Beskrivning
Ärendets beredare: ekonomidirektör Hanna Heinikainen
Enligt 117 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) är välfärdsområdets räkenskapsperiod kalenderåret. I 1 § i genomförandelagen (616/2021) finns bestämmelser om ikraftträdandet av lagen om välfärdsområden. Enligt samma paragraf ska välfärdsområdets bokslut upprättas på det sätt som avses i 13 kap. i lagen om välfärdsområden och granskas på det sätt som avses i 14 kap. i den lagen.
Enligt 117 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) ska välfärdsområdesstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Revisorerna ska granska bokslutet före utgången av maj månad. Efter revisionen ska välfärdsområdesstyrelsen förelägga välfärdsområdesfullmäktige bokslutet. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad.
Till bokslutet hör en balansräkning, en resultaträkning, en finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse.
Bokslutet för Vanda och Kervo välfärdsområde har beretts enligt Bokföringsnämndens Allmänna anvisning om upprättande av välfärdsområdens bokslut och verksamhetsberättelse (30.5.2023).
Vanda och Kervo välfärdsområdes bokslut för 2024 behandlas vid välfärdsstyrelsens sammanträde 25.3.2025. Då kommer välfärdsstyrelsen också att underteckna bokslutet, eftersom enligt 117 § i lagen om välfärdsområden undertecknas bokslutet både av ledamöterna i välfärdsområdesstyrelsen och av välfärdsområdesdirektören. Därefter lämnas bokslutet till revisorerna och revisionsnämnden för behandling, varefter bokslutet går vidare till välfärdsområdesfullmäktige för behandling vid fullmäktiges sammanträde i juni, 9.6.2025.
Vanda och Kervo välfärdsområdes bokslut för 2024
Till lagen om välfärdsområden gjordes under 2024 vissa ändringar som syftar till att försöka förbättra välfärdsområdenas hantering av sin ekonomi och ordnande av tjänsterna. I samband med detta infördes för välfärdsområdena ett förfarande för proaktiv ekonomisk styrning. Förfarandet kan inledas om välfärdsområdets ekonomiska läge riskerar att äventyras på ett betydande sätt. Målet är att förebygga ekonomiska problem i ett så tidigt skede som möjligt.
För att få slut på kostnadsökningen och täcka det ackumulerade underskottet på det sätt som krävs i lagstiftningen inledde Vanda och Kervo välfärdsområde utarbetandet av ett reformprogram. Välfärdsområdesfullmäktige godkände principerna och huvudlinjerna för reformprogrammet vid sitt sammanträde 12.12.2023 § 123. Välfärdsområdesfullmäktige fastställde som årligt produktivitetsmål för reformprogrammet 2 procent i förhållande till ökningen av servicebehovet samt produktivitetsåtgärder till ett värde om 300 miljoner euro till slutet av årtiondet. Produktivitetsåtgärderna för 2024 inkluderades i budgeten för 2024. Välfärdsområdesfullmäktige godkände reformprogrammet och dess sektorsvisa åtgärder samt kostnadseffekterna av dessa vid sitt sammanträde 29.4.2024 § 22.
De årliga förhandlingarna mellan Vanda och Kervo välfärdsområde samt finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet som ingår i välfärdsområdenas nationella styrningsprocess hölls 29.11.2024. Vid förhandlingen konstaterades att området ska fortsätta att verkställa åtgärderna i reformprogrammet och säkerställa att kostnadseffekten från dem uppnås.
Vanda och Kervo välfärdsområde utövade som första välfärdsområde sin rätt att ansöka om tilläggsfinansiering enligt 11 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering för att trygga tjänsterna för invånarna. Beredningsgruppen för tilläggsfinansieringen sammanträdde sammanlagt 14 gånger i juni–september 2024. Staten beviljade inte tilläggsfinansiering till välfärdsområdet.
Vanda och Kervo välfärdsområde och fem andra välfärdsområden kallades till ett projekt för förändringsstöd som samordnades av finansministeriet och var frivilligt för välfärdsområdet. Valet av områden baserade sig på en sammantagen bedömning av det ekonomiska läget i dessa områden, en uppskattning av finansieringen för 2025 och anpassningsbehovet under de kommande åren samt områdenas egna uppskattningar av kostnadseffekterna av åtgärderna i sina ändringsprogram och genomförandet av dessa, och syftet var att stöda områdena i planeringen och verkställandet av reformeringen av ekonomin och verksamheten och anpassningsåtgärderna. Projektet startade i november 2024, och samtalen om förändringsstöd hålls i januari–mars 2025.
