Beskrivning
Ärendets beredare: specialsakkunnig inom förvaltning Kerttu Pöntinen
Aluevaltuuston kokouksessa 31.3.2025 § 24 jätettiin Matilda Stirkkisen valtuustoaloite "NIPT-screening till prioriterad screeningmetod i Vanda och Kervo välfärdsområde". Valtuustoaloitteen on allekirjoittanut 31 aluevaltuutettua. 31 fullmäktigeledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”Välfärdsområdena är skyldiga att erbjuda screeningundersökningar för utredning av kromosomavvikelser och anatomiska avvikelser hos fostret för alla gravida. Dessa screeningundersökningar är frivilliga och kostnadsfria för familjerna och de flesta gravida kvinnorna deltar i dem.
Syftet med fosterscreeningen är att beräkna graviditetslängden, fastställa antalet foster och upptäcka kromosomavvikelser och anatomiska avvikelser hos fostret. Screeningen av kromosomavvikelser baserar sig på en kombinerad screening där man beaktar moderns ålder, ultraljudsundersökningen för mätning av nackuppklarning och laboratorieprov. Baserat på dessa beräknas ett riskvärde för kromosomavvikelser. I den kombinerade screeningen hittas i bästa fall cirka 85–90 procent av de kromosomavvikelser som man tittar efter. De vanligaste kromosomavvikelserna är 21-, 18- och 13-trisomier. Den kombinerade screeningen kan emellertid också larma i onödan, vilket sker i ungefär 5 procent av fallen och orsakar onödig oro och mänskligt lidande i familjerna.
Det finns dock ett modernare och mer pålitligt alternativ till den kombinerade screeningen, nämligen NIPT (noninvasive prenatal testing). Med NIPT kan de vanligaste kromosomavvikelserna hos foster undersökas med större precision än med den kombinerade screeningen. NIPT-screeningen baserar sig på ett blodprov från den gravida kvinnan, i vilket man analyserar cellfritt DNA från moderkakan. Pålitligheten hos NIPT-testet är betydligt högre än hos den kombinerade screeningen, ungefär 98–100 procent. Om NIPT-testet visar på förhöjd risk för kromosomavvikelser erbjuds den gravida kvinnan möjlighet till diagnostiska undersökningar, såsom moderkaks- eller fostervattenprov. På grund av testets höga precision minskar NIPT avsevärt antalet onödiga invasiva åtgärder, som alltid är förknippade med ungefär en procents risk för missfall. Eftersom NIPT-testet tas som ett blodprov hos den gravida kvinnan, medför det ingen risk för missfall.
Om en avvikelse upptäcks erbjuds familjen stöd och rådgivning och alternativen är att antingen fortsätta eller avbryta graviditeten. Vetskapen om att det finns en avvikelse är viktig också med tanke på förlossningen och planeringen av den fortsatta vården.
I HUS-området har NIPT-testet hittills endast erbjudits de gravida kvinnor vars kombinerade screening eller tidigare graviditetshistoria pekat på förhöjd risk eller som har kromosomavvikelser i bakgrunden. År 2024 genomfördes i HUS-området ett NIPT-pilotprojekt där 1 000 gravida kvinnor som uppfyllde kriterierna deltog. Utrustningen som behövs för NIPT-testet finns redan installerad och används vid genetiska laboratoriet vid HUS.
HUS utför fosterscreeningarna för alla gravida kvinnor i Nyland. Helsingfors stad erbjuder sedan mars 2025 NIPT-screening i stället för kombinerad screening till gravida kvinnor bosatta i Helsingfors. NIPT-screening erbjuds också till alla gravida kvinnor i Varhas område.
I dagens samhälle är många osäkerheter förknippade till familjebildning och många familjer vänder sig till privata aktörer för att få NIPT-testet vid sidan av den kombinerade screeningen. I huvudstadsregionen börjar priserna för det lilla NIPT-testet hos privata aktörer från 620 € och till exempel i Tallinn börjar priserna från 300 €. Med tanke på familjernas jämlikhet vore det alltså viktigt att eftersträva att hemkommunen eller familjens ekonomiska situation inte ska avgöra huruvida invånare i HUS-området har råd att ta del av denna mer pålitliga screening.
Jag föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde inleder åtgärder för att främja att gravida kvinnor i Vanda och Kervo ska erbjudas NIPT-screening som den primära screeningmetoden i stället för den kombinerade screeningen.”
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och att den skickas vidare för beredning av sektordirektör för hälso- och sjukvårdstjänster senast 30.9.2025.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.