret ges först nu på grund av inledning av välfärdsområdets verksamhet. Svaret grundar sig på den aktuella situationen. Enligt förvaltningsstadgan som var i kraft i 2022 tillämpades fristen på sex månader för svar på fullmäktigemotioner inte i 2022, varför beslutet om svaret på fullmäktigemotionen fattas nu.

Svar på fullmäktigemotionen: 

Inledning: I välfärdsområdet upplevs det viktigt att missbrukar- och mentalvårdstjänster med låg tröskel ordnas på ett jämlikt och högklassigt sätt. Tröskeln för att söka sig till vård borde göras lägre och hänvisningen till adekvat vård göras snabbare. Psykiska problem och beroende är gemensamma problem för social- och hälsovårdstjänster. Det är viktigt att man tar itu med problem i ett så tidigt skede som möjligt. Så minskas också stigman kring sjukdomarna i fråga. Mental- och beroendevården ska ordnas på ett likvärdigt sätt och parallellt med den övriga hälso- och sjukvården.

Förslag till utvecklingsmodell: Mentalvårds- och missbrukartjänster utvecklas och harmoniseras genom att grunda Miepä-servicepunkter i varje hälsostation enligt Kervos hälsostationsmodell som redan existerar och som konstaterats fungera bra (se en närmare beskrivning av nuläget på sidan 6). I de framtida Miepä-servicepunkterna skulle verkställas mottagningsverksamhet utan tidsbokning med walk in-princip, korta kartläggnings- och vårdperioder med tidsbokning inom de ramar som resurserna medger samt en del av områdets egna substitutionsbehandling. I Miepä-servicepunkter görs arbete på ett mångprofessionellt sätt, eftersom allt fler unga vuxna och kunder som lider av flera samtidiga problem söker sig till tjänsterna, och de behöver omfattande och nätverksbaserat stöd. Verksamheten i Miepä-servicepunkter skulle förenhetligas i hela välfärdsområdet så att befolkningssärdragen i varje hälsostations område beaktas i fördelningen av resurser och i prioriteringen av verksamheten. Miepä-servicepunkterna gör nära samarbete med övrig service och missbrukar- och mentalvårdstjänsterna vid hälsostationen för att förverkliga en högklassig och smidig vårdprocess för kunder.

Fördelar / utvecklingsmodellens mål:

Direkta fördelar för klienten

Stärker tjänster med låg tröskel; utöver telefontjänsterna har klienten i framtiden ett annat sätt att nå missbrukar- och mentalvårdstjänster med låg tröskel, som säkerställer att man kommer till tjänsterna enkelt och att vården kommer i rätt tid. 

Klienten skulle nå missbrukar- och mentalvårdstjänster med låg tröskel genom den egna hälsostationen. Ojämlikheten i tillgången till missbrukar- och mentalvårdstjänster skulle minska.

Genom en lyckad gradering av vård och smidiga kanaler för att komma till tjänsterna kunde man förkorta tiden som det tar att få tillträde till tjänster, dvs. klienten kunde få den vård hen behöver snabbare. Vård i rätt tid är effektivare och förebygger att problemen blir mer komplicerade och drar ut på tiden.

 

Fördelar för välfärdsområdet och serviceprocesserna

·       Enligt överläkarens bedömning har 15–25 % av besöken i VAKEs brådskande mottagningar att göra med mental hälsa och missbrukarproblem. Genom att hänvisa dessa klienter till Miepä-servicepunkter kunde man minska överbelastningen såväl inom brådskande mottagningar vid hälsostationer som i HUS gemensamma jourer, som redan är svårt belastade.  

·       Miepä-servicepunkter utan tidsbokning skulle komplettera arbetet vid främsta linjen och missbrukar- och mentalvårdstjänsternas gemensamma verksamhet i välfärdsområdet.  Förnyelsen skulle också ligga i linje med harmoniseringen av telefonservice i mentalvårds- och missbrukartjänster (alla kanaler för att komma till tjänsterna skulle vara gemensamma för mentalvårds- och missbrukartjänsterna)

·       Skulle göra det möjligt att hälsostationer kan ta i bruk den riksomfattande verksamhetsmodellen Första linjens terapier, som redan väl tagits i bruk inom missbrukar- och mentalvårdstjänsterna

·       Stärker nivåindelning av vården och hänvisning till vård samt utvärdering av effekt enligt verksamhetsmodellen Första linjens terapier.