Utfallet av välfärdsområdets budget under räkenskapsperioden 2024
Ändringar i budgeten bör göras under budgetåret, omedelbart när man konstaterat att ett ändringsbehov föreligger. I bokslutet ska inga ändringar längre göras i budgeten, utan välfärdsområdesfullmäktige ska ta ställning till avvikelserna i samband med att det godkänner bokslutet. Avvikelser ska motiveras i tablån över budgetutfallet. I driftsekonomidelens utfall utreds avvikelser i anslag och orsakerna till dem till den del som välfärdsområdesfullmäktige inte har godkänt dem som ändringar i budgeten.
Till välfärdsområdets budgetanslag gjordes följande ändringar under 2024:
Vanda och Kervo välfärdsområdes verksamhetsintäkter år 2024 uppgick till ungefär 126,1 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna var 5,3 miljoner euro över ändringsbudgeten.
Verksamhetsintäkterna överskred prognosen i huvudsak eftersom att statsunderstödet för etablering av välfärdsområdena och utveckling av verksamheten redovisades som intäkt motsvarande utgifterna. Dessutom fick man extra intäkter från de integrationsersättningar som staten betalat och från faktureringen mellan välfärdsområdena. Intäkterna minskade på grund av att den samarbetsandel som HUS betalar för prehospital akutsjukvård inte utföll enligt plan. Intäkterna från avgifter minskade när de kundspecifika avgiftstaken för hälso- och sjukvårdens klientavgifter uppnåddes i slutet av året.
Statsrådet fattade 1.6.2023 beslut om välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens fullmakter att uppta lån för 2024. Enligt beslutet har Vanda och Kervo välfärdsområde ingen fullmakt att uppta lån. Vanda och Kervo välfärdsområde lämnade till finansministeriet en ansökan om ändring av fullmakten ändring uppta lån 16.2.2024. Statsrådet beslutade 6.6.2024 att Vanda och Kervo välfärdsområdes fullmakt att uppta lån för 2024 var 9 150 000 euro.
Vanda och Kervo välfärdsområdes verksamhetskostnader uppgick till ungefär 1 241,8 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna var 48,5 miljoner euro under ändringsbudgeten. Välfärdsområdets verksamhetsbidrag var 53,8 miljoner euro (4,6 %) över ändringsbudgeten.
Under räkenskapsperioden 2023 beviljade finansministeriet med sitt beslut från 29.3.2023 statsunderstöd för etablering av välfärdsområdena och utveckling av verksamheten 2023–2025 till Vanda och Kervo välfärdsområde. Statsunderstödet var sammanlagt 11 759 878 euro, varav 1 356 228,09 euro användes under 2023 och 4 191 171,77 euro under 2024. Resterande statsunderstöd överfördes till 2025.
Kostnaderna för social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets egen serviceproduktion, alltså kostnaderna utan köp av kundtjänster från serviceproducenter, var 589,2 miljoner euro, alltså 47,4 % av verksamhetskostnaderna. Personalkostnaderna var 325,8 miljoner euro (26,2 % av verksamhetskostnaderna). Kostnaderna för köp av andra tjänster var 157,6 miljoner euro (13 % av verksamhetskostnaderna). Kostnaderna för material, förnödenheter och varor var 29,1 miljoner euro, understöden 19,7 miljoner euro och de övriga verksamhetskostnaderna 57,1 miljoner euro, varav 56,9 miljoner euro hyreskostnader. Kostnaderna för köp av kundtjänster utan köp av specialiserad sjukvård var 294,5 miljoner euro (24 % av verksamhetskostnaderna). Kostnaderna för köp av specialiserad sjukvård var 358,1 miljoner euro (29 % av verksamhetskostnaderna).
Välfärdsområdets verksamhetsbidrag för räkenskapsperioden 2024 uppvisade ett underskott på 1,1 miljarder euro. Välfärdsområdets årsbidrag var -54,5 miljoner euro, finansieringsposterna sammanlagt +0,021 miljoner euro och avskrivningarna 2,2 miljoner euro. Det fanns inga bokslutsdispositioner. Räkenskapsperiodens resultat var -56,7 miljoner euro.
År 2024 uppgick investeringsutgifterna till 12,9 miljoner euro. De viktigaste investeringarna var förvärvet av räddningsstationen i Träskända samt räddningsväsendets och den prehospitala akutsjukvårdens fordon.
Eget kapital uppgick till -122,9 miljoner euro i slutet av året. Det egna kapitalet bestod av grundkapitalet på 37,9 miljoner euro, underskottet från föregående räkenskapsperiod på -104,4 miljoner euro samt underskottet från räkenskapsperiod 2024 på -56,7 miljoner euro. Välfärdsområdet hade inga reserver eller avsättningar. Donationsfondernas kapital var 1,3 miljoner euro, övrigt förvaltat kapital 6,2 miljoner euro.
Det främmande kapitalet var i slutet av året sammanlagt 247,5 miljoner euro, inklusive Vanda och Kervo välfärdsområdes andel av HUS-sammanslutningens underskott från 2023 och 2024, sammanlagt 23,6 miljoner euro.
