Områdesfullmäktige, möte 12-06-2023

Protokollet är granskat

§ 74 Svar på fullmäktigemotionen om Vanda och Kervo välfärdsområde med i Sinnesfrid-nätverket

VAKEDno-2022-67

Tidigare behandling

Områdesstyrelsen, 30-05-2023

Beskrivning

Asian valmistelija: vt. henkilöstöjohtaja Anne Sivula

30.8.2022 § 78 jätettiin Eve Rämön valtuustoaloite "Vantaan- Keravan hyvinvointialue mukaan Mielenturvaa- verkostoon". Valtuustoaloitteen on allekirjoittanut 28 aluevaltuutettua. Valtuustoaloite kuului seuraavasti:

"Mielenterveyskriisi näkyy vahvasti suomalaisessa työelämässä. Suomessa menetetään yli 17 miljoonaa työpäivää vuodessa mielenterveyshäiriöiden takia, ja yli puolet työkyvyttömyyseläkkeistä johtuu mielenterveyden häiriöistä. Joka viides aikuinen kärsii häiriöistä vuosittain, mutta silti vain puolet uskaltaisi mielenterveysjärjestöjen tutkimusten mukaan puhua niistä työpaikallaan.

Mielenterveyden haasteet ovat suuria, ja vahvemmille toimenpiteille ja yhteistyölle on tarvetta niiden selättämiseksi.

Mielenturvaa- verkosto on työmarkkinajärjestöjen, mielenterveysjärjestöjen ja työnantajien verkosto, joka tukee ja sitouttaa jäseniä ratkaisemaan työelämän mielenterveyskriisiä. Mielenturvaa- mallin avulla halutaan haastaa suomalaiset työpaikat mukaan vahvistamaan mielenterveyttä, ja tarjoamaan kattavampia mielenterveyspalveluita työntekijöilleen.

Mielenturvaa- malli on tutkittuun tietoon perustuva malli, jolla ennaltaehkäistään mielenterveyden häiriöitä, madalletaan kynnystä mielenterveyspalveluihin hakeutumiseen ja tuetaan elämän kriisitilanteissa olevia työntekijöitä nopeasti ja vaikuttavasti. Malli on kustannusneutraali, sillä asetetuilla panoksilla luodaan säästöjä vähentämällä sairaspoissaoloja.

Me allekirjoittaneet esitämme, että Vantaa- Keravan hyvinvointialue liittyy mukaan Mielenturvaa- verkostoon, tekee verkostoon kuuluvan Hyvän mielen työpaikka - suunnitelman ja ottaa käyttöön Mielenturvaa- mallin työntekijöiden mielenterveyden vahvistamiseksi."

Aluehallitus päätti kokouksessaan 14.12.2022 § 280 merkitä valtuustoaloitteen tiedoksi ja lähettää sen edelleen terveydenhuollon palvelujen toimialajohtajan valmisteltavaksi.

Aloite on jätetty jo vuonna 2022, mutta siihen vastataan vasta nyt johtuen hyvinvointialueen käynnistymisestä. Vastaus perustuu ajankohtaiseen tilanteeseen. Hyvinvointialueen vuonna 2022 voimassa olleen hallintosäännön mukaan valtuustoaloitteiden vastauksissa olevaa 6 kuukauden määräaikaa ei sovellettu vuonna 2022, minkä johdosta aloitteen vastaus on tulossa nyt päätöksentekoon.

