Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för koncerntjänster Mikko Hokkanen och personaldirektör Anne Sivula
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 9.9.2024 § 91 lämnade Antero Eerolas fullmäktigemotion "Användningen av bemanningsföretag måste upphöra i välfärdsområdet". Sex fullmäktigeledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
"I Finland befinner sig välfärdsområdena i djupa ekonomiska svårigheter. Deras underskott är så stora att majoriteten av områdena med all sannolikhet inte kan täcka de underskott som lagen förutsätter före utgången av år 2026. Även Vanda och Kervo välfärdsområde har meddelat detta till offentligheten.
När välfärdsområdesfullmäktige beslutar om att godkänna budgeten för år 2025 och ekonomiplanen för perioden 2025–2027 torde välfärdsområdesfullmäktige fastställa att den realistiska tidtabellen för att åtgärda underskottet är tidigast år 2028.
Bakomliggande orsaker till obalansen mellan inkomster och utgifter är, förutom politiska orsaker, löneharmoniseringen inom sektorn och den accelererade inflationen, och också det faktum att privata tjänsteproducenter har höjt sina priser. En stor kostnadspost är i synnerhet användningen av hyrd arbetskraft.
Enligt Kommunala arbetsmarknadsverket KA:s utredning (https://www.kt.fi/uutiset-ja-tiedotteet/2023/hyvinvointialueiden-vuokratyovoiman-ja-ostopalvelujen-kustannukset) (På finska) försvann i fjol hela 625 miljoner euro av välfärdsområdenas pengar i stafett- och hyrläkarverksamhet. Summan är enorm i förhållande till alla välfärdsområdens underskott, som i år uppskattas till cirka 1,6 miljarder euro.
Enligt en utredning av Taloussanomat (https://www.is.fi/taloussanomat/art-2000010733774.html) (På finska) kan kostnaden för en bemanningsfirma exempelvis vara upp till tre gånger högre för läkare jämfört med egna anställda läkare. Samma utredning visar att företagen inom bemanningsbranschen gör stora vinster även med en liten omsättning. Ur välfärdsområdenas perspektiv finns det ingen rim och reson att finansiera denna verksamhet.
De privata företagen inom bemanningsbranschen gräver djupt i skattebetalarnas fickor. Det är dags nu att stänga dessa fickor. Även välfärdsområdesdirektören Timo Aronkytö har offentligt uttalat att välfärdsområdena borde enas om att kategoriskt sluta med att använda hyrläkare.
Vanda och Kervo kan i detta avseende bli en föregångare.
På basis av det ovan nämnda gör vi undertecknade ledamöter följande fullmäktigemotion:
* Vanda och Kervo välfärdsområde utreder hur mycket pengar som går åt till att anlita hyrd arbetskraft, hur stor skillnaden är jämfört med de egna tjänsterna och avsluta användningen av privata, vinstgivande hyresföretag i sina tjänster.”
Välfärdsområdesstyrelsen beslöt i sitt sammanträde 17.12.2024 § 275 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och att den skickas vidare för beredning av sektordirektör för koncerntjänster senast 9.6.2025.
Svar på fullmäktigemotionen:
Såsom konstateras i motionen, har kostnaderna för hyrpersonal varit höga i välfärdsområdet. Åtgärder för att sänka kostnaderna har gjorts under hela den tid som välfärdsområdena har funnits, även i Vanda och Kervo välfärdsområde, där man systematiskt börjat minska personaluthyrningen. Man har minskat både antalet personer och arbetsskift som beställts, men även lyckats sänka timkostnaden för hyrpersonal.
I fråga om läkare har personaluthyrningen slopats nästan helt då man kunnat tillsätta de egna läkartjänsterna i hälso- och sjukvårdens tjänster under 2024.
Inhyrningen av vårdpersonal har minskats till följd av den förbättrade arbetskraftssituationen och annan tillfällig inhyrning av arbetskraft har slopats helt.
I fråga om vårdpersonal har personaluthyrningen konkurrensutsatts redan tre gånger under den tid som välfärdsområdet har funnits. Den senaste konkurrensutsättningen av ett ramavtal är från 2024, och där har man fått timpriset för privata serviceleverantörer till nästan samma nivå som timpriset för in house-aktörer.