Välfärdsområdet finansierade investeringar och säkerställde likviditeten genom lång- och kortsiktiga lån som upptogs. Lånestocken var i slutet av året sammanlagt 93,4 miljoner euro, varav 18,2 miljoner euro långfristiga lån. De kortfristiga lånen för säkerställande av likviditeten betalades när statens första finansieringspost kom i januari 2025.
Staten bekräftade finansieringen för 2024 27.6.2024. Statens slutgiltiga finansiering för 2024 utan separata förändringsstöd från staten var 1 061 290 155,95 euro.
Räkenskapsperiodens resultat var ett underskott på 56,7 miljoner euro.
Utfallet av de bindande målen
Välfärdsområdesfullmäktige fastställde i samband med budgeten för 2024 sammanlagt 17 bindande operativa mål för välfärdsområdet som konkretiserar fullmäktigeperiodens strategi samt sammanlagt 21 mätare för dessa mål. Målnivåerna för 14 mätare uppnåddes enligt plan. Målnivåerna för fyra mätare uppnåddes delvis; i fråga om dessa bedömde välfärdsområdet att åtgärderna som vidtagits var viktiga och i rätt riktning, även om den satta målnivån ännu inte uppnåddes under 2024. För tre mätare uppnåddes målnivån överhuvudtaget inte.
Välfärdsområden lyckades särskilt väl med åtgärderna för säkerställande av välbefinnandet och säkerheten och målen för främjande av verksamhet tillsammans och delaktighet. Även åtgärderna för balansering av ekonomin lyckades; år 2024 stärktes grunden för en hållbar ekonomi i välfärdsområdet bland annat genom systematiskt genomförande av reformprogrammet och stöd för kunskapsbaserad ledning.
Även om tiden för att få tillgång till de flesta tjänsterna i välfärdsområdet kortats, uppnåddes inte de fastställda målnivåerna i de bindande målen helt i fråga om hälsostationerna, munhälsovården samt mentalvårds-, missbrukar- och beroendevårdstjänsterna för barn och unga. I fråga om personalmålen uppnåddes inte de fastställda målnivåerna för avgångsomsättningen och arbetsgivarerekommendationsgraden, men hälsobaserade frånvaro minskade enligt plan.
Även för de mål som inte uppnåddes pågår i välfärdsområdet långsiktiga och omfattande utvecklingsåtgärder som man tror kommer att hjälpa VAKE att under de närmaste åren uppnå de höga krav som området ställt för sig.
Den kommande utvecklingen
Finansministeriet tillsatte 3.11.2023 en beredningsgrupp för utveckling av välfärdsområdenas finansieringsmodell, som hade i uppgift att bereda de ändringar till välfärdsområdenas finansieringsmodell som meddelas i regeringsprogrammet. Regeringen försöker dämpa ökningen av välfärdsområdenas kostnader för att säkerställa en hållbar skötsel av statens ekonomi. I enlighet med regeringsprogrammet är avsikten emellertid att hålla välfärdsområdenas finansieringsmodell oförändrad 2023–2025.
Statsrådet har i sina rekommendationer betonat att välfärdsområdena måste avsevärt påskynda sitt beslutsfattande för balansering av ekonomin. Vanda och Kervo välfärdsområde har påbörjat utarbetandet av reformprogrammet.
Grunden för välfärdsområdets finansiering är att behovsfaktorerna som bygger på kund- och patientdata är korrekta. Korrigeringar i informationsöverföringen i anslutning till detta fortsattes 2024.
Reparationsskulden för lokaler som välfärdsområdet använder ökade till följd av att beredningen av välfärdsområdesreformen tog längre tid än beräknat. Välfärdsområdets servicefunktioners bedömningar av hur lokalbehoven kommer att utvecklas följer i stor utsträckning ökningen av servicebehoven hos invånarna i välfärdsområdet, trots att man försöker utveckla nya sätt att producera tjänsterna bland annat med hjälp av teknologi. De ovan nämnda faktorerna tillsammans skapar ett kraftigt tryck att öka investeringarna till de lokaler och bostäder som behövs i ordnandet av tjänsterna. Möjligheterna att genomföra investeringsbehoven och servicenätsplanen som är under beredning inom ramen för den statliga finansieringen har stor betydelse med tanke på planeringen av verksamheten och verksamhetsmöjligheterna. Det långsiktiga målet, förutom att täcka underskottet, är också att stärka välfärdsområdets ekonomi så att man lyckas öka andelen internt tillförda medel i investeringarna.
Välfärdsområdesförhandlingarna mellan Vanda och Kervo välfärdsområde samt finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet som ingår i välfärdsområdenas nationella styrningsprocess spelar en viktig roll för uppnåendet av jämvikt och sammanjämkandet av kraven i serviceproduktionen som påverkar kostnadsnivån.