Vastaus valtuustoaloitteeseen

Kuten aloitteessa todetaan, mielenterveyden haasteet ovat suuria. Myös Vantaan ja Keravan hyvinvointialueella on sama tilanne kuin yleisesti, että mielenterveyssyyt ovat nousseet suurimmaksi syyksi terveysperusteisissa poissaoloissa. Tämän vuoksi hyvinvointialue panostaa asiaan. Parhaillaan kilpailutuksessa olevassa hyvinvointialueen henkilöstöä koskevassa työterveyshuoltopalveluiden hankinnassa on jo otettu huomioon Mielenturvaa -verkoston suositukset eli palvelu tulee kattamaan enintään viisi lyhytpsykoterapiajaksoa työntekijää kohden sekä mielen hyvinvoinnin matalan kynnyksen chat-palvelun. Sen lisäksi tulemme työterveyshuoltopalvelun tuottajan sekä eläkevakuutusyhtiön kanssa rakentamaan muita keinoja, joilla mielenterveyden haasteisiin tartutaan. Koska nykyinen työterveyshuoltosopimus kattaa vain kuluvan vuoden, laaja-alaisiin toimiin ei nykyisen palvelutuottajan kanssa asiassa ole ryhdytty. Toki kuitenkin työpaikkaselvityksissä kiinnitetään erityistä huomiota psykososiaalisiin kuormitustekijöihin ja mietitään toimenpiteitä kuormituksen vähentämiseksi. Yksilötasolla mielenterveyshaasteita kokevat työntekijät ohjautuvat matalalla kynnyksellä nimettyjen tiimien hoitajien ja lääkäreiden vastaanotoille ja tarvittaessa työterveyspsykologin tukikäynneille. Työterveyshuollossa myös seurataan työntekijöiden mielenterveyttä ja työssä selviytymistä sekä arvioidaan kuntoutustarvetta, tarvittaessa yhteistyössä lähiesihenkilön kanssa.

Kun työterveyshuoltokilpailutus on ratkennut ja ensi vuoden toimintasuunnitelmaa laaditaan, otetaan kantaa laajemmin mielenterveyteen ja keinoihin sen tukemiseksi tarjouspyynnön palvelukuvauksen tavoitteiden mukaisesti.  Tavoitteena on, että psykososiaalinen kuormitus tunnistetaan ja konkreettisia toimenpiteitä kuormitustekijöiden vähentämiseksi tehdään yhteistyössä työterveyshuollon ja hyvinvointialueen kesken. Erityisen tärkeää on, että mielenterveyshaasteissa työntekijä ohjautuu nopeasti hoitoon ja jatkohoito varmistetaan.

Lähtökohtaisesti keskitytään toimenpiteisiin, joilla voidaan nopeasti ja suoraan vaikuttaa henkilöstöömme. Sen lisäksi on tärkeää käydä laajasti keskustelua ja kasvattaa ymmärrystä mielen hyvinvoinnista ja ohjata lähijohtajia tunnistamaan tilanteita, rohkaista ottamaan puheeksi ja tehdä heille käytettävissä olevat keinot tutuiksi. Voi olla, että Mielenturvaa -verkosto on tuolloin hyödyllinen työkalu. Asiasta kuitenkin päätetään kokonaispakettina kaikesta siitä keinovalikoimasta, joilla hyvinvointialue tarttuu haasteeseen.

Beslutsförslag

Aluehallitus päättää esittää aluevaltuustolle, että aluevaltuusto merkitsee saadun selvityksen tiedoksi vastauksena valtuustoaloitteeseen ja toteaa valtuustoaloitteen loppuun käsitellyksi.

Beslut

Päätösehdotus hyväksyttiin yksimielisesti ilman keskustelua.

Lisätietoja päätöksestä antaa hyvinvointialuejohtaja Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.

Möte hantering

Harri Koski poistui kokouksesta asian käsittelyn aikana klo 10.50.

Beskrivning

Välfärdsområdesstyrelse, 30.5.2023

 

Beredare av ärendet: tf. personaldirektör Anne Sivula

30.8.2022 § 78 lämnades Eve Rämös fullmäktigemotion ”Vanda och Kervo välfärdsområde med i Sinnesfrid-nätverket” Fullmäktigemotionen har undertecknats av 28 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:

”Den psykiska hälsokrisen märks tydligt i det finländska arbetslivet. I Finland går över 17 miljoner arbetsdagar förlorade varje år på grund av psykiska störningar, och över hälften av invalidpensionerna beror på psykiska störningar. Var femte vuxen lider av psykiska störningar varje år, men bara hälften vågar prata om det på sin arbetsplats, enligt forskning från organisationer för psykisk hälsa.

Utmaningarna gällande psykisk hälsa är enorma, och det behövs kraftigare åtgärder och samarbete för att ta itu med dem.

Sinnesfrid-nätverket är ett nätverk av arbetsmarknadsorganisationer, organisationer för psykisk hälsa och arbetsgivare som stöder och förbinder sina medlemmar att lösa den psykiska hälsokrisen inom arbetslivet. Syftet med Sinnesfrid-modellen är att få med finländska arbetsplatser i att förbättra den psykiska hälsan och att erbjuda mer omfattande mentalvårdstjänster åt arbetstagarna.

