Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för tjäsnter för barn, unga och familjer Hanna Mikkonen
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 28.10.2024 § 72 Soile Erikssons, Susanna Kaijus, Kai-Ari Lundells och Laura Tulikorpis fullmäktigemotion "Förenhetligande av rådgivningarnas läskunnighetsarbete i välfärdsområdet". 45 fullmäktigeledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”Enligt de senaste Pisa-undersökningarna har läskunnigheten bland finländska barn och unga försämrats ytterligare. Antalet svagare läsare har ökat oroväckande och nu har också antalet utmärkta läsare minskat kraftigt. I Vanda är läskunnigheten sämre än i de jämförelsekommuner som gjort samma lässcreening och läskunnigheten minskar jämfört med tidigare år i båda åldersklasserna som gjort lässcreeningen.
Med tanke på utvecklingen av läskunnigheten och läslusten är det viktigt att läsa tillsammans redan från tidig barndom. Läsning utvecklar fantasin och förmågan till empati, som i sin tur är viktiga färdigheter i all interaktion och alla sociala relationer. En smidig läskunnighet är nyckeln till allt lärande.
Rådgivningstjänsterna når nästan alla familjer med barn under skolåldern. Därför har de en unik möjlighet att främja medvetenheten om faktorer som stöder barnets välbefinnande och utveckling, såsom betydelsen av att läsa tillsammans.
På rådgivningarna i Vanda och Kervo arbetar man med att utveckla läskunnigheten till exempel med hjälp av broschyrer och genom att tala om läsning. Dessutom pågår projektet Lukustartti (på svenska Lässtarten) tillsammans med biblioteken i Vanda, där rådgivningarna i Korso och Myrbacka fungerar som pilotrådgivningar och projektet Lukukonsepti (på svenska Läskonceptet) i samarbete med Kervo bibliotek. (Projekten genomförs på finska.)
Trots de nya verksamhetsmodeller som projekten producerar varierar de konkreta åtgärderna under rådgivningsbesöken beroende på rådgivningen och till och med på arbetstagaren. Hela välfärdsområdet behöver enhetliga verksamhetsmodeller, med vilka varje familj hänvisas till läsning och bibliotekstjänster. Till exempel skulle konceptet Lukuresepti (Läsrecept på svenska) som används i Mellersta Finlands välfärdsområde eller någon motsvarande metod vara ett systematiskt sätt att sköta handledningsarbetet på rådgivningen. Vid det periodiska besöket ordineras varje barn en läkemedelsdos på fyra böcker som ska intas tillsammans med föräldern. Läkemedlet kan hämtas ut från biblioteket mot recept. I receptet för varje ålder har man valt böcker som lämpar sig för utvecklingsfasen i fråga.
Läsreceptmodellen är enkel och förmånlig att genomföra. Det förutsätter samarbete mellan välfärdsområdet och städerna i planeringsskedet. När verksamheten inleds är inverkan på rådgivningens hälsovårdares arbetsuppgifter nästan obefintlig, men inverkan på familjernas sätt att fungera kan vara stor.
I Vanda och Kervo välfärdsområde skulle läskunnighetsarbetet kunna stärkas med en enhetlig verksamhetsmodell för rådgivningarna. Modellen skulle kunna likna ett Läsrecept eller utarbetas utifrån erfarenheter från de andra projekten. Det viktigaste är att en hänvisning till bibliotekstjänsterna och diskussionen om läsning genomförs vid varje periodisk kontroll av varje barn.
Vi undertecknade fullmäktigeledamöter föreslår att man i Vanda och Kervo välfärdsområde förenhetligar läskunnighetsarbetet vid alla rådgivningar i området så att alla 1–6-åringar och deras familjer i samband med de periodiska kontrollerna på varje rådgivningsbyrå med samma modell hänvisas till bibliotekstjänsterna.”
