Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för koncerntjänster Mikko Hokkanen
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 15.9.2025 § 76 lämnade Gashaw Bibani och Antero Eerola in en fullmäktigemotion ”att Vanda–Kervo välfärdsområde inte ska upphandla produkter eller tjänster som produceras i Israels illegala bosättningar". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 12 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”I Finland görs årligen upphandlingar till ett värde om tiotals miljarder euro och en betydande del av dessa genomförs i kommunerna och välfärdsområdena. Vanda och Kervo välfärdsområde har möjlighet att främja ansvarsfullhet och de mänskliga rättigheterna genom sina upphandlingspraxis.
I välfärdsområdets strategi framhävs ansvarsfullhet, allas lika värde och respekt för de mänskliga rättigheterna. Enligt strategin ska välfärdsområdet agera etiskt och hållbart, främja människors delaktighet och välbefinnande samt förutsätta ansvarsfulla verksamhetssätt även av sina samarbetspartner. Välfärdsområdet har förbundit sig till att främja icke-diskriminering samt jämlikhet och jämställdhet i all sin verksamhet.
Ur perspektivet för internationell rätt har den israeliska bosättningsverksamheten i palestinska områden konstaterats vara olaglig. Företag som bedriver verksamhet i dessa områden deltar i att upprätthålla och utvidga bosättningarna. FN:s generalförsamling antog hösten 2024 en resolution som uppmanar medlemsländerna att förbjuda export från Israels olagliga bosättningar och upphöra med affärsverksamhet som stöder deras verksamhet. Finland röstade för resolutionen.
Flera städer och offentliga aktörer, såsom Sydney i Australien i februari 2025, har redan beslutat att de inte samarbetar med företag som drar nytta av de olagliga bosättningarna eller medverkar i kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Välfärdsområdet måste säkerställa att dess upphandlingspartner följer FN:s principer för de mänskliga rättigheterna och kan påvisa att deras produktionskedjor är ansvarsfulla. Detta gäller i synnerhet upphandlingar av teknik och andra strategiskt betydande tjänster och produkter.
Vi undertecknade föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde:
- Inte skaffar några produkter eller tjänster som kommer från Israels olagliga bosättningar.
- Inte gör anskaffningar hos företag som är delaktiga i bosättningsverksamheten eller andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna i strid med internationell rätt.
- Inkluderar principerna om ansvarsfullhet och de mänskliga rättigheterna i sina upphandlingskriterier och förutsätter att dess leverantörers produktionskedjor är transparenta.
Med denna motion kan Vanda och Kervo välfärdsområde visa sitt åtagande i ansvarsfullhet, internationell rätt och respekt av de mänskliga rättigheterna.”
Områdesstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde 7.10.2026 § 250 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skicka den för vidare beredning till sektordirektören för koncerntjänster tills den 15.3.2026. Områdesstyrelsen behandlade svaret på fullmäktigemotionen vid sitt sammanträde den 31.3.2026 § 87. Områdesstyrelsen beslutade enhälligt att återremittera ärendet för ny beredning.
Svar på fullmäktigemotionen
Enligt upphandlingsanvisningen för Vanda och Kervo välfärdsområde samt lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) ska man i all upphandlingsverksamhet även iaktta de principer som härleds ur Europeiska gemenskapens etableringsfördrag gällande förbud mot diskriminering på grund av nationalitet samt principerna om öppenhet och proportionalitet. Dessa principer ska iakttas i all upphandling, även i småupphandlingar som underskrider det nationella tröskelvärdet i upphandlingslagen.
Enligt 3 § i upphandlingslagen ska den upphandlande enheten behandla deltagarna i upphandlingsförfarandet och andra leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt öppet och med beaktande av kraven på proportionalitet. Principerna enligt 3 § i upphandlingslagen gäller både nationella upphandlingar och upphandlingar som överstiger EU-tröskelvärdet, och genomsyrar därmed hela upphandlingsfältet.
En anbudsgivare kan uteslutas från anbudstävlingen i enlighet med 80 och 81 § i upphandlingslagen, om det föreligger en grund för uteslutning som belastar den. Enligt 80 § (obligatoriska uteslutningsgrunder) ska den upphandlande enheten utesluta en anbudsgivare från anbudstävlingen, om den upphandlande enheten har kännedom om att kandidaten, anbudsgivaren eller underleverantören, eller en ledamot i dess förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan eller en person som utövar representations-, besluts- eller kontrollmakt, genom en lagakraftvunnen dom, som framgår av straffregistret, har dömts till straff för något av de brott som nämns i paragrafen i fråga. Enligt 81 § (prövningsbaserade uteslutningsgrunder) kan den upphandlande enheten genom sitt beslut utesluta en kandidat eller anbudsgivare från anbudstävlingen, om villkoren i paragrafen i fråga uppfylls. De aktuella grunderna i upphandlingslagen är uttömmande, vilket innebär att en anbudsgivares direkta eller indirekta delaktighet i att upprätthålla en olaglig ockupation inte utgör en obligatorisk eller fakultativ uteslutningsgrund enligt upphandlingslagen.
