Områdesstyrelsen, möte 10-10-2023

Protokollet är granskat

§ 249 Svar på fullmäktigemotionen om programmet och handboken för låginkomsttagare

VAKEDno-2023-36

Beskrivning

Ärendets beredare: sektordirektören för vuxensocialarbete och funktionshinderservice Kirsi Leväpelto

På välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 2.5.2023 § 39 lämnades Elina Nykyris fullmäktigemotion ”Vanda och Kervo välfärdsområde behöver ett program och en handbok för låginkomsttagare”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av tio ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:

Vi undertecknade föreslår att det för Vanda och Kervo välfärdsområde utarbetas ett program och en handbok för låginkomsttagare som bereds av en sektorövergripande arbetsgrupp bestående av olika aktörer i området. I uppföljningsgruppen för arbetet med programmet och handboken för låginkomsttagare ska alla partier vara representerade.

Programmet för låginkomsttagare

Vanda och Kervo välfärdsområde bör i sitt program för låginkomsttagare ange tydliga mål och åtgärder för att minska fattigdom/ekonomisk utsatthet, marginalisering, utsatthet samt ojämlikhet och segregering bland invånarna i Vanda och Kervo. I programmet för låginkomsttagare bör fokus ligga särskilt på olika typer av förebyggande åtgärder. Det är viktigt att vårt välfärdsområde har ett nära samarbete med aktörer vid Vanda och Kervo städer när programmet för låginkomsttagare utarbetas.

Handboken för låginkomsttagare

Avsikten är att i handboken för låginkomsttagare samla metoder för hänvisning av invånare som lever i ekonomisk utsatthet samt låginkomsttagare i Kervo och Vanda till service och understöd. I handboken för låginkomsttagare bör man alltså sammanställa metoder med vilka välfärdsområdet tillsammans med andra lokala aktörer kan underlätta vardagen för låginkomsttagare samt invånare som lever i ekonomisk utsatthet i Kervo och Vanda och ge dem stöd i svåra livssituationer. Att öka jämlikheten i tjänsterna är ett av de viktigaste målen för social- och hälsovårdsreformen. Detta kan dock inte uppnås om tjänsterna inte är tillgängliga även för de mest utsatta.

Eftersom vårt servicesystem är splittrat är tillgången till tjänster och stöd dålig. Inte alla ekonomiskt utsatta och låginkomsttagare i Vanda och Kervo har de resurser eller möjligheter som krävs för att hitta till de tjänster och det stöd som de behöver. En svår livssituation eller bristfälliga IT-färdigheter är ofta hinder för att få tillgång till tjänster och stöd.

I handboken för låginkomsttagare bör man sammanställa de tjänster och stöd som välfärdsområdet och andra aktörer i området tillhandahåller för invånarna i Vanda och Kervo. I handboken ska man tydligt förklara vad som krävs för att få tjänster och understöd och hur man ansöker om dem.

Handboken för låginkomsttagare bör finnas tillgänglig på välfärdsområdets webbplats. Eftersom inte alla invånare i Vanda och Kervo använder internet bör handboken också finnas tillgänglig i pappersform. Till exempel organisationer i Vanda och Kervo samt Vandainfo skulle kunna dela ut handboken för låginkomsttagare till de invånare som behöver den.

I välfärdsområdet bör det inrättas en så kallad fattigdoms-/låginkomstarbetsgrupp för att utarbeta programmet och handboken för låginkomsttagare

För utarbetandet av programmet och handboken för låginkomsttagare bör välfärdsområdet inrätta en så kallad fattigdoms-/låginkomstarbetsgrupp. I arbetsgruppen bör det ingå representanter för bland annat följande instanser: invånare och arbetstagare i området, lokala organisationer, läroanstalter och församlingar, Vanda och Kervo städer, Folkpensionsanstalten (FPA), alla fullmäktigegrupper samt kommunala och regionala intressebevakningsorgan (t.ex. ungdomsfullmäktige, äldrerådet och rådet för personer med funktionsnedsättning, delegationerna för mångkulturfrågor).