Svar på fullmäktigemotionen
Rådgivningsbyråns arbete är en central del av primärvårdens förebyggande och hälsofrämjande verksamhet. Rådgivningsbyråtjänsterna bygger på noggrant genomförda regelbundna hälsoundersökningar och hälsorådgivning, där individers och familjers behov beaktas. Rådgivningsbyråtjänsternas uppgift är att följa och främja fostrets sunda tillväxt och utveckling och hälsan hos gravida kvinnor och kvinnor som fött barn. Bestämmelser om rådgivningsbyråtjänsterna finns i hälso- och sjukvårdslagen (hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010). Den nationellt enhetliga kvalitets- och servicenivån inom rådgivningsbyråtjänsterna säkerställs genom en förordning (statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga 338/2011).
Rådgivningsbyråtjänsterna bygger på hälsoundersökningar och hälsorådgivning som ordnas både regelbundet och efter individuellt behov. Hälsoundersökningar enligt förordningen utförs av hälsovårdare och läkare som arbetar vid rådgivningsbyråerna. Dessutom ålägger hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010 att man vid ordnandet av rådgivningsbyråtjänster ska samarbeta med instanser som svarar för småbarnspedagogik, barnskydd och annan socialvård, den specialiserade sjukvården och med andra relevanta instanser.
Rådgivningsbyråns uppgift är att främja hälsa och välbefinnande för barn under skolåldern och deras familjer samt att minska skillnader i hälsa och välbefinnande mellan familjer. Rådgivningsbyrån följer barnets fysiska, psykiska och sociala tillväxt och utveckling. Föräldrarna får vid rådgivningsbyrån stöd för föräldraskapet, en barnorienterad och trygg uppfostran, god omsorg om barnet och vård av parförhållandet. En väsentlig del undersökningarnas innehåll består av hälsorådgivning i enlighet med familjens behov och barnets utvecklingsstadium samt av främjande av tryggheten. Rådgivningsbyråtjänsterna i Vanda och Kervo välfärdsområde omfattar cirka 98 procent av alla barn under skolåldern. Rådgivningsbyråtjänsterna är frivilliga och en del av familjerna kan till exempel välja att använda privata tjänster.
Läsfrämjande inom rådgivningsbyråtjänsterna
Enligt en undersökning som beställts av Läscentrum (2019) identifierar yrkespersoner vikten av att läsa för ett barn och rådgivningsbyråerna vill uppmuntra till läsning. Av hälsovårdarna vill 94 procent betona vikten av att läsa för ett barn och 80 procent av dem anser att läsning för ett barn har en mycket betydande påverkan på barnets utveckling. (Läscentrum)
I Vanda och Kervo välfärdsområde vägleder rådgivningsbyråns hälsovårdare föräldrarna i frågor som rör barnets språkliga utveckling och talutveckling vid varje möte efter ålder och behov. Inom rådgivningsbyråtjänsterna har man i samarbete med olika instanser utvecklat många sätt att främja läsfärdigheterna och läsningen. Till exempel får familjen vid barnets första besök på rådgivningsbyrån bokkassen En läsgåva till barnet och föräldrarna påminns i samband med detta om vikten av att läsa tillsammans. Vid rådgivningsbyråerna finns också Moniku-tjänsten som vänder sig till flerspråkiga familjer. Moniku-handledarna fokuserar bland annat på att stödja utvecklingen av barnets eget modersmål och samspelet mellan föräldern och barnet. Dessutom uppmuntras föräldrarna att läsa för barnen och föräldrarna vägleds till bibliotekets tjänster.
I välfärdsområdet har man som stöd för arbetet vid rådgivningsbyrån också tagit fram olika slags videomaterial som vägleder föräldrarna att läsa för barnet. Bland annat beskrivs på videorna om småbarnsinformation och språkutveckling varför läsning är viktigt med tanke på barnets talutveckling. I samband med utveckling av multilitteracitet hänvisar rådgivningsbyråerna klienterna bland annat till Mannerheims barnskyddsförbunds webbsidor om olika åldersgrupper som är avsedda för föräldrar.
Samarbete mellan rådgivningsbyråtjänsterna och de läsfrämjande tjänsterna
Vanda:
Vanda stadsbibliotek och rådgivningsbyrå har samarbetat i projektet Lukustartti, som syftar till att inspirera i synnerhet mångkulturella familjer att läsa för sina barn och använda bibliotekstjänsterna. Under projektet 04/2023–12/2024 ordnade projektarbetaren ordleksstunder för barnfamiljer, dit alla spädbarnsfamiljer var välkomna. Under projektet genomfördes även en föreläsningsserie med tre delar för föräldrar och en föreläsning för rådgivningsbyråns hälsovårdare om stödet för tidig interaktion samt besök av biblioteksmedarbetare i rådgivningsbyråteamen.
