Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för vuxensocialarbete och funktionshinderservice Kirsi Leväpelto
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 10.2.2024 § 16 lämnade Hanna Holmberg-Soto och Elina Nykyri fullmäktigemotion "Rättigheterna och ställningen för barn och unga med funktionsnedsättning måste tryggas i välfärdsområdet". 25 fullmäktigeledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”I Vanda och Kervo välfärdsområde byggdes sektorerna åtminstone delvis enligt livscykelmodellen. Livscykelmodellens styrka är en organisation som på ett helhetligt sätt kan granska behoven hos människor i olika skeden av livet och de utmaningar för hälsan och välbefinnandet som ingår i olika livsfaser.
Att tjänsterna för personer med funktionsnedsättning är placerade i organisationen som en och samma stora helhet har alltid varit utmanande, eftersom serviceområdets klienter består av människor i alla åldrar. I vårt välfärdsområde är funktionshinderservicen placerad till samma sektor med vuxensocialarbetet.
En klientgrupp som inte har fått tillräcklig uppmärksamhet i samband med uppbyggandet av den nya organisationen är barn och unga med funktionsnedsättning. Detta är en relativt liten klientgrupp som lätt glöms bort i sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice, som i övrigt helt arbetar med vuxna.
Barn och unga med funktionsnedsättning och deras familjer behöver särskilt mycket uppmärksamhet, stöd och tjänster. Samtidigt vet vi också att barn och unga med funktionsnedsättning är den till och med mest utsatta klientgruppen av alla. I välfärdsområdet borde man fäst särskild uppmärksamhet vid förverkligandet av deras rättigheter.
Vi vet att barn och unga med funktionsnedsättning behöver socialvårdens stödåtgärder oftare än andra barn och unga. Utmaningen är att ett barn med en funktionsnedsättning och hens familj inte alltid får tillräckligt mycket stöd från funktionshinderservicen. Detta leder till utmattning hos föräldrarna till ett barn eller en ung med funktionsnedsättning. Detta gäller i synnerhet nårståendevårdare. Självständighetsprocessen för barn och unga med funktionsnedsättning bör stödas mer än i dagsläget, till exempel med hjälp av personlig assistans.
Vi fullmäktigeledamöter föreslår att
- välfärdsområdet utreder ställningen för barn och unga med funktionsnedsättning i den nuvarande organisationen,
- samarbetet mellan sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice samt sektorn för barn, unga och familjer intensifieras,
- situationen för barn och unga med funktionsnedsättning i fortsättningen ska rapporteras regelbundet till välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen och att man i rapporteringen ska använda samma mätare som normalt används för klienterna inom barnskyddet, till exempel antalet klienter per socialarbetare, antalet möten mellan socialarbetaren och barnet samt giltighetstiden för klientplaner och beslut,
- välfärdsområdet fäster uppmärksamhet vid orken hos föräldrarna till barn och unga med funktionsnedsättning och regelbundet utreder detta. Det ska säkerställas att närståendevårdare till barn och unga med funktionsnedsättning verkligen får sina lagstadgade lediga dagar.
- välfärdsområdet intensifierar samarbetet med skolorna och daghemmen i Vanda. Målet måste vara att välbefinnandet hos barn och unga med funktionsnedsättning förbättras.”
Välfärdsområdesstyrelsen har vis sitt sammanträde den 4.3.2025 § 58 beslutat att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skicka den för beredning för sektordirektör för vuxensocialarbete och funktionshinderservice senast den 10.8.2025.
Svar på fullmäktigemotionen:
Vanda och Kervo välfärdsområde försöker stötta kunderna i alla livsskeden genom att erbjuda riktat stöd för olika åldersgrupper. Sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice har förbundit sig till att säkerställa att rättigheterna och tjänsterna även för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning tryggas på ett heltäckande och enhetligt sätt. Detta innebär att tjänsterna ordnas på ett sådant sätt att de motsvarar specialbehoven hos respektive åldersgrupp och garanterar tillräckligt stöd i klientens alla livsskeden.
Enligt den nya lagen om funktionshinderservice ska personer med funktionsnedsättning i första hand få nödvändigt stöd inom den allmänna basservicen, såsom social- och hälsovård, utbildning och småbarnspedagogik.
Denna princip om basservicens företräde stöder likabehandling, varvid rätten till stöd och tjänster för personer med funktionsnedsättning inte får avvika från det stöd som andra medborgare har rätt till. Funktionshinderservicen kompletterar basservicen när tjänsterna inom denna inte räcker till för att tillgodose individens särskilda behov. Målet är att trygga enhetliga möjligheter till de tjänster och det stöd som behövs oavsett personens funktionsnedsättning eller livssituation.
