Områdesfullmäktige, möte 04-03-2024

Beskrivning

Under mötet lämnades följande fullmäktigemotioner in:

1. Vaula Norrenas fullmäktigemotion "Cancerscreeningar bör också genomföras vid verksamhets­ställena i Vanda/Kervo". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 26 ledamöter i välfärdsom­rådesfullmäktige. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:

"Välfärdsområdet genomför olika masscreeningar på så sätt att kunderna måste resa till Helsingfors för provtagning.

Detta leder till att kunden (och arbetsgivaren) förlorar flera timmars arbetstid och dessutom uppstår kostnader för resorna. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det fråga om förlust av arbetstimmar i hela åldersklasser av kvinnor.

Välfärdsområdet ska kräva att avtalsaktörerna vid verksamhetsställena i Vanda och Kervo tillhanda­håller tjänsterna.

Till exempel konstateras följande om mammografi på Vanda-Kervos webbplats: "Mammografiscreeningar genomförs av Terveystalo, som producerar tjänster för sina avtals­kommuner. Terveystalos verksamhetsställen är Kampen, Centralgatan (Helsingfors), Köpcentret Tripla, Myrbacka och Dickursby. ”

Terveystalo tillhandahåller i verkligheten inga mammografiscreeningar i Vanda eller Kervo, utan meddelar att kunden måste besöka verksamhetsstället på Centralgatan i Helsingfors.

Vi föreslår att Vanda-Kervo välfärdsområde även ordnar masscreeningtjänster vid provtagnings­ställena i Vanda-Kervo så att kunderna inte behöver resa långa sträckor för att delta."

2. Kristdemokraterna, KD-fullmäktigegruppens fullmäktigemotion "Avgiftsfria måltider i samband med arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 39 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:

"Arbets- och dagverksamhet ordnas för personer som inte har förutsättningar för ett anställnings­förhållande och som behöver individuella stödåtgärder. Arbets- och dagverksamheten i sig är avgiftsfri, men om kunderna äter på verksamhetscentret tas det ut måltidsavgifter enligt prislistan för måltidstjänster.

De personer som deltar i arbets- och dagverksamheten är kunder, inte anställda. De som deltar i arbets- och dagverksamhet har möjlighet att få arbetsersättning. Arbetsersättningen är ett stöd av typ verksamhetsunderstöd som stöder deltagandet i arbets- och dagverksamhet. Arbetsersätt­ningens storlek är 2 euro/h och högst 12 euro/dag. Arbetsersättningen finansieras i huvudsak genom att fakturera beställaren för det utförda arbetet eller den utförda tjänsten.

Fullmäktigemotion i Kervo 11/2017 (Pentti Rönkkö, KD) föreslog att måltidsavgiften slopas för dem som deltar i arbetsverksamhet och initiativet godkändes. I Kervo var måltiderna i samband med arbetsverksamhet således avgiftsfria ännu 2022. I början av 2023 började välfärdsområdet ta ut måltidsavgifter på nytt.

Avskaffandet av måltidsavgiften vid arbetsverksamhet för personer med utvecklingsstörning främjar jämlikheten, eftersom personer med utvecklingsstörning får arbetsersättning av varierande storlek, och det finns situationer där den inte täcker måltidsersättningen (enligt den nya prislistan är priset på en huvudmåltid 5,45 euro/dag).

Vi ber om en noggrannare utredning av antalet personer med utvecklingsstörning/funktionsnedsättning i arbetsverksamhet, deras genomsnittliga arbetsersättning och användningen av måltidstjänster.

Vi undertecknade fullmäktigeledamöter föreslår att måltidsavgiften slopas för kunder inom arbets­verksamhet – åtminstone för dem som har en måltidsavgift som överstiger arbetsersättningen. Således skulle det bli ens något kvar i handen för utfört arbete."

3. Antero Eerolas och Tiina Tuomelas fullmäktigemotion "Rörliga patruller för snabba åtgärder inom det uppsökande äldrearbetet". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 21 ledamöter i välfärds­områdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:

"Den åldrande befolkningen ökar kraftigt i Vanda och Kervo välfärdsområde. Äldre människor är numera i bättre skick och det längre än tidigare. Det gör det möjligt att bo hemma relativt länge antingen utan eller endast med lätt service.

Samtidigt ökar också antalet äldre personer i dåligt skick. Eftersom en stor del av de äldre bor hemma kommer deras problem inte nödvändigtvis alltid till kännedom. Därför behövs uppsökande äldrearbete och arbete för att lindra de äldres ensamhet. Båda dessa har redan genomförts framgångsrikt i Vanda och Kervo välfärdsområde.

Det uppsökande äldrearbetet kan emellertid inte ingripa i alla fall. I de offentliga lokalerna i Vanda och Kervo välfärdsområde har det uppstått situationer där utomstående har oroat sig för en äldre persons psykiska och fysiska tillstånd. I sådana fall kan till exempel det uppsökande äldrearbetet inte omedelbart komma till hjälp. Det enda alternativet är att göra en orosanmälan om en äldre person, men handläggningen tar tid.