 Var tionde invånare i Vanda och Kervo lever i ekonomisk utsatthet/är låginkomsttagare

I Finland finns ingen officiell definition av låginkomsttagare, men oftast definieras som låginkomsttagare personer eller hushåll vars nettoinkomst understiger 60 procent av medianinkomsten för alla hushåll. Låginkomstgränsen varierar årligen beroende på finländarnas medianinkomst. År 2021 betraktades som låginkomsttagare/mindre bemedlad en person, vars månatliga nettoinkomst understeg 1 350 euro.

Enligt Statistikcentralen levde 2021 uppskattningsvis 718 700 finländare i ekonomisk utsatthet. Med andra ord var 13,2 procent av finländarna låginkomsttagare år 2021. Uppskattningsvis 241 200 finländare levde på grundtryggheten år 2021. Uppskattningsvis 425 000 finländare fick utkomststöd år 2021. Detta är 7,7 procent av befolkningen. Uppskattningsvis 10,3 procent av Vandaborna och 10,1 procent av Kervoborna var låginkomsttagare år 2021. År 2021 bodde i Vanda 25 500 och i Kervo 3 698 låginkomsttagare.

Låga inkomster handlar inte bara om brist på pengar, utan det orsakar ofta en spiral av utsatthet

Ekonomisk utsatthet/låga inkomster/fattigdom har en stor inverkan på människors och deras närståendes dagliga liv. Ekonomisk utsatthet handlar alltså inte bara om brist på pengar. Låga inkomster innebär ofta en ständig brist på grundtrygghet och en kamp för att vara delaktig i samhället. I värsta fall leder den ekonomiska utsattheten till en ond spiral där ekonomiska, sociala och hälsomässiga problem anhopas. Att minska och förebygga fattigdom, marginalisering och utsatthet är starkt kopplat till främjandet av hälsa och välfärd, vilket är en central uppgift för social-, hälso- och räddningstjänsterna.

Låga inkomster försämrar ofta betydligt människors hälsa och välbefinnande. Å andra sidan ligger ofta sociala problem eller hälsoproblem bakom låga inkomster. Enligt Fattigdomsrapporten 2021 ”är orsaken bakom låga inkomster ofta missbruk och/eller psykisk ohälsa, arbetslöshet, arbetsoförmåga eller partiell arbetsoförmåga på grund av funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, generationsöverskridande fattigdom, låg utbildningsnivå, flera barn, att vara ensamstående föräldrar, ensamboende eller studier”. 

Låginkomsttagare har ofta ett större behov av tjänster, men de använder ofta färre tjänster än andra

 Låginkomsttagare har ett större behov av social- och hälsovårdstjänster, men också en högre tröskel för att söka sig till dem. Hälsoskillnaderna mellan olika inkomstgrupper orsakar både mänskligt lidande och höga kostnader för samhället. En av de faktorer som bidrar till ojämlikheten i hälsa mellan inkomstgrupperna är de höga klientavgifterna i Finland. Genom att sänka klientavgifterna skulle man sannolikt kunna minska skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika inkomstgrupper.

Fattigdom är starkt ärftligt

Fattigdom går ofta i arv från en generation till nästa. Barn från låginkomstfamiljer löper större risk för ekonomisk utsatthet även i vuxen ålder och för de problem som följer av detta. Den generationsöverskridande karaktären av ekonomisk utsatthet förstärks av det faktum att i Finland löper låginkomsttagare större risk att inte få de tjänster och de understöd som de behöver än i de övriga nordiska länderna (källa: FPA).

Välfärdsområdena måste ha metoder för att hjälpa och stödja låginkomsttagare/människor som lever i ekonomisk utsatthet för att minska den ekonomiska utsattheten och marginaliseringen.

