Beskrivning
Beredare av ärendet: sektordirektören för vuxensocialarbete och funktionshinderservice Kirsi Leväpelto
Vid områdesfullmäktiges sammanträde 27.9.2022 § 85 lämnades Elina Nykyris fullmäktigemotion om utarbetandet av ett funktionshinderpolitiskt program och bedömning av inverkan av likabehandling vid Vanda och Kervo välfärdsområde. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 24 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
"Vi som undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde tar i bruk bedömningen av likabehandlingens inverkan när det fattar beslut och bedömer deras inverkan. På det sätt som välfärdsområdet bedömer den inverkan som dess beslut har på barn, ska det bedöma och följa upp den inverkan som dess beslut har på likabehandlingen av invånarna. I bedömningen av likabehandlingens inverkan ska beaktas särskilt utsatta människogrupper, som personer med funktionsnedsättning.
För det andra. Vi som undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde utarbetar ett funktionshinderpolitiskt program som innehåller konkreta åtgärder och som uppdateras minst en gång i en fullmäktigeperiod. Det räcker inte att funktionsnedsatta personer omnämns kort i välfärdsområdets välfärdsplan samt i välfärdsberättelser och -översikter.
Med hjälp av ett funktionshinderpolitiskt program främjar välfärdsområdet förverkligandet av jämlika rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det hjälper välfärdsområdet att utveckla sin service och stöd för att bättre lämpa sig för personer med funktionsnedsättning. Med hjälp av programmet kunde vi dessutom visa vägen för andra kommuner och välfärdsområden.
I det funktionshinderpolitiska programmet ska kartläggas problem med den service och det stöd som personer med fuktionsnedsättning och deras anhöriga behöver. I programmet ska även samlas lösningar för problemen. De tjänster och stöd som personer med funktionsnedsättning behöver ska tryggas. Välfärdsområdet ska utveckla tillgången till sin verksamhet och främja likvärdiga möjligheter för personer med funktionsnedsättning att sysselsätta sig och att delta och påverka.
De lokaler som välfärdsområdet använder och de tjänster och stöd som det erbjuder ska vara tillgängliga. Även servicehandledningen och -rådgivningen och dess smidighet ska beaktas. Välfärdsområdets kommunikation ska vara tydlig, tillgänglig samt flerkanalig och -språklig. Välfärdsområdet ska i sin kommunikation komma ihåg de som inte kan använda internet.
Beslut om service och stöd ska fattas med beaktande av klientens intresse. Personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga ska tas med i utvecklandet av välfärdsområdets verksamhet. En person med funktionsnedsättning ska kunna påverka den service och de stöd som hen får. En person med funktionsnedsättning ska till exempel kunna själv bestämma var, hur och med vem hen bor.
Attityder och fördomar i anslutning till funktionsnedsättning ska skingras och diskriminering, våld, trakasserier och ensamhet som personer med funktionsnedsättning ofta utsätts för ska ingripas i. Vi måste ta itu med det faktum att en kvinna eller flicka med funktionsnedsättning har enligt undersökningar en 2–10 gånger större risk att bli utsatt för våld eller sexuellt utnyttjande än övriga kvinnor och flickor.
Det är viktigt att välfärdsområdet stärker möjligheterna för områdets patient- och handikapporganisationer samt påverkansorgan (ungdomsfullmäktige, råd för personer med funktionsnedsättning, äldreråd och delegationen för mångkulturfrågor) att påverka beslutsfattandet. Representanter i välfärdsområdets påverkansorgan bör beviljas närvaro- och yttranderätt i välfärdsområdesfullmäktige och övriga förtroendeorgan.
Det finns skäl att grunda ett kompetenscentrum för funktionshinderfrågor i välfärdsområdet. En klient inom funktionshinderservice ska ha en egen kontaktperson. En egen kontaktperson har ansvaret för klientens ärenden.
För välfärdsområdets anställda, beslutsfattare och tjänstemän bör ordnas utbildning om frågor som berör personer med funktionsnedsättning. Utbildningen ska innehålla en erfarenhetsexperts anförande. I planeringen av utbildningarna lönar det sig att utnyttja den sakkunskap som handikapp- och patientorganisationer har.
I utarbetandet och uppdateringen av det funktionshinderpolitiska programmet ska välfärdsområdet ta med alla som ärendet gäller. Bland annat ska områdets råd för personer med funktionsnedsättning, anställda inom funktionshinderservicen samt patient- och handikapporganisationer tas med. Det är särskilt viktigt att göra nära samarbete med Vanda och Kervo städer och HUS. Vanda stad har beslutat att utarbeta ett funktionshinderpolitiskt program.
Personer med funktionsnedsättning är den största minoriteten i världen. Det handlar alltså inte om en liten grupp. Var tionde person i Finland har funktionsnedsättning. Minst 27 000 personer med funktionsnedsättning bor i Vandas och Kervos område. Vem som helst kan bli funktionshindrad när som helst. En person med funktionsnedsättning är en individ. Funktionsnedsättningen är endast en del av hen. En person med funktionsnedsättning är en aktiv aktör, inte ett föremål för vård eller omsorg."
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade att vid sitt sammanträde 14.12.2022 anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och sända den till sektordirektören för vuxensocialarbete och funktionshinderservice för beredning. Motionen lämnades redan i 2022, men svaret ges först nu på grund av inledning av välfärdsområdets verksamhet. Svaret grundar sig på den aktuella situationen. Enligt förvaltningsstadgan som var i kraft i 2022 tillämpades fristen på 6 månader för svar på fullmäktigemotioner inte i 2022, varför beslutet om svaret på fullmäktigemotionen fattas nu.