Inom välfärdsområdets äldreomsorg skulle det behövas ett slags "rörliga patruller för snabba åtgärder" som man skulle kunna be om hjälp i situationer där man till exempel på offentliga platser eller i lokaler möter äldre vars tillstånd väcker oro. Hjälp behövs särskilt i fall där larmandet av nödcentralen är en alltför tung åtgärd.

Denna nya typ av mobilt äldrearbete skulle ha till uppgift att reda ut den äldre personens tillstånd och snabbt erbjuda nödvändig psykisk, fysisk och sociala hjälp.

På basis av det ovan nämnda gör vi undertecknade fullmäktigeledamöter i Vanda och Kervo följande fullmäktigemotion:

* Vanda och Kervo välfärdsområde inleder en utredning om ett nytt slags mobilt äldrearbete, där man som en del av det uppsökande äldrearbetet inrättar "rörliga patruller för snabba åtgärder", som snabbt kan ingripa i situationen för äldre som väcker oro, och utifrån utredningen inleds en ny form av äldreomsorg."

4. Elina Nykyris fullmäktigemotion "Beaktande av sällsynta sjukdomar i Vanda och Kervo välfärds­område". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 15 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:

"Den 29 februari 20024 firades den internationella dagen för sällsynta sjukdomar (RDD). Vi ini­tia­tivtagare vill att välfärdsområdet utvecklar sina tjänster i en riktning som i större grad beaktar personer med sällsynta sjukdomar och deras närstående bland annat genom att inrätta en ansvarig tjänst för sällsynta sjukdomar samt en arbetsgrupp för sällsynta sjukdomar.

Vad avses med sällsynta sjukdomar?

Sällsynta sjukdomar är sjukdomar och skador med låg förekomst. I Finland betraktas en sjukdom eller skada som en sällsynt sjukdom om antalet personer som har sjukdomen är färre än 5 per 10 000 invånare.

Oftast är sällsynta sjukdomar relaterade till arvsmassan. Hälften av de sällsynta sjukdomarna diagnostiseras i barndomen och hälften i vuxen ålder. Det tar ofta flera år att få en diagnos. För en stor del av de sällsynta sjukdomarna har det inte utvecklas någon läkemedels- eller operations­behandling, eftersom det just inte gjorts någon forskning kring sällsynta sjukdomar.  Och fastän det skulle finnas läkemedels- eller operationsbehandling för en enskild sällsynt sjukdom, har ofta bland annat rehabiliterings-, hjälpmedels- och socialtjänsterna en stor roll i vardagen för en person med en sällsynt sjukdom.

Även om antalet personer med en enskild sällsynt sjukdom är få, är det totala antalet personer som har en sällsynt sjukdom betydande nationellt och internationellt. I Finland uppskattas det finnas åtminstone 450 000 personer med en sällsynt sjukdom. Uppskattningsvis 6–8 procent av befolk­ningen har en sällsynt sjukdom. I hela världen uppskattas det finnas 300 miljoner och i hela Europa 30 miljoner personer med sällsynta sjukdomar. I världen känner man till 6 000–8 000 olika sällsynta sjukdomar. Varje år upptäcks tiotals nya sällsynta sjukdomar.

Källa: Nätverket Harvinaiset.

På vilket sätt kunde vi utveckla tjänsterna och vården för personer med sällsynta sjukdomar i området?

Vi undertecknade föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde:

• utvecklar sina tjänster så att de bättre beaktar personer med sällsynta sjukdomar och deras närstående,
• utvecklar service-/vårdkedjan för sällsynta sjukdomar,
• koncentrerar kompetensen om sällsynta sjukdomar till några team,
• inrättar en arbetsgrupp för sällsynta sjukdomar,
• inrättar en ansvarig tjänst för sällsynta sjukdomar,
• intensifierar samarbetet med universitetssjukhusens enheter för sällsynta sjukdomar,
• utreder med hjälp av enkäter välbefinnandet och hälsan hos personer med sällsynta sjukdomar och deras närstående samt rapporterar regelbundet om det i välfärdsberättelser och -planer,
• utarbetar åtgärder för att förbättra hälsan och välbefinnandet hos personer med säll­syn­ta sjukdomar och deras närstående samt följer upp effekterna av dessa åtgärder i sina välfärds­berättelser,
• utser ett multiprofessionellt team (ett s.k. egenteam) som ansvarar för tjänsterna för varje person med en sällsynt sjukdom,
• säkerställer att personer med sällsynta sjukdomar och funktionsnedsättningar är representerade i rådet för personer med funktionsnedsättning
• och utvecklar det sociala arbetet inom hälsovården i en riktning som beaktar personer med sällsynta sjukdomar samt främjar informationsgången mellan hälso- och sjukvården och socialservicen.