Broschyren Läs högt för barnet (på elva olika språk) som producerats i projektet kommer från och med 04/2025 att delas ut till finskspråkiga familjer på barnets sexmånadersbesök av hälsovårdarna och till familjer med andra modersmål när barnet är 2–6 månader av Moniku-handledarna. Familjen får en inbjudan med vilken den kan hämta en haklapp från biblioteket som en present till barnet och samtidigt bekanta sig med biblioteket eller bokbussen och få ett eget bibliotekskort för barnet. Samarbetet mellan rådgivningsbyrån och Vanda bibliotek fortsätter och enligt planen ska man ha årliga möten mellan bibliotekspersonalen och rådgivningsbyråns hälsovårdare, där syftet är bland annat att informera om aktuella händelser vid biblioteket och främja läsning i barnfamiljer och hänvisningen av dem till biblioteket.
Kervo:
I Kervo används ett läskoncept, en plan för läskunnighetsfrämjande arbete som Kervo stad har utarbetat 2023 och där man antecknat principerna, målen, verksamhetsmodellerna för samt utvärderingen och övervakningen av det läskunnighetsfrämjande arbetet. Läskonceptet har tagits fram för att tillgodose behov inom det läskunnighetsfrämjande arbetet i de offentliga tjänsterna. Målet är att på något sätt få in läshobbyn och läsningen i familjernas vardag samt att öka läsrelaterade aktiviteter, såsom ordkonst. Syftet är också att göra bibliotekets tjänster bekanta för alla barnfamiljer i Kervo. I anslutning till konceptet har man tagit fram material som stöder det läskunnighetsfrämjande arbetet med familjer för användning av rådgivningsbyrå- och familjetjänsterna. Målet är att beakta flerspråkiga familjer och deras möjligheter till läsning och litteratur.
Det läskunnighetsfrämjande arbete som utförs av rådgivningsbyrå- och familjetjänsterna omfattar samtal om läsning, böcker och läskunskaper i samband med regelbundna undersökningar, programmet En läsgåva till barnet, vägledning av föräldrar till tjänsterna vid biblioteket och öppna mötesplatser samt broschyrer som delas ut vid regelbundna undersökningar och i rådgivningsbyråns aula. Kervo bibliotek producerar också material för rådgivningsbyråtjänsterna. Dessa material inkluderar bland annat följande: Vi läser tillsammans, tidig läsning 0–2 år, Vi läser tillsammans, 2–5 år, Vi läser tillsammans, förskola och grundskola samt broschyren Läs för mig (översatt till engelska, svenska, estniska, ryska, arabiska, turkiska, kurdiska, tigrinja, rumänska). Samarbetet mellan rådgivningsbyråtjänsterna och Kervo bibliotek fortsätter aktivt i enlighet med planen för det läskunnighetsfrämjande arbetet.
Avslutningsvis:
Inom rådgivningsbyråtjänsterna identifieras att de första levnadsåren är särskilt viktiga med tanke på språklig aktivering av barnet och barnets språkliga utveckling kan påverkas till exempel genom högläsning genast från födseln. Rådgivningsbyråtjänsterna vägleder aktivt familjerna mot läsning och bibliotekstjänsterna. Verksamhetsmodellerna är delvis något olika i Vanda och Kervo. Detta beror på att städerna och biblioteken använder olika metoder för att främja läsning. Det anses dock inte finnas något behov av en särskild samlande verksamhetsmodell, de det läsfrämjande arbetet i dagsläget är planmässigt och heltäckande inom hela välfärdsområdet. En systematisk och genomgående läsfrämjande kultur leds och spridning av den kommer att främjas inom rådgivningsbyråtjänsterna även i framtiden.
Beslut
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade enhälligt att återremittera ärendet och att utfärda följande anvisning för beredningen av ärendet: I beredningen iakttas enhetliga verksamhetssätt inom välfärdsområdet och systematiskt uppmärksammande av varje åldersgrupp.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.