Områdesstyrelsen, möte 05-09-2023

Protokollet är granskat

§ 219 Svar på fullmäktigemotionen om grundandet av ett fattigdomsråd (råd för fattigdomsbekämpning) vid Vanda och Kervo välfärdsområde

VAKEDno-2022-67

Beskrivning

Beredare av ärendet: Sektordirektör för vuxensocialarbete och funktionshinderservice Kirsi Leväpelto

Vid områdesfullmäktiges sammanträde 21.6.2022 § 66 lämnades Tiina Tuomelas fullmäktigemotion om grundandet av ett fattigdomsråd (råd för fattigdomsbekämpning) på Vanda och Kervo välfärdsområde. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 22 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:

”Välfärdsområdena bör fastställa mål för att minska på fattigdomen och definiera åtgärder, indikatorer och övervakningsmetoder för att uppnå dem. Det här bör ske i samarbete med kommunerna, som en del av deras skyldighet att främja och följa upp välbefinnande och hälsa på deras områden. Rådet ska årligen rapportera om uppnåendet av målen för fattigdomsbekämpning. Fattigdom är ett brett begrepp. Det omfattar inte bara ekonomisk fattigdom utan även marginalisering och lottlöshet. Även sjukdomar, psykisk ohälsa samt alkohol- och drogproblem ingår ofta i fattigdomsbegreppet. Välfärdsområdena bör förbinda sig att minska fattigdom och ojämlikhet baserat på ekonomisk ställning på sitt område. Fattigdom leder till marginalisering, ökad sjuklighet, dålig kost, överskuldsättning och hemlöshet och ökar risken för alkohol- och drogproblem samt psykisk ohälsa. Antalet hushåll med utkomstproblem har ökat under de senaste kriserna (coronan, kriget i Ukraina). Arbetslösa, studerande, pensionärer, ensamstående föräldrar, sjuka och funktionshindrade riskerar att inte kunna betala sina nödvändiga utgifter. Välfärdsområdena kan också stödja invånarnas välbefinnande, integration och smidiga servicestigar i samarbete med företag, organisationer och församlingar inom sitt område. Välfärdsområdena bör också ta i beaktande de ekonomiskt missgynnades perspektiv i beslutsfattandet. Ett gott exempel på en verksamhetsmodell är den befintliga skyldigheten att bedöma hur olika beslut påverkar barnen. Ett förslag på verksamhetsplan för ett pilotprojekt har lagts fram av Sitralab/Enemmän kuin ruokaa-teamet år 2021. I sammansättningen av rådet för fattigdomsbekämpning framhävs erfarenhetsexpertskap, mångprofessionalitet och en bred politisk representation. Rådets roll är att övervaka och kontrollera hur områdets beslut och planer påverkar invånare med låga inkomster, deras välbefinnande och dagliga liv. Målet är att främja mindre bemedlade invånares ställning, välfärd och integration och att öka deras möjligheter att delta, påverka och agera i sina lokalsamhällen. Påverkan är ett mångfacetterat samarbete med olika intressenter. Rådet för fattigdomsbekämpning lämnar in motioner och ger utlåtanden. Grundprincipen är att mindre bemedlade och marginaliserade invånare ska få sin röst hörd i beslutsfattandet på ett konkret sätt.”

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade att vid sitt sammanträde 16.8.2022 anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och sända den till sektordirektören för vuxensocialarbete och funktionshinderservice för beredning. Motionen lämnades redan i 2022, men svaret ges först nu på grund av inledning av välfärdsområdets verksamhet. Svaret grundar sig på den aktuella situationen. Enligt förvaltningsstadgan som var i kraft i 2022 tillämpades fristen på 6 månader för svar på fullmäktigemotioner inte i 2022, varför beslutet om svaret på fullmäktigemotionen fattas nu.

