Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för hälso- och sjukvårdstjänster Kati Liukko
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 10.2.2025 § 16 lämnades Tia Seppänens fullmäktigemotion ”Utveckling av klimakterierådgivningen och -stödet i Vanda och Kervo välfärdsområde”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 21 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Klimakteriet är en viktig fas i livet som nästan halva befolkningen berörs av förr eller senare i livet. Förändringarna i den hormonella balansen kan orsaka många slags fysiska och psykiska symtom, såsom sömnlöshet, värmevallningar, ledvärk, humörsvängningar och kognitiva utmaningar. Symtomen kan vara från ett par år till över tio år och avsevärt påverka arbetsförmågan och livskvaliteten.
Enligt undersökningar upplever ungefär 75 procent av kvinnorna någon form av klimakteriesymtom och hos 20–25 procent orsakar klimakteriet kraftiga besvär. En studie som gjorts av Faculty of Occupational Medicine visar att en fjärdedel av kvinnorna i övergångsåldern har övervägt att lämna sitt jobb på grund av symtomen. Enligt en svensk studie upplever kvinnor som har ett stressfullt arbete kraftigare klimakteriesymtom (Ekström et al. 2005). Eftersom kvinnor över 40 bildar en betydande del av arbetskraften är det även med tanke på arbetslivet och en hållbar ekonomi i regionen viktigt att klimakteriesymtomen beaktas.
Klimakterierådgivningen i den finländska hälso- och sjukvården är bristfällig, och kvinnor hänvisas inte systematiskt till tjänster där de kan få information om och stöd för sina symtom. Exempelvis i Sverige tillhandahåller vårdcentralerna klimakterierådgivning som ges av utbildade experter, såsom barnmorskor och gynekologer. Också i Storbritannien har det i och med beaktandet av klimakteriet i arbetslivet tagits fram praktiska tillvägagångssätt, med hjälp av vilka man skapar en mer öppen samtalskultur på arbetsplatser och erbjuder praktiska lösningar för de utmaningar som klimakteriet medför.
Att i tillräcklig omfattning ta hänsyn till klimakteriet både i arbetslivet och inom hälso- och sjukvården är en viktig jämställdhetsfråga.
I Vanda och Kervo välfärdsområde borde man därför inleda en utredning och baserat på den ta fram verksamhetsmodeller, med vilka man till exempel
- tillhandahåller mer omfattande klimakterierådgivning inom hälsovårdstjänsterna, till exempel vid hälsovårdscentraler och specialenheter för kvinnosjukdomar,
- utbildar yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i att identifiera och behandla klimakteriesymtom effektivt och holistiskt,
- ökar (eventuellt i samarbete med medlemskommunerna) medvetenheten om klimakteriet och dess effekter i arbetslivet, så att arbetsgivare och arbetsplatser kan bättre stötta medarbetare i övergångsåldern
- utnyttjar digitala tjänster, såsom webbplatser och rådgivning på distans, för att göra informationen och stödet lättillgängliga.
Vi undertecknade kräver att
- Vanda och Kervo välfärdsområde utreder vad som är det bästa sättet att genomföra klimakterierådgivningen och -stödet i området.
- Vanda och Kervo välfärdsområde utvecklar och stärker klimakterierådgivningen som en del av tjänsterna i området.”
Välfärdsområdesstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde 4.3.2025 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skicka den för vidare beredning till sektordirektör för hälso- och sjukvårdstjänster Kati Liukko senast den 10.8.2025.
Svar på fullmäktigemotionen
Allmänt
Klimakteriebesvär och hur länge de pågår är individuellt. Ett läkarbesök rekommenderas när symtomen väsentligt stör det dagliga livet. I regel behövs enbart på grund av symtomen ingen läkarundersökning (med undantag för gynekologiska besvär, t.ex. extra blödningar). Livsstilen kan påverka klimakteriebesvären och hälsotillståndet efter klimakteriet (Terveyskirjasto.fi).
