Beskrivning
Ärendets beredare: finansieringschef Jarmo Stirkkinen och ekonomidirektör Hanna Heinikainen
Välfärdsområdets kassaförvaltning och likviditetshantering förutsätter ett flexibelt och kostnadseffektivt instrument för anskaffning av kortfristig finansiering.
Enligt 81 § i förvaltningsstadgan för Vanda och Kervo välfärdsområde ska välfärdsområdets likvida medel förvaltas så att likviditeten tryggas, betalningsrörelsen hålls uppdaterad, de kortfristiga lånen planeras och de likvida medlen placeras i överensstämmelse med de principer för placeringsverksamheten som välfärdsområdet godkänt. Ekonomidirektören fattar beslut om kortfristig upplåning (lån med en löptid på mindre än ett år). I övrigt svarar välfärdsområdesstyrelsen för välfärdsområdets likvida medel. För den praktiska skötseln av de likvida medlen svarar den tjänsteinnehavare som ansvarar för finansförvaltningen.
Det långfristiga finansieringsbehovet för investeringar ordnas inom ramen för den ovan nämnda, av statsrådet beslutade fullmakten att uppta lån, om vilken det stadgas i 15 § i lagen om välfärdsområden. Om investeringsplanen stadgas i 16 § i samma lag. Lagen om välfärdsområden innehåller inte några bestämmelser om upptagning av kortfristiga lån eller om annan kortfristig finansiering. Eftersom finansieringen av investeringar beskrivs i investeringsplanen som innehåller upptagning av de långfristiga lån som behövs för att finansiera investeringarna inom ramen för fullmakten att uppta lån, kan kortfristiga lån i själva verket endast användas för att trygga likviditeten. För detta kortfristiga finansieringsbehov används i välfärdsområdet i första hand välfärdsområdescertifikatprogrammet, som kan jämföras med kommuncertifikatprogrammet.
Välfärdsområdescertifikaten är skuldebrev som emitteras av välfärdsområdet. Välfärdsområdescertifikatprogrammet är avsett för att täcka välfärdsområdets kortfristiga finansieringsbehov, alltså finansieringsbehov med en löptid på under ett år. Välfärdsområdescertifikatprogrammet är en snabbt tillgänglig, flexibel och effektiv finansieringsform för konkurrensutsättning av finansieringen i välfärdsområdets kassaförvaltning för att trygga likviditeten.
Välfärdsområdet ingår med motparten, alltså finansinstitutet, ett välfärdsområdescertifikatprogram, som är ett ramavtal om emittering av ett välfärdsområdescertifikat. Ramavtalets storlek, som motsvarar det maximala nominella, sammanlagda värdet hos de välfärdsområdescertifikat som är i cirkulation samtidigt, avtalas enligt välfärdsområdets behov. Välfärdsområdescertifikatet är ett innehavarskuldebrev, med vilket emittenten lånar pengar från marknaden. Välfärdsområdescertifikatprogrammet kan på den finansiella marknaden jämställas med kommunernas och samkommunernas kommuncertifikat, bankernas skuldförbindelser, företagets företagscertifikat och statens skuldförbindelser.
Välfärdsområdescertifikatprogrammet är kostnadsfritt, vilket innebär att upprättandet av ramavtal och deras giltighet inte orsakar kostnader för välfärdsområdet. För inrättandet av certifikatprogrammet och certifikaten krävs inga säkerheter. Välfärdsområdets finansiella kostnad bestäms enligt marknadsräntan vid tidpunkten för emitteringen. Finansinstitutet som motpart garanterar eftermarknaden för de välfärdsområdescertifikat som välfärdsområdet emitterar genom att förbinda sig att köpa dem med den angivna marknadsräntan. Välfärdsområdet bestämmer detaljerna för emitteringen, såsom belopp, tidpunkt och löptid, inom ramen för avtalsvillkoren.
Välfärdsområdesfullmäktige vid Vanda och Kervo välfärdsområde har vid sitt sammanträde 30.8.2023 § 70 beslutat att inrätta ett välfärdsområdescertifikatprogram tillsammans med Kommunfinans Abp. Programmets storlek är högst 80 miljoner euro. Enligt 81 § i den nuvarande förvaltningsstadgan beslutar välfärdsområdesstyrelsen om inrättandet av skuldprogram för kortfristig finansiering (välfärdsområdescertifikatprogram) och deras belopp. Ekonomidirektören beslutar om de krediter som tas inom skuldprogrammen.
För att säkerställa konkurrensen och likviditeten bör välfärdsområdescertifikatprogram även inrättas med andra finansinstitut med verksamhet i Finland. I Finland bedriver följande aktörer aktivt handel med certifikat: Nordea Bank Abp, OP Företagsbanken Abp, Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland, Aktia Bank Abp, Swedbank AB (publ), Filial i Finland samt Danske Bank A/S, Finland filial.
Välfärdsområdescertifikatprogrammets maximala limit ska bekräftas och i detta skede har det i beslutsförslaget som baserar sig på det prognostiserade behovet föreslagits en limit på 150 miljoner euro per finansinstitut, vilket motsvarar ungefär en och en halv månads driftsekonomikostnader i Vanda och Kervo välfärdsområde.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att
- godkänna att man som skuldprogram för den kortfristiga finansieringen inrättar välfärdsområdescertifikatprogram, för vilka den alternativa beteckningen är kommuncertifikatprogram, med följande finansinstitut: Nordea Bank Abp, OP Företagsbanken Abp, Svenska Handelsbanken AB (publ), filialverksamheten i Finland, Aktia Bank Abp, Swedbank AB (publ), Filial i Finland samt Danske Bank A/S, Finland filial,
- ange som limit per finansinstitut 150 miljoner euro,
- det sammanlagda maximala beloppet av kortfristiga lån hos alla finansinstitut samtidigt kan vara högst 150 miljoner euro.
Beslut
Beslutsförslaget antogs enhälligt utan diskussion.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.