Svar på fullmäktigemotionen:

Välfärdsområdet bereder för tillfället den lagstadgade välfärdsberättelsen och -planen. Välfärdsberättelsen och -planen är en strategisk och lagstadgad handling, vilken beskriver välfärdsområdets mål och åtgärder för att främja välfärden och hälsan bland områdets invånare och serviceanvändare. I välfärdsberättelsen och -planen ingår åldersspecifika välfärdsberättelser och -planer: barn och ungdomar, personer i arbetsför ålder och äldre personer. Därtill har det funktionsrättspolitiska programmet inkluderats i de åldersspecifika välfärdsberättelserna och -planerna.

Nämnden för närdemokrati och delaktighet har valt fem insatsområden på den högre nivån för den regionala välfärdsplanen. Insatsområdena är säkerställning av tjänsternas tillgänglighet och tillräcklighet, samhällelig rättvisa, psykiskt välbefinnande, sociala relationer samt förebyggande av välfärdsutmaningar. I fråga om samhällelig rättvisa lyfte nämnden bland annat fram fattigdomsbekämpning som en central aspekt. Relaterade mål och åtgärder har också lyfts fram bland mål- och åtgärdsförslagen i välfärdsplanens utkast. Som ett målförslag finns bland annat att förutsättningarna för god livshanteringsförmåga hos kunderna tryggas och stärks. Att trygga och stärka förutsättningarna för god livshanteringsförmåga handlar bland annat om att se till att alla har möjligheten att arbeta och delta i samhället.

I och med ändringen av lagen om utkomststöd 27 e § (1023/2022) har välfärdsområdena nu skyldigheten att tillsätta en regional delegation för utkomststödsärenden, vars uppgift är att lägga fram förslag och ge utlåtanden för utvecklande av handläggningen av utkomststödsärenden och om frågor som gäller genomförande av samarbete inom välfärdsområdet Delegationen ska årligen rapportera om sin verksamhet till social- och hälsovårdsministeriet. Vanda och Kervo välfärdsområde har inlett en utredning angående ordnande av en regional delegation i samarbete med FPA, arbets- och näringsbyrån, Helsingfors samt Västra Nylands välfärdsområde. Därtill kommer Y-stiftelsen och Blåbandsförbundet att delta i delegationen som representanter för medborgarsamhället. Delegationen har till uppgift att särskilt diskutera regionala särdrag som påverkar verkställandet av utkomststödet. Utöver det kan delegationen till exempel följa områdets servicenät och samarbetet med olika lokala aktörer, ta upp frågor gällande boende, samt behandla samarbetsfrågor i anslutning till rehabiliterande arbetsverksamhet eller andra frågor angående sysselsättning.

Den socialvårdslagenliga uppgiften för sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice är att stöda klienterna med ärenden i anslutning till livshantering, sysselsättningsfärdigheter, utkomst och boende samt att minska invånares och kunders ojämlikhet i samhället. Därtill är den lagstadgade grunduppgiften för serviceområdet för funktionshinderservice att främja delaktigheten bland och likabehandlingen av personer med funktionsnedsättning, samt att förebygga och avlägsna hinder som funktionsnedsättningen orsakar. Inom vuxensocialarbetet och funktionshinderservicen inleds utvärderingen av klientens situation och de tjänster hen behöver i den inledande bedömningen, utgående från vilken klienten kan erbjudas rådgivning och stöd av engångsnatur eller göra en mer omfattande bedömning av servicebehovet för att inleda det planmässiga socialarbetet eller socialhandledningen. Låginkomsttagare kan antingen få ekonomiskt stöd eller konkreta tjänster som hjälper dem klara sig i frågor om den egna ekonomin och livshanteringen.

Tjänster som erbjuds klienterna är förutom planmässigt socialarbete eller socialhandledning även social rehabilitering. Syftet med rehabiliteringen är att stärka klientens sociala funktionsförmåga och utveckla konkreta förmågor, såsom att kontrollera sin ekonomi och använda digitala tjänster. Klienten kan också erbjudas socialrådgivning för boende, vars syfte är att förebygga skuldsättning och vräkning på grund av hyresskulder. Bostadslösa personer, vars funktionsförmåga är nedsatt och som behöver stöd för självständigt boende, vid övergången till självständigt boende eller omsorg dygnet runt kan få boendeservice.