Där som Vanda och Kervo välfärdsområde ännu år 2023 använde 37,2 miljoner euro på personaluthyrning, användes på detta år 2024 endast 21,8 miljoner euro. Målet är att kostnaderna för personaluthyrningen ska år 2025 minska ytterligare till cirka 15 miljoner euro. Personaluthyrningen har även i högre grad koncentrerats till Seure Henkilöstöpalvelut som är välfärdsområdets in house-partner. Under det första kvartalet 2025 skaffades 9,8 procent av hyrpersonalen av privata ramavtalsleverantörer och Seure Henkilöstöpalveluts andel var 90,2 procent.
I Vanda och Kervo välfärdsområde har man lyckats uppnå en utmärkt besättningsgrad i välfärdsområdets egna befattningar. Välfärdsområdet har reservpersoner för olika sektorer, sammanlagt ungefär 100 arbetstagare, som används i första hand vid akuta vikariebehov inom serviceproduktionen. Hyrpersonal används för att stötta serviceproduktionen när varken enheternas egen personal eller reservpersonalen räcker till för att trygga den nödvändiga personaldimensioneringen, personalbehovet enligt servicebehoven eller patientsäkerheten.
I den nuvarande personaldimensioneringen och antalet befattningar har man beaktat personalens semestrar och sjukfrånvaro och även annan frånvaro, men bara till viss del. Full beredskap för alla frånvaro skulle innebära höga kostnader och orsaka överdimensionering under en del av tiden då servicebehovet varierar och å andra sidan även underdimensionering under förkylningstider, då man i alla fall skulle bli tvungen att skaffa tillfällig arbetskraft antingen i form av hyrpersonal eller på annat sätt. I antalet befattningar är det viktigt att försöka hitta en optimal nivå, alltså en situation där man har tillräckligt mycket egen personal för majoriteten av arbetsskiften och enbart täcker variationen i personal- och servicebehovet med reserv- och hyrpersonal. Om man skulle
täcka alla vikariebehov med egna arbetstagare skulle Vanda och Kervo välfärdsområde behöva anställa ungefär 250 nya arbetstagare till vårdarbetet.
Sjukfrånvaro i Vanda och Kervo välfärdsområde under 2024 har varit i genomsnitt 7 800 sjukdagar per månad, och för hela året har den sammanlagda sjukfrånvaron legat på 4,48 procent. Inom vårdarbetet är personaluthyrning en snabb och enkel lösning både vid akuta frånvaro och när servicebehovet varierar. Personaluthyrning är också mer kostnadseffektivt än att låta den egna personalen utföra övertidsarbete eller kalla in den egna personalen med utryckningspenning. Med de nuvarande priserna för personaluthyrning blir det förmånligare för välfärdsområdet att hyra in personal än att använda egen personal för övertidsarbete eller kalla in personal till arbete från ledighet eller ett nytt arbetspass direkt efter ett avslutat pass. Alltför mycket övertidsarbete för den egna personalen är dessutom en belastning för personalen och kan öka frånvaro.
Omfattande användning av hyrpersonal är dock inte motiverat, utan användningen ska uttryckligen riktas till akuta frånvaro, variationer i servicebehovet samt säkerställande av patientsäkerheten. Vanda och Kervo välfärdsområde har förbundit sig att minska personaluthyrningen även framöver och detta sker bland annat genom att utveckla arbetsskiftsplaneringen, utvidga personaldimensioneringen även till tjänster där detta inte är ett lagstadgat krav och genom att skaffa ett informationssystem för personaloptimering.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att
- lämna till Antero Eerola och till de sex andra ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige som undertecknat fullmäktigemotionen det svar på fullmäktigemotionen som återfinns i beskrivningsdelen ovan,
- konstatera att behandlingen av fullmäktigemotionen har avslutats.
Beslut
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade att
- lämna till Antero Eerola och till de sex andra ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige som undertecknat fullmäktigemotionen det svar på fullmäktigemotionen som återfinns i beskrivningsdelen ovan,
- konstatera att behandlingen av fullmäktigemotionen har avslutad.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.