Social- och hälsovårdstjänsternas samt räddningstjänsternas kärnuppgift är att främja och stödja människors hälsa och välfärd. I detta ingår oskiljaktigt förebyggande och minskning av ojämlikhet, ekonomisk utsatthet, marginalisering och utsatthet med hjälp av de medel som välfärdsområdet förfogar över. Välfärdsområdet kan till exempel påverka kvaliteten på förebyggande tjänster och deras tillgänglighet, klientavgifterna, tillgången till psykosocial vård, alternativa behandlingar inom missbrukarvården och icke-lagstadgade tjänster för barnfamiljer.

En systematisk granskning av välfärdsområdets verksamhet, särskilt med tanke på att förebygga och minska ekonomisk utsatthet, möjliggör ett långsiktigt arbete för att varaktigt minska skillnaderna i hälsa och välfärd mellan invånarna i Vanda och Kervo. Detta är också grunden för välfärdsområdets ekonomiska hållbarhet.

Tammerfors stad har goda erfarenheter av fattigdomsprogrammet och i Vanda är man medveten om behovet av att utarbeta ett program

Tammerfors stad har haft ett fattigdomsprogram under flera fullmäktigeperioder. Detta har kännbart förbättrat Tammerforsbornas välbefinnande och förebyggt problem. Åtgärder i Tammerfors stads fattigdomsprogram har varit bland annat satsningar på förebyggande och kompletterande utkomststöd samt på elev- och studerandevård samt skolhälsovård, ett aktivitetspass, matutdelning och utvidgande av kostnadsfria hobbymöjligheter. Tammerfors stads fattigdomsprogram utarbetades av en så kallad fattigdomsarbetsgrupp med representanter för alla fullmäktigegrupper.

Vanda stad är medveten om behovet av ett program för låginkomsttagare. Detta framgick av svaret på fullmäktigemotionen. I svaret konstaterades också att social- och hälsovårdstjänsterna ska ges stort utrymme i programmet.

Vi undertecknade vill alltså att det för Vanda och Kervo välfärdsområde utarbetas ett program och en handbok för låginkomsttagare som bereds av en sektorövergripande arbetsgrupp bestående av olika aktörer i området. I uppföljningsgruppen för arbetet med programmet och handboken för låginkomsttagare ska alla partier vara representerade. Vi är medvetna om att motionen har ekonomiska effekter och vi hoppas att motionen beaktas när välfärdsområdets budget för 2024 utarbetas.