För att underlätta den ekonomiska situationen kan välfärdsområdets invånare ansöka om kompletterande eller förebyggande utkomststöd, eller social kredit. Kompletterande utkomststöd kompletterar FPA:s grundläggande utkomststöd när det grundläggande utkomststödet inte täcker invånarens särskilda utgifter, såsom vårdutgifter på grund av långvarig sjukdom. Syftet med förebyggande utkomststöd är att förebygga utslagning och invånarens långvariga beroende av utkomststöd. Det förebyggande utkomststödet utgår från individuell behovsprövning och en plan för socialarbetet. Social kredit är avsedd för välfärdsområdets invånare med små inkomster, som inte kan få någon annan form av kredit till rimliga villkor på grund av avsaknad av säkerheter eller betalningsanmärkning. En klient inom socialarbetet kan också ansöka om ett förmedlingskonto om hen har regelbundna inkomster, men svårigheter att hantera sina pengar. När klienten har ett förmedlingskonto sköter socialarbetets förmedlingskontohanterare om betalningen av klientens nödvändiga räkningar och de återstående medlen får klienten tillgång till enligt överenskommelse.

Ett viktigt sätt att förebygga fattigdom är även att förbättra klienternas och invånarnas sysselsättnings- och deltagandemöjligheter. Socialarbetet kan styra kunden till enheten för utredning av arbetsförmågan, som har målet att förutom arbetsförmågan även utreda primära förmåner, till exempel pension. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte riktas till dem, vars sysselsättning försvåras av till exempel bristande yrkesutbildning, bristfällig arbetsförmåga, hälsoproblem eller alkohol- och drogproblem. Arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning är avsedd för personer som på grund av skada, sjukdom eller någon annan grund enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp inte har förutsättningar att delta i vanligt arbete. Målet med arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning är att stödja, upprätthålla och främja funktions- och arbetsförmågan samt delaktigheten, och att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning.

Utöver socialtjänsterna görs vid behov samarbete med hälso- och sjukvården, sysselsättningstjänster och representanter för den tredje sektorn för att utreda kundernas situation, stöda livshanteringen och förebygga utslagning. Målet med utvecklingsprojektet Neuvova Vantaa är att erbjuda rådgivning med låg tröskel åt exempelvis Vandabor som talar främmande språk, samt att utveckla stadens flerspråkiga kommunikation och nätverkssamarbete. Inom projektet för att förebygga bostadslöshet utvecklas å sin sida tjänster för välfärdsområdets bostadslösa som behöver sektorsövergripande stöd. I projektet har man bland annat utvecklat boenderådgivningen, nätverket för bostadslöshetsarbetet samt det uppsökande arbetet, i vilket förenas det multiprofessionella teamets och erfarenhetsexpertens kunnande. Gemensamma bordet är ett nätverk för mathjälp i Vanda, vars mathjälp delas ut av aktörer som tillhör nätverket vid cirka 85 verksamhetsställen på olika håll i Vanda. I Kervo kan man få stöd och mathjälp av församlingar. I välfärdsområdet har genomförts ekonomirådgivningens sommarturné, där utsökningsverket, ekonomi- och skuldrådgivningen, Elämänlaatu ry och projektet för att förebygga bostadslöshet har erbjudit mångprofessionell handledning och rådgivning utan tidsbokning i frågor om ekonomi, boende och livshantering.

Vanda och Kervo välfärdsområde har ett mångsidigt serviceutbud som ger invånarna stöd med kontroll över den egna ekonomin, livshanteringen och delaktigheten samt förebygger utslagning. Sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice anser att välfärdsområdets nuvarande serviceutbud kan svara på klienternas servicebehov och därför föreslår man inte att ett fattigdomsråd grundas som ett nytt påverkansorgan.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att:

  1. ge svaret i redogörelsedelen ovan till Tiina Tuomela och de 22 övriga fullmäktigeledamöter som undertecknat fullmäktigemotionen,
  2. föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige antecknar den mottagna utredningen för kännedom som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar fullmäktigemotionen vara slutbehandlad.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes enhälligt utan diskussion.

Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.