Beskrivning
Ärendets beredare: specialsakkunnig inom förvaltning Kerttu Pöntinen
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 31.3.2025 § 24 lämnade Elina Nykyri fullmäktigemotion "För Vanda och Kervo välfärdsområde bör det inrättas ett åtgärdsprogram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 16 ledamöter. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”Vi undertecknade föreslår inrättande av ett åtgärdsprogram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i välfärdsområdet. Målet för detta program är att främja anpassningen av välfärdsområdets verksamhet och verksamhetens tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utöver detta strävar välfärdsområdet med hjälp av programmet efter att utveckla diagnostiseringen och behandlingen av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autismspektrumtillstånd. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är till exempel ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd, utvecklingsrelaterad språkstörning och Tourettes syndrom.
Välfärdsområdets verksamhet måste utvecklas så att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan använda tjänsterna smidigare än i dagsläget. Vi bör utveckla anpassningen av välfärdsområdets verksamhet och verksamhetens tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Välfärdsområdets kommunikation ska vara tillgänglig och tydlig samt ske i flera kanaler och på flera språk.
Autismspektrumtillstånd och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berör ett stort antal människor. Enligt Autism Finland rf har 10–15 procent av befolkningen någon neuropsykiatrisk diagnos. I Vanda och Kervo välfärdsområde bor således 31.12.2024 minst 28 988 personer som har en neuropsykiatrisk diagnos. I slutet av 2024 hade Vanda och Kervo välfärdsområde 289 880 invånare. Allt fler personer får en neuropsykiatrisk diagnos. Vi har blivit bättre på att identifiera symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autismspektrumtillstånd. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar inte enbart vardagen för de personer som har en diagnos, utan också vardagen för deras närstående.
En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som inte behandlas adekvat eller som inte har diagnostiserats manifesterar sig bland annat i form av bristande koncentrationsförmåga, ångest, depression eller till och med självskadebeteende. Om situationen blir långvarig kan man bli tvungen att till exempel vända sig till barnskyddet för hjälp. Det är dyrt. Att placera ett barn eller en ung utom hemmet kostar betydligt mer än assistens till familjen och regelbunden terapi eller rehabilitering.
Det vanligaste torde dock vara att studierna eller arbetslivet för en person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning störs på grund av problem i vården av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller avsaknaden av den diagnos. För att snabbt och effektivt komma i gång med behandlingen bör diagnostiseringsfasen skötas snabbare. För närvarande är kötiden till diagnostiska utredningar upp till två år. Välfärdsområdet måste avveckla köerna till de diagnostiska utredningarna och terapierna.
Välfärdsområdet måste säkerställa tillräckliga personalresurser inom tjänsterna för personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I dagsläget är det till stor del privata aktörer som erbjuder terapi i välfärdsområdet och därför finns inget enhetligt kösystem. Därför måste det anställas egna terapeuter till välfärdsområdet för att på så sätt stärka den egna serviceproduktionen.
Tidig diagnostisering av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förbättrar avsevärt välbefinnandet för de personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och deras närstående. Tidig diagnostisering av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autismspektrumtillstånd skulle kunna minska bland annat antalet omhändertaganden av barn och unga. Tidig diagnostisering tryggar dessutom ofta skolgången för en person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och förebygger missbruksproblem. Tidig diagnostisering innebär också att personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får stöd och hjälp med utmaningar i arbetslivet och den minskar kriminaliteten bland dessa personer. Välfärdsområdet bör erbjuda tilläggsutbildning för arbetstagarna i identifiering av och stöd till personer med neuropsykiatriska symtom.
Vi undertecknade föreslår inrättande av ett åtgärdsprogram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i välfärdsområdet. Med hjälp av programmet ska välfärdsområdet utveckla anpassningen av verksamheten och verksamhetens tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt diagnostiseringen och behandlingen av personer med neuropsykiatriska symtom."
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skicka den vidare för beredning av sektordirektören för hälso- och sjukvårdstjänster före den 30.9.2025.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.