·       Stärker samarbetet mellan hälsovården och mentalvårdstjänsterna. 

·       Genom att öka stöd i ett tidigt skede kunde man förebygga att problemen blir svårare och därigenom minska belastningen av den specialiserade sjukvården samt säkerställa att kunden kan flytta sig mellan service på basnivå och den specialiserade sjukvården på ett smidigare sätt. 

·       Ökning av vårdplatser inom opioidsubstitutionsvården kan minska behovet av köptjänster i välfärdsområdets egna tjänster och dämpa den ständiga ökningen av kostnader.

·       Substitutionsbehandlingen har vid tillfället ca. 400 klienter, drygt hälften av vilka behandlas av köptjänster

·       Antalet klienter ökar med ca. 70 klienter per år

·       Producenter av köptjänster erbjuder inte annat stöd/annan vård som stöd för läkemedelsbehandling, vilket syns som ökning av behovet för avvänjning och rehabilitering

·       Det att en del av klienter inom substitutionsvården som använder köptjänster kunde skötas i Miepä-servicepunkter vid hälsostationer skulle väsentligt minska kostnaderna av  substitutionsvården och förbättra kvaliteten av vården

De ändringar i verksamheten som beskrivits ovan samt grundandet av Miepä-serviceställen vid varje hälsostation skulle kräva betydande tilläggsresurser för hälsostationsservicen. En del av kostnaderna kan sparas bl.a. genom att avstå från köptjänster för opioidsubstitutionsvården eller en del av dem, och en del av resurserna fås genom att organisera arbetet på nytt. Men om man vill göra en sådan omfattande satsning i förebyggande och tidigt stöd med låg tröskel samt bl.a. i Första linjens terapiers verksamhet, lyckas detta inte endast med de nuvarande resurserna och genom att göra ändringar i arbetet. Med anledning av detta har denna motion betydliga effekter på budgeten.

Sammankopplingen med olika helheter

Hälso- och sjukvårdslagen (29.12.2022/1281)

I och med lagreformen bestäms om mentalvården (27 §) och rusmedels- och beroendevården (28 §) i Hälso- och sjukvårdslagen. Från och med 1.1.2023 har välfärdsområdet haft ansvaret att ordna mentalvårdsarbete som integrerats i hälso- och sjukvårdstjänsterna. Syftet är att i basservicen erbjuda rådgivning, handledning samt information om faktorer som skyddar och äventyrar psykisk hälsa. I andra mål ingår ordnande av psykosocialt stöd för individen och närmaste kretsen samt samordnande av servicen. Motsvarande mål har fastställts för ordnande av rusmedels- och beroendevård. Lagen betonar rusmedels- och beroendearbete inom hälsovårdstjänsterna: förebyggande arbete, handledning och samarbete med yrkespersoner från olika branscher så att kunden får omfattande vård enligt behov. Enligt lagen tillhör missbrukar- och mentalvårdsarbetet alla som bedömer behovet av vård eller tjänster och ger social- och hälsovårdservice. Enligt lagreformen: Mentalvården och rusmedels- och beroendevården ska ordnas på ett mångsidigt sätt. Utöver sjukhusvård och öppen sjukvård ska det alltså ordnas till exempel tjänster som är mobila eller som tillhandahålls i hemmet.” Grundande av Miepä-serviceställen vid hälsostationer skulle göra det möjligt att utöver nuvarande missbrukarservice ute på fältet också ordna ambulerande mentalvårdservice. 

Nationella strategier

Strategin för psykisk hälsa (som kompletterande material)

Med strategin vill man förbättra tillgången till service i rätt tid och öka samarbete mellan olika vårdinstanser. Det bästa sättet mentalvården genomförs anses vara som en del av primärvården, då även övriga vårdbehov kan beaktas. Övriga socialtjänster, socialrådgivning och säkring av förmåner i anslutning till utkomst tillhör tydligt i omfattande service. 

Utdrag ur strategin för psykisk hälsa:

”Psykiatriska tillstånd kan förebyggas och behandlas effektivt, och den diskriminering och stigmatisering som är förknippad med dem minskas. Eftersom psykisk ohälsa är en utmaning för folkhälsan bör tillgången till vård (inkl. missbrukarvård) förbättras så att den motsvarar nivån i övriga social- och hälsovårdstjänster.”