 Källor

  • Finlands fattigdomsrapport 2022: https://www.eapn.fi/wp-content/uploads/2022/10/EAPN-FIN_Koyhyysvahti-2022_nettiin-valmis.pdf
  • Nyheter om Fattigdomsrapporten 2022:
    • https://www.soste.fi/uutiset/koyhyysvahti-2022-kriisit-toisensa-jalkeen-osuvat-samoihin-ihmisiin-tarvitaan-maaratietoista-politiikkaa-koyhyyden-kasvun-hillitsemiseksi/
    • https://www.eapn.fi/koyhyysvahti-2022-myonteista-kehitysta-mutta-myos-merkkeja-koyhyyden-syvenemisesta/
  • Finlands fattigdomsrapport 2021: https://www.eapn.fi/koyhyysvahti-2021-tiivis-paketti-koyhyydesta-ja-koronan-vaikutuksista/
  • Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik: https://www.stat.fi/sv/statistik/tjt
  • Kervo stads omfattande välfärdsberättelse 2017–2020: https://www.hyvinvointikertomus.fi/preview/7131074713
  • Kervo stad, utkast till välfärdsberättelse och -plan 2023: https://kerava.production.geniem.io/uploads/sites/2/2023/01/hyvinvointikertomus-ja-hyvinvointisuunnitelma-luonnos.pdf
  • Vanda stads välfärdsprogram 2018–2022: https://www.vantaa.fi/fi/hankkeet/hanke/vantaan-hyvinvointiohjelma-2018-2022
  • Vanda stad, främjande av hälsa och välfärd: https://www.vantaa.fi/fi/kaupunki-ja-paatoksenteko/talous-ja-strategia/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistaminen  
  • Vanda stads välfärdsöversikt 2022: https://www.vantaa.fi/sites/default/files/document/Hyvinvointikatsaus%202022_Vantaan%20kaupunki.pdf
  • Vanda stads välfärdsberättelse 2020: https://www.vantaa.fi/sites/default/files/document/Hyvinvointikertomus%202020_Vantaan%20kaupunki.pdf
  • Tammerfors stads fattigdomsprogram 2018–2021: https://www.kukakuunteleekoyhaa.fi/wordpress/wp-content/uploads/2019/06/Tampereen-kaupungin-k%C3%B6yhyysohjelma-2018-2021.pdf
  • Rapport om Tammerfors stads fattigdomsprogram 2018–2021:  https://tampere.cloudnc.fi/fi-FI/Toimielimet/Kaupunginhallitus/Kokous_762021/Tampereen_kaupungin_koyhyysohjelman_2018(228333)
  • Utnämnande av Tammerfors stads fattigdomsarbetsgrupp 2021–2025:  https://tampere.cloudnc.fi/fi-FI/Viranhaltijat/Pormestari/Koyhyystyoryhman_nimeaminen_valtuustokau(254957)​​​​​​
  • Artiklar om Tammerfors stads fattigdomsprogram:
    • https://mikkoaaltonen.fi/tampereelle-koyhyysohjelma/  
    • https://vasenkaista.fi/2014/10/tampere-sai-koyhyysohjelman/
    • https://mikkoaaltonen.fi/koyhyysohjelma-kaupunginvaltuustossa/
    • https://mikkoaaltonen.fi/koyhyysohjelma-tamopereelle/koyhyysohjelma/
    • https://yle.fi/a/3-7537417 
  • Kukka Kunnaris fullmäktigemotion: fattigdomsprogram till Birkalands välfärdsområde:  https://vasenkaista.fi/2022/11/toimenpiteita-koyhyyden-ja-eriarvoisuuden-vahentamiseksi-hyvinvointialueella
  • Undertecknads fullmäktigemotion: handbok och program för låginkomsttagare till Vanda: http://paatokset.vantaa.fi/ktwebscr/fileshow?doctype=3&docid=2337108 
  • Svar på undertecknads fullmäktigemotion: https://paatokset.vantaa.fi/ktwebscr/fileshow?doctype=3&docid=2480295
  • Jyväskylä stads fattigdomsprogram 2020–2024: https://www.jyvaskyla.fi/sites/default/files/2022-10/koyhyysohjelma-2020-2024.pdf
  • Mervi Uusitalos motion till fullmäktige i Åbo stad: 
    • https://www.turku.fi/paatoksenteko/kaupunginvaltuusto/aloite/hae/1768723
    • https://www.turunvasemmisto.fi/blogi/2019/12/12/32563/?page2 
    • https://www.turunvasemmisto.fi/blogi/2019/12/12/32563
    • http://merviuusitalo.fi/aloitteeni-turun-koyhyysohjelma/"


Välfärdsområdesstyrelsen beslutade på sitt sammanträde 30.5.2023 § 160 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skicka den vidare för beredning till sektordirektören för vuxensocialarbete och funktionshinderservice senast 2.11.2023.

Svar på fullmäktigemotionen:

Vanda och Kervo välfärdsområde har en mångsidig helhet av understöd, som används för att ge klienterna stöd för skötseln av ekonomin och livshanteringen, förebygga marginalisering och öka delaktighet. I sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice inleds bedömningen av klientens situation och servicebehov under den första/inledande bedömningen, baserat på vilken man kan erbjuda klienten engångsartad rådgivning och stöd eller göra en mer omfattande bedömning av servicebehovet för att inleda systematiskt socialt arbete eller andra tjänster. Låginkomsttagare kan få antingen ekonomiskt stöd eller konkreta tjänster som hjälper klienten att självständigt sköta sin ekonomi och klara livsföringen.