Behandling och konsultationsstöd vid preventivrådgivningen
Klimakteriebesvär kan behandlas med östrogenpreparat. På marknaden finns även icke-hormonella preparat för svettning. Även antidepressiva läkemedel kan lindra både svettningar och förstämningssymtom. Medicinsk behandling av klimakteriebesvär inleds på hälsostationens läkarmottagning.
Läkarna vid preventivrådgivningen ger hälsostationsläkare konsultationshjälp i behandlingen av klimakteriebesvär. Preventivrådgivningen sätter också in och byter hormonspiraler som används som en del av hormonersättningsterapi samt ger kvinnor rådgivning och handledning när klimakteriet närmar sig. Preventivrådgivningens resurser räcker dock inte till för omfattande vård och handledning av den befolkningsgrupp som är i klimakterieåldern. Rådgivningsbyråns kärnuppgift med de aktuella resurserna är att ta hand om den reproduktiva hälsan.
Kontinuitet i vården
Alla hälsostationer som ingår i sektorn för hälsovårdstjänster övergick 5/2024 till verksamhetsmodellen med mitt hälsoteam som säkerställer kontinuiteten i vården. Förhoppningen är att teammodellen ska förbättra rådgivningen och handledningen genom varaktiga relationer till och mellan professionella även i frågor som rör klimakteriet.
Klientens främjande av den egna hälsan
Klimakteriebesvären kan påverkas genom att främja den egna hälsan, till exempel genom att föredra en mångsidig kost och regelbunden fysisk aktivitet (Terveyskirjasto.fi). Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården vid VAKE uppmuntrar kvinnor att främja sin hälsa och till egenvård genom att hänvisa klienterna bland annat till Kvinnohuset på Hälsobyn, som erbjuder information och stöd kring gynekologisk hälsa. Dessutom har sektorn för hälsovårdstjänster utökat livsstilsrådgivningen och samarbetet inom livsstilshandledning med Vanda och Kervo städers idrottstjänster; exempel på detta är Må bra-mentorskapet och grupperna för viktkontroll. Också VAKEs välfärdsbricka som öppnats nyligen erbjuder invånarna stöd för främjandet av hälsan och välbefinnandet genom att på en och samma informationsplattform presentera olika grupper, tjänster och evenemang. Brickan har utvecklats i samarbete med VAKE:s yrkesutbildade personal, invånare, kommuner och organisationer.
Kompetensutveckling
Att utveckla kompetensen hos yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården om klimakteriet och besvären hos kvinnor har stor betydelse. Sektorn har ordnat utbildning om klimakteriet för läkare. Läkare har erbjudits aktuell information om klimakteriet även till exempel på läkardagar och juniorläkardagar.
För att främja yrkespersonernas kompetensutveckling har sektorn beslutat att utöka utbildningarna för vårdpersonalen. Rådgivningen om klimakteriet ska i framtiden beaktas som ett tema i utbildningsplanen inom hälsotjänsterna.
Sammanfattning
Sektorn för hälso- och sjukvårdstjänster identifierar behovet av vård och handledning hos kvinnor i klimakterieåldern. Sektorn strävar efter att främja kvinnornas hälsa och välbefinnande genom att investera i utveckling av yrkespersonernas kompetens. Sektorn beaktar och stöder också smidiga konsultationspraxis och uppmuntrar kvinnor att främja sin hälsa med hjälp av egenvård och olika stödtjänster.
Antalet kvinnor i klimakterieåldern är dock stort och därför räcker inte enbart tjänsterna inom sektorn för hälsovårdstjänster för att täcka rådgivnings- och vårdbehovet hos kvinnorna i hela välfärdsområdet. För att råda bot på situationen behöver även andra aktörer inom social- och hälsovårdssystemet delta, till exempel företagshälsovården.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att
- lämna till Tia Seppänen och till de 20 andra ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige som undertecknat fullmäktigemotionen det svar på fullmäktigemotionen som återfinns i beskrivningsdelen ovan,
- föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige antecknar den erhållna redogörelsen som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar att behandlingen av fullmäktigemotionen har avslutats.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.