”Inledningsvis genomförs strategin genom att öka tillgången till förebyggande tjänster och vård på basnivå samt en samarbetsstruktur till stöd för dem.”

Rusmedels- och beroendestrategin (som kompletterande material)

”Strategiska prioriteringar: 1) att stärka tillgodoseendet av rättigheterna hos dem som använder och är beroende av rusmedel 2) att stärka kompetensen, samarbetsstrukturerna, kunskapsunderlaget och informationsgången 3) att effektivisera åtgärderna och söka nya lösningar 4) att säkerställa kvaliteten på tjänsterna inom det förebyggande rusmedelsarbetet och rusmedels- och beroendetjänsterna och tillgången till tjänster 5) att på statsrådsnivå säkerställa sakkunskapen och samarbetet i frågor som gäller rusmedel och beroende.” 

Utdrag ur rusmedels- och beroendestrategin:

”Samarbete med mentalvårdstjänsterna är viktigt, eftersom samsjuklighet är vanligt.” 

”Vid reform av lagstiftningen om missbrukar- och mentalvårdstjänster fästs uppmärksamhet vid optimal användning av resurser, att resurserna räcker till och hur de fördelas samt vid samordnande av tjänster, säkerställande av förenhetligandet av tjänster och åtgärder som minskar skador.

Verksamhetsmodellen Första linjens terapier

I 2022 tog Vanda och Kervo städer i bruk den nationella verksamhetsmodellen Första linjens terapier i sina missbrukar- och mentalvårdstjänster. Verksamhetsmodellen har utvecklats i samarbete mellan universitetssjukhus och välfärdsområden i en omfattande projekthelhet.  Målet med verksamhetsmodellen Första linjens terapier är att personer som lider av lindriga och medelsvåra psykiska problem får snabbt tillgång till effektiv service. Detta mål stöds av en gemensam bedömning av vårdbehovet och en snabb vårdhänvisning med hjälp av Terapinavigatorn samt nya evidensbaserade metoder för psykosocial vård, handledning i egenvård och kognitiv korttidsterapi. Med verksamhetsmodellen strävar man efter att nå klienterna i ett tidigare skede och förebygga att problemen blir värre och att man behöver tyngre tjänster. Finansieringen av samordningsprojektet varar till slutet av 2025, och under denna tid skapas bestående servicestrukturer för områden. I verksamhetsmodellen utbildar man arbetstagare inom primärvården som tar hand om mentalvårds- och missbrukspatienter bl.a. att använda Terapinavigatorn, handledning i egenvård och kognitiv korttidsterapi. 

Verksamhetsmodellen Första linjens terapier har inletts bra i Vanda och Kervo välfärdsområde. Terapinavigatorn är i bruk vid bedömning av servicebehovet och vid hänvisning till service, handledning i egenvård har testats i hälsostationer och de första kognitiva korttidsterapier blir färdiga under sommaren 2023. Vid tillfället granskas och utvecklas strukturerna för hänvisning till service och nivåindelning av vården. Vid Miepä-serviceställen kunde man stärka hänvisning till tjänster i rätt tid och på rätt nivå enligt verksamhetsmodellen Första linjens terapier. 

Förslag

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslår för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige antecknar den mottagna utredningen för kännedom som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar fullmäktigemotionen vara slutbehandlad. 

 Ändrat beslutsförslag

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att komplettera svaret enligt följande: Effekten på budgeten lämnas till grupperna i samband med budgetprocessen.

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslår för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige antecknar den mottagna utredningen för kännedom som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar fullmäktigemotionen vara slutbehandlad. 

Beslut

Föredragandes ändrade beslutsförslag godkändes enhälligt efter diskussionen.

Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslår för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige antecknar den mottagna utredningen för kännedom som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar fullmäktigemotionen vara slutbehandlad.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes enhälligt efter diskussionen.

Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.

Kompletterande material

Kansallinen mielenterveysstrategia 2020-2030.pdf.pdf (pdf, 1309 kB)
Päihde- ja riippuvuusstrategia.pdf.pdf (pdf, 803 kB)