Invånarna/klienterna kan beviljas ekonomiskt stöd i form av kompletterande eller förebyggande utkomststöd eller social kredit, om invånaren har regelbundna inkomster. Utöver det systematiska sociala arbetet omfattar tjänsterna för klienterna inom socialvården exempelvis social rehabilitering, tjänsten med förmedlingskonto eller förebyggande social handledning för boendefrågor, som syftar till att förebygga skuldsättning och vräkning på grund av hyresskulder. Bostadslösa kan få boendeservice.

En viktig metod i förebyggandet av fattigdom är också förbättrandet av klienternas och invånarnas möjligheter att hitta sysselsättning och möjligheter att delta. Från det sociala arbetet kan klienten hänvisas till en utredning av arbetsförmågan, som syftar till att utöver arbetsförmågan utreda den primära förmånen, exempelvis möjligheten till pension. Den rehabiliterande arbetsverksamheten är avsedd för dem som har svårt att hitta sysselsättning till exempel på grund av avsaknad av yrkesutbildning eller hälsoproblem. Arbetsverksamheten för personer med funktionsnedsättning i sin tur är avsedd för personer som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom eller annan orsak enligt lagen om funktionshinderservice saknar förutsättningar att delta i sedvanligt arbete.

Förutom med socialservicen samarbetar man vid behov också med till exempel hälsovårdstjänsterna, sysselsättningstjänsterna och representanter för tredje sektorn, såsom organisationer, för att utreda klienternas situation, stödja deras livshantering och förebygga marginalisering. I projektet för förebyggande av bostadslöshet har man med hjälp av ett mångprofessionellt team och en erfarenhetsexpert utvecklat boenderådgivningen, nätverket för arbetet med bostadslösa och det uppsökande arbetet. Yhteinen pöytä i sin tur är ett Vandabaserat nätverk för mathjälp där medlemmarna i nätverket delar ut mathjälp vid cirka 85 verksamhetsställen runt om i Vanda. I Kervo kan man be om stöd och mathjälp från församlingarna. I välfärdsområdet har det också genomförts ekonomirådgivningens sommarturné, där Utsökningsverket, ekonomi- och skuldrådgivningen, föreningen Elämänlaatu ry och projektet för förebyggande av bostadslöshet har erbjudit mångprofessionell handledning och rådgivning i frågor som gäller ekonomi, boende och livshantering utan tidsbokning.

De ändringar som statsrådet planerar att göra i det grundläggande utkomststödet, bostadsbidraget och arbetslöshetsförmånerna kan leda till ekonomiskt tryck i välfärdsområdena, särskilt när det gäller det kompletterande och förebyggande utkomststödet, det sociala arbetet och boendeservicen. I Vanda och Kervo välfärdsområde kan det bli nödvändigt att uppdatera kriterierna för beviljande av kompletterande och förebyggande utkomststöd och olika tjänster inom socialvården.

En bredare syn på eventuella behov av ändringar i förmånerna och socialvårdens tjänster fås också av den regionala delegationen för utkomststödsärenden, där utöver Vanda och Kervo välfärdsområde också Helsingfors, Västra Nylands välfärdsområde, FPA, AN-byrån samt Y-säätiö och Blåbandsförbundet är medlemmar. Syftet med delegationen är att diskutera de regionala särdragen som påverkar verkställandet av utkomststödet. Delegationen kan också övervaka till exempel servicenätet i området och samarbetet med olika lokala instanser samt samarbetet i anslutning till boende- och sysselsättningsfrågor.

De olika välfärdsutmaningarna hos invånarna i välfärdsområdet har också beskrivits i den lagstadgade regionala välfärdsberättelsen och -planen som just nu bereds i välfärdsområdet. I välfärdsplanen har man som prioriterade områden lyft fram säkerställandet av tillgången till och tillgängligheten av tjänster, social rättvisa, psykiskt välbefinnande, sociala relationer samt förebyggande av välfärdsutmaningar.