Svar på fullmäktigemotionen:
Personer med funktionsnedsättning stöter ofta på hinder och trösklar som hindrar dem från att fungera som jämlika medlemmar i samhället och att fatta beslut om sina egna liv. Att ha en funktionsnedsättning ökar risken för utslagning. Det är en central uppgift för Vanda och Kervo välfärdsområde att identifiera och minimera denna risk. För att garantera att vardagen, arbetet, studierna, delaktigheten och fritiden fungerar smidigt behöver en person med funktionsnedsättning tjänster som är anpassade till hens individuella behov och livssituation.
Lagen om ordnande av social- och hälsovård ålägger välfärdsområdet att i sitt beslutsfattande beakta de uppskattade konsekvenserna av sina beslut för människors hälsa och välfärd enligt befolkningsgrupp. Förhandsbedömning av beslutens konsekvenser leder till att det beredda ärendet granskas ur olika perspektiv och är ett sätt att minska den sociala ojämlikheten mellan olika grupper. Vid Vanda och Kervo välfärdsområde har vi börjat bereda en modell för förhandsbedömning av beslutens konsekvenser. I detta ingår även bedömning av inverkan av likabehandling. Bedömningen kommer att användas för att identifiera diskriminering och metoder, med vilka vi kan förbättra likabehandlingen inom verksamheten.
Enligt grundlagen 22 § ska det allmänna se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Finland ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2016. Konventionen är i kraft som lag i Finland och är en del av Finlands nationella lagstiftning, alltså bindande lagstiftning. Syftet med konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning. Konventionens centrala principer är diskrimineringsförbud och tillgänglighet.
En av de viktiga rättigheter som fastställs i konventionen är att personer med funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga och delta i alla beslut som rör dem. Skyldigheten att möjliggöra funktionsnedsattas delaktighet rör beslut som fattas inom alla förvaltningsområden och på alla förvaltningsnivåer. Enligt Finlands funktionsrättspolitiska principer har personer med funktionsnedsättning rätt till likabehandling, delaktighet, tillgänglighet, nödvändiga tjänster och stöd, samt att inte uppleva diskriminering.
Före välfärdsområdesreformen gjorde Vanda stad det funktionsrättspolitiska programmet till en del av välfärdsplanen för åren 2018–2022. För närvarande bereder Vanda stad ett eget funktionsrättspolitiskt program. Kervo stads funktionsrättspolitiska program har varit i kraft under åren 2017–2022 och även det uppdateras för tillfället. Välfärdsområdet och kommunerna samarbetar vid beredningen av de funktionsrättspolitiska programmen.
Som svar på Elina Nykyris fullmäktigemotion har sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice implementerat integreringen av det funktionsrättspolitiska programmet i välfärdsområdets välfärdsplan. Arbetet med Vanda och Kervo välfärdsområdets regionala välfärdsberättelse och -plan inleddes med datainsamling som genomfördes under vintern 2022 och i början av 2023. Därefter sammanställde expertgrupperna för barn och unga, personer i arbetsför ålder samt äldre centrala informationspuffar om de styrkor, problem och fenomen inom välfärd och hälsa som finns hos olika åldersgrupper. Under våren 2023 hölls även de första regionala HYTE-förhandlingarna med Vanda och Kervo städer, HUS-sammanslutningen och organisationsaktörerna. På basis av den insamlade informationen, de åldersgruppsspecifika välfärdsgruppernas informationspuffar samt resultat från HYTE-förhandlingarna fastställde nämnden för närdemokrati och delaktighet insatsområden för välfärdsområdets välfärdsplan.
De ålderspecifika välfärdsgrupperna utarbetade därefter tillsammans med representanter för rådet för personer med funktionsnedsättning och delegationen för mångkulturfrågor prioriteringsspecfika mål för de olika åldersgrupperna. I juni ordnades sedan en workshop med cirka 80 deltagare där man identifierade de centrala åtgärderna. I åtgärdsworkshopen deltog utöver välfärdsområdets experter flera olika intressegrupper, inklusive deltagare från organisationer, polisen, församlingarna samt Vanda och Kervo städers sektorer. Baserat på resultaten från workshoppen utarbetade de ålderspecifika välfärdsgrupperna åtgärder, mätare och aktörer som genomför åtgärderna för målen.
I välfärdsplanens textdelar och åtgärder inkluderades de punkter, som bedömdes vara funktionshinderpolitiskt viktigast, nämligen realiseringen av jämställdhet och jämlikhet inom alla livets områden. Därtill är målet att förebygga diskriminering och se till att personer med funktionsnedsättning kan delta fullt ut i samhället. Även fysiska och digitala hinder tas i beaktande och åtgärder för att undanröja dem undersöks. Det här görs exempelvis med hjälp av erfarenhetsexperter och genom tillgänglighetspromenader. Förbättring av kunddelaktigheten lyftes också fram som ett centralt mål. Funktionshinderservicens samarbete med handikapporganisationer och -föreningar inleds i september 2023. Kundrådsverksamheten startar i december 2023 och erfarenhetsexpertverksamheten under våren 2024.
Integreringen av det funktionsrättspolitiska programmet i välfärdsområdesplanen genomfördes som arbetsgrupparbete där experter från sektorns funktionshinderservice deltog. I mål- och åtgärdsdelarna av välfärdsplanerna för de olika åldersgrupperna involverades även rådet för personer med funktionsnedsättning. Välfärdsplanens integrerade funktionsrättspolitiska program kommer att ange riktningen för välfärdsområdets funktionsrättspolitik och kommer även att fungera som de olika parternas förbindelse att förbättra ställningen för personer med funktionsnedsättning.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt utan diskussion.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.