Vanda och Kervo välfärdsområde ska också beakta 19 § i upphandlingslagen, enligt vilken det i upphandlingar som omfattas av Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling (FördrS 5/1995, GPA-avtalet) ska tillämpas samma villkor på anbudsgivare och anbud från andra avtalsslutande stater som på anbudsgivare och anbud från Finland och andra medlemsstater i Europeiska unionen. Till GPA-avtalet hör EU- och EES-länderna samt flera andra länder, däribland Israel, vilket innebär att leverantörer från GPA-länder ska behandlas minst lika förmånligt som inhemska leverantörer.
Europeiska unionen har inte infört något allmänt handelsembargo mot Israel på grund av Gazakriget eller några omfattande ekonomiska export- och importförbud. Enskilda aktörer har upphört med upphandlingen av israeliska produkter med hänvisning till den utmanande situationen för de mänskliga rättigheterna, men dessa åtgärder utgör dock inte ett officiellt handelsembargo från finska statens eller EU:s sida, utan är företagens egna linjedragningar.
Vanda och Kervo välfärdsområde är därmed bundet av de regleringar som kommer från Europeiska unionen och finska staten, vilka för närvarande inte möjliggör något lagligt medel för att förbjuda upphandling av produkter som kommer från Israel. Om Vanda och Kervo välfärdsområde skulle vägra att följa 19 § i upphandlingslagen och Europeiska unionens reglering, skulle detta kunna medföra eventuella konsekvenser för välfärdsområdet. I enlighet med vad som tidigare konstaterats gör Vanda och Kervo välfärdsområde för närvarande i praktiken inga upphandlingar från Israel. Om en sådan situation skulle uppstå, kommer välfärdsstyrelsen att informeras om ärendet.
Sanktioner
Med sanktioner avses utrikespolitiska åtgärder som införts av EU eller FN:s säkerhetsråd i syfte att påverka en annan stats eller persongrupps verksamhet som hotar den internationella freden och säkerheten. I praktiken kan sanktioner vara till exempel export- och importrestriktioner, finansiella sanktioner eller reserestriktioner. Sanktioner kan också påverka offentliga upphandlingskontrakt.
Den nationella verkställigheten av sanktioner i Finland samordnas av utrikesministeriet.
Det har inte föreskrivits om sanktioner i upphandlingslagen, utan sanktionerna grundar sig på direkt tillämpliga EU-förordningar. Sanktionerna förpliktar alla aktörer inom EU:s område, och därför ska upphandlande enheter beakta sanktionerna i sin egen verksamhet. Brott mot sanktioner är straffbart enligt 46 kapitlet i strafflagen.
Ansvarsfullhet
I Vanda och Kervo välfärdsområdes upphandlingsstrategi nämns att upphandlingarna stöder samhällsansvaret och målet att minska välfärdsklyftorna. Genom upphandlingsverksamheten främjas förverkligandet av mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet samt jämlik sysselsättning. För upphandlingar definieras en ansvarsmodell som styr mot ansvarsfulla upphandlingar. I Vanda och Kervo välfärdsområdes avtalsvillkor har det definierats ansvarsaspekter samt etiska principer (code of conduct) som avtalspartnerna förpliktas att foga sig efter.
Vanda och Kervo välfärdsområde sätter sig i sina upphandlingar in i de personer och sammanslutningar som står bakom anbudsgivaren, och säkerställer att upphandlingsavtal inte ingås med parter som är upptagna på sanktionslistor. Israel är för närvarande inte ett land som är upptaget på utrikesministeriets sanktionslista, men Vanda och Kervo välfärdsområde har ändå inga israeliska företag som avtalsleverantörer.
Ansvarskrav har redan i nuläget, i enlighet med upphandlingsstrategin och upphandlingsanvisningen, beaktats i Vanda och Kervo välfärdsområdes upphandlingar och konkurrensutsättningar i tillämpliga delar per upphandling. Upphandlingstjänsterna har inrättat en separat arbetsgrupp för ansvarsfullhet, vars uppgift är att utarbeta en ansvarsmodell och utveckla kategorispecifika ansvarskriterier som kan utnyttjas i olika upphandlingar. Arbetsgruppens utvecklingsarbete pågår fortfarande och målet är att utarbeta en ansvarsmodell under 2026.
Beslut
Områdesstyrelsen beslutade enhälligt att återremittera ärendet för ny beredning.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.