Elina Nykyris fullmäktigemotion lyfter bland annat fram fattigdomsarbetsgrupperna i Tammerfors och Jyväskylä, som i sina fattigdomsprogram har föreslagit olika åtgärder för att förebygga fattigdom. Tammerfors och Jyväskyläs fattigdomsprogram liknar innehållsmässigt den välfärdsberättelse och -plan som just nu utarbetas i Vanda och Kervo välfärdsområde samt delaktighetsprogrammet och de redan färdigställda sektorspecifika planerna för delaktighet. Dessutom genomförs i välfärdsområdet redan liknande tjänster eller åtgärder, såsom satsningar på utvecklingen av socialrådgivningen, verksamheten i nätverket för mathjälp Yhteinen pöytä och de organisationsunderstöd som välfärdsområdet beviljar.

Sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice presenterade fullmäktigemotionen även till sektionen för vuxensocialarbete och funktionshinderservice 23.8.2023 för att få bredare synpunkter till svaret på fullmäktigemotionen. Sektionen framförde att de utmaningar som är förknippade med låga inkomster skulle kunna lyftas fram ännu kraftigare i den allmänna delen i välfärdsberättelsen som är under arbete. I diskussionerna om handboken för låginkomsttagare påpekades det att det kan vara svårt att uppdatera informationen från andra serviceproducenter, såsom FPA. Till välfärdsområdets webbplats önskades ändå mer aktuell information om välfärdsområdets egna tjänster och förmåner, där man också beaktar förändringarna i samhället, såsom de förändringar i förmåner som statsrådet gör och arbetslösheten inom byggbranschen. I diskussionen lyfte man också fram behovet av att förbättra klienternas delaktighet och utvecklingen av socialrådgivningen.

På basis av sektionens kommentarer har man nu utökat informationen om situationen för låginkomsttagare bosatta i Vanda och Kervo välfärdsområde i välfärdsberättelsens allmänna del. I serviceområdet för vuxensocialarbete planeras också helheten ”Om pengarna inte räcker till” som ska bli ett avsnitt på webbplatsen där man hittar länkar till välfärdsområdets tjänster och material och eventuellt också till andra serviceleverantörers tjänster. Dessutom kommer innehåll om hantering av ekonomin att läggas ut på bloggen VAKE vinkkaa. Helheten ”Om pengarna inte räcker till” beräknas bli klar under hösten 2023. I sektorn har också utvecklingen av socialrådgivningen i samarbete med FPA upplevts vara viktig.

För invånarna i Vanda och Kervo välfärdsområde finns en mångsidig helhet av tjänster, med vilka man stöder klienternas skötsel av ekonomin, livshanteringen och delaktigheten samt förebygger marginalisering. I sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice har man ansett att man med de nuvarande tjänsterna kan tillgodose klienternas servicebehov och möta kommande lagändringar. Således inrättas ingen separat fattigdomsarbetsgrupp och utarbetas inget program och ingen handbok för låginkomsttagare i den omfattning som föreslås i fullmäktigemotionen.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att

  1. lämna till Elina Nykyri och de tio andra ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige som undertecknat fullmäktigemotionen det svar på fullmäktigemotionen som återfinns i beskrivningsdelen ovan,
  2. föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige antecknar den erhållna redogörelsen som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar att behandlingen av fullmäktigemotionen har avslutats.

Beslut

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade enhälligt efter diskussion att återremittera ärendet.

Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.

Möte hantering

Under behandlingen av ärendet konstaterades att sammanträdet först behandlar ärendepunkterna 250–255 och återgår sedan till behandling av denna ärendepunkt. Efter behandling av ärende 255 återupptogs behandlingen av denna ärendepunkt.

Sammanträdet tog paus under behandlingen av ärendet, kl. 11.00–11.09.