Sinnesfrid-modellen är en evidensbaserad modell med vilken man kan förebygga psykiska störningar, sänka tröskeln för att söka sig till mentalvårdstjänster samt ge snabbt och effektivt stöd åt arbetstagare som befinner sig i kris. Modellen är konstadsneutral eftersom insatserna leder till besparingar när sjukfrånvaron minskar.

Vi undertecknade föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde går med i Sinnesfrid-nätverket, gör en till nätverket tillhörande Må bra av jobbet-plan och antar Sinnesfrid-modellen för att förbättra de anställdas psykiska hälsa.”

Välfärdsområdesstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 14.12.2022 § 280 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och sända den till sektordirektören för hälsovårdstjänster för beredning.

Motionen lämnades redan i 2022, men svaret ges först nu på grund av inledning av välfärdsområdets verksamhet. Svaret grundar sig på den aktuella situationen. Enligt förvaltningsstadgan som var i kraft i 2022 tillämpades fristen på 6 månader för svar på fullmäktigemotioner inte i 2022, varför beslutet om svaret på fullmäktigemotionen fattas nu.

 

Svar på fullmäktigemotionen

Som konstateras i motionen är utmaningarna med psykisk hälsa stora. Också Vanda och Kervo välfärdsområde är i samma situation än allmänt, nämligen att psykiska orsaker har blivit den största orsaken till frånvaro av hälsoskäl. Därför satsar välfärdsområdet på saken. I upphandlingen av företagshälsovårdsservice som man håller på att konkurrensutsättas och som rör välfärdsområdets personal har man redan beaktat Sinnesfrid-nätverkets rekommendationer, alltså kommer servicen att täcka högst fem korttidspsykoterapiperioder per arbetstagare samt chat-tjänster med låg tröskel för välfärd. Utöver det kommer vi med den som producerar företagshälsovårdstjänster samt med pensionsförsäkringsbolaget utforma andra metoder med vilka man tar itu med utmaningarna med psykisk hälsa. Eftersom det nuvarande avtalet om företagshälsovårdstjänster endast täcker detta är har man med den nuvarande serviceproducenten inte tagit omfattande åtgärder. Naturligtvis fästs i arbetsplatsutredningar särskild uppmärksamhet vid psykosociala belastningsfaktorer och funderas åtgärder för att minska belastningen. På individnivå hänvisas med låg tröskel arbetstagare som har utmaningar med psykisk hälsa till utnämnda teamens vårdares och läkares mottagningar och vid behov företagshälsopsykologens stödbesök. Företagshälsovården följer även arbetstagarnas psykiska hälsa och hur de klarar sig i arbetet samt bedömer behovet för rehabilitering, vid behov i samarbete med närmaste chefen.

När konkurrensutsättningen av företagshälsovården är färdig och verksamhetsplanen är under arbete, tar man ställning till psykiska hälsa och sätten att stöda den på ett mer omfattande sätt i enlighet med målen i servicebeskrivningen.  Målet är att välfärdsområdet identifierar psykosocial belastning och tar konkreta åtgärder för att minska belastningsfaktorerna i samarbete med företagshälsovården. Det är väldigt viktigt att arbetstagare med utmaningar med psykisk hälsa hänvisas snabbt till vård, och fortsatt vård säkras.

Utgångspunkten är att man koncentrerar sig på åtgärder med vilka man kan snabbt påverka personalen på ett direkt sätt. Utöver det är det viktigt att föra omfattande diskussion och öka förståelsen om psykiskt välbefinnande och hänvisa närledarna till att identifiera situationer, uppmuntra dem att ta upp problem för diskussion och bekanta dem med åtgärderna som står till förfogande. Sinnesfrid-nätverket kan då vara ett nyttigt verktyg. Ärendet bestäms dock om som en helhetspaket i urvalet av alla metoder som välfärdsområdet använder för att ta itu med utmaningen.

Förslag

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslår för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige antecknar den mottagna utredningen för kännedom som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar fullmäktigemotionen vara slutbehandlad.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes enhälligt utan diskussion.

Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.

Behandling vid sammanträdet

Harri Koski lämnade sammanträdet under behandlingen av ärendet kl. 10:50.

Beslutsförslag

Välfärdsområdesstyrelsen föreslår för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige antecknar den mottagna utredningen för kännedom som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar fullmäktigemotionen vara slutbehandlad.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes enhälligt efter diskussionen.

Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.