I och med verkställandet av den nya lagen om funktionshinderservice utvecklas inom funktionshinderservicen flexibla tjänster som stöder familjernas vardag, såsom tillfälliga vårdtjänster och tjänster i hemmet. Dessa kompletterar ett mer omfattande och flexibelt serviceutbud, som syftar till att tillgodose klienternas varierande och individuella behov.
Samarbetet mellan vuxensocialarbetet, funktionshinderservicen samt tjänsterna för barn, unga och familjer har varit långsiktigt och kommer att fortsätta under 2025 genom regelbundna möten. Syftet för mötena är att bedöma hur smidigt klienthandledningen fungerar samt tjänsternas tillräcklighet och effekt. Baserat på samarbetet vidareutvecklas verksamhetsmodeller, med vilka man säkerställer klientorienterade och sömlösa servicekedjor mellan olika sektorer.
Personalens kompetens stärks genom att erbjuda möjligheter till gemensamma utbildningar, som stöder det mångprofessionella samarbetet och förbättrar tjänsternas kvalitet. Funktionshinderservicen har bidragit med specialkompetens inom sektorn för barn, unga och familjer exempelvis i anslutning till kommunikationsbehoven och andra särskilda behov hos barn med funktionsnedsättning. Samtidigt utvecklas inom sektorn för barn, unga och familjer tjänster som stöder familjernas orkande och föräldraskapet. Välfärdsområdet fortsätter också samarbetet med skolorna och småbarnspedagogiken så att barn och unga med funktionsnedsättning får tillräckligt stöd i olika skeden av lärandet.
Funktionshinderservicen kommer i fortsättningen att rapportera situationen för barn och unga med funktionsnedsättning till välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen som en del av årsberättelsen. I rapporteringen utnyttjas som nya mätare för tjänsterna för barn och unga med funktionsnedsättning det genomsnittliga antalet klienter per socialarbetare och den genomsnittliga handläggningstiden för bedömning av servicebehovet. Med
hjälp av dessa mätare kan man utvärdera tilldelningen av resurser till tjänsterna och säkerställa att tjänsterna tillgodoser klienternas behov effektivt och i rätt tid.
Tillräckligheten av stödåtgärderna till föräldrar utvärderas aktivt inom funktionshinderservicen och genomförandet av närståendevårdarnas lagstadgade ledigheter följs upp regelbundet. Under 2025 genomför serviceområdet en separat kundnöjdhetsenkät för närståendevårdare för att kunna beakta deras erfarenheter och behov ännu bättre. I serviceområdet införs också en separat kundresponsenkät för barn och unga, som tagits fram inom sektorn för barn, unga och familjer.
Den digitala SOHÄ-servicebrickan som välfärdsområdet producerar samlar samman områdets tjänster för främjande av hälsa och välfärd till ett och samma ställe, och möjliggör samtidigt lättillgänglig information om områdets tjänster till klienterna och familjerna. På servicebrickan finns tjänster som tillhandahålls av olika organisationer, såsom kamratstöd, erfarenhetsexperter och olika andra stödgrupper, som kan erbjuda viktigt stöd i familjernas vardag. Med hjälp av SOHÄ-servicebrickan försöker man stärka tillgången till andra stödtjänster och säkerställa att familjerna får mer omfattande och rättidigare stöd än hittills enligt sina behov.
Delaktigheten för barn och unga med funktionsnedsättning stärks i välfärdsområdet genom att utveckla delaktiggörande metoder och responskanaler, som bidrar till att barns och ungas åsikter kan beaktas ännu bättre i planeringen och utvärderingen av tjänster. Särskild uppmärksamhet fästs vid övergångsskeden, såsom övergången från ungdom till vuxenliv, så att servicekedjorna inte bryts och den ungas självständighetsutveckling stöds tillräckligt. Välfärdsområdet utvecklar även praxis för ledning genom kunskap, så att beslutsfattandet grundar sig på uppdaterad och kundgruppsspecifik information. I tjänsternas tillgänglighet beaktas även mångkulturella familjer och att kommunikationen är tydlig för alla kundgrupper.
Ställningen för barn och unga med funktionsnedsättning och tillräckligheten av de tjänster som de behöver övervakas i anslutning till den kontinuerliga utvecklingen av tjänsterna. I utvärderingen fästs uppmärksamhet vid tillgången till tjänsterna, tjänsternas tillgänglighet och kvalitet i olika åldersgrupper samt familjernas och kundernas erfarenheter av hur väl tjänsterna fungerar.
Vi vill säkerställa jämlika, kundorienterade och verkningsfulla tjänster till barn och unga med funktionsnedsättning samt regelbundet följa upp och utvärdera tjänsternas verkningsfullhet. Genom dessa åtgärder stärks ställningen och rättigheterna för barn och unga med funktionsnedsättning i välfärdsområdet.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.