I arbetsgruppen för sällsynta sjukdomar ska HUS, Mellersta Nylands räddningsverk, välfärds­om­rå­dets alla verksamhetsområden, rådet för personer med funktionsnedsättning samt handikapp- och patientorganisationerna vara representerade. Kunderna och deras närstående ska ha en genuin möjlighet att påverka. Vi får inte glömma hur stor roll som rehabilitering, hjälpmedel, vårdartiklar samt social- och/eller funktionshinderservicen har i vardagen för personer med sällsynta sjukdomar när vi utvecklar tjänsterna för personer med sällsynta sjukdomar i området. Vi får inte heller glömma föreningarna.

Den som innehar den ansvariga tjänsten för sällsynta sjukdomar ska ha i uppgift att samla in och sprida information samt att koordinera ärenden som gäller sällsynta sjukdomar i området samt att ge hjälp och rådgivning till personer med sällsynta sjukdomar och deras närstående. Det är viktigt att vårt välfärdsområde i fortsättningen allt intensivare samarbetar med universitetssjukhusens enheter för sällsynta sjukdomar. Den som innehar den ansvariga tjänsten för sällsynta sjukdomar ska ha i uppgift att koordinera detta samarbete.

För varje person med en sällsynt sjukdom i området ska det utses ett multiprofessionellt team som ansvarar för hens tjänster (den s.k. egenteammodellen). Egenteamet kan i vissa fall bestå av egen­vårdaren och -läkaren och ibland kan utöver läkare och skötare även en fysioterapeut, ergoterapeut och/eller talterapeut, eller en psykiater/psykolog ingå i teamet. På så sätt främjas vårdens konti­nuitet för personer med sällsynta sjukdomar och förbättras kompetensnivån inom tjänsterna och vården. Socialservicen får alltså inte glömmas bort. Socialarbetet inom hälsovården i området bör utökas och det bör utvecklas i en riktning som beaktar sällsynta sjukdomar. Många personer med sällsynta sjukdomar behöver rehabilitering, hjälpmedel, vårdtillbehör eller tjänster enligt socialvårdslagen och/eller lagen om funktionshinderservice i sin vardag.

Källor:

• Harvinaiset-verkosto: https://harvinaiset.fi/harvinaiset-verkosto/
• Harso ry: https://harso.fi/
• https://harvinaiset.fi/diagnoosit/harvinaissairaudet/
• https://harvinaiset.fi/harvinaiset-verkosto/
• https://harvinaiset.fi/ajankohtaista/harvinaisten-sairauksien-paiva/
• https://www.hus.fi/potilaalle/hoidot-ja-tutkimukset/harvinaiset-sairaudet
• Harvinaissairauden hoitopaikat | Genetiikan ja harvinais­sairauksien talo | Terveyskylä.fi (terveyskyla.fi https://harvinaiset.fi/ajankohtaista/harvinaisten-sairauksien-paiva/)
• Harvinaissairauksien kansallinen ohjelma: https://www.julkari.fi/handle/10024/148190
• Harvinaiset-verkosto – Harvinaisten sairauksien päivä – To 29.2.2024 14:00 (webcasting.fi), https://www.webcasting.fi/harvinaiset/0uMpdlqV/""

5. Elina Nykyris fullmäktigemotion "Fullmäktigemotion för att utveckla tillgängligheten och lättläst språk i kommunikationen inom Vanda och Kervo välfärdsområde". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 19 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:

"Välfärdsområdet är skyldigt att se till att kommunikationen är tillgänglig. Det gynnar alla, och är inte till skada för någon.

Invalidförbundet berättar: "Med tillgänglighet avses ofta en annan miljö än den fysiska. Tillgäng­lighet är också en atmosfär och attityder som beaktar människors mångfald.  Med hinderfrihet avses främst den fysiska miljön, såsom byggnader, utomhusområden och kollektivtrafik. Med tillgänglighet avses en s.k. immateriell miljö, såsom information, webbplatser, tjänster och attityder. Tillgänglighet i kommunikation, information och tjänster innebär att användaren kan välja olika sätt att kommu­nicera samt att få information och tjänster. Till exempel borde den information som offentliga aktörer eller serviceproducenter tillhandahåller vara tillgänglig via olika kanaler, såsom i elektronisk och tryckt form. I elektroniska tjänster, såsom webbtjänster, ska man beakta att innehållet är tydligt och begripligt och kan läsas med skärmläsarverktyg." Källa:

Keskeisin kielellisen saavutettavuuden keino on selkokieli (Hirvonen, Kinnunen & Tiittula 2020). I ett lättläst språk har allmänspråkets innehåll, ordförråd och strukturer gjorts enklare än allmänspråket.

Många slags människor behöver ett lättläst språk (Leskelä & Uotila 2020). Bland annat personer som upplever språkliga svårigheter, personer som nyss lärt sig finska samt personer som inte känner till social- och hälsovårdstjänsterna har nytta av ett lättläst språk. Gemensamt för personer som har nytta av ett lättläst språk är en risk för språklig marginalisering.

Det finns ett stort behov av lättläst kommunikation, eftersom 21 procent av befolkningen i vårt välfärdsområde har något annat modersmål än finska eller svenska. Vi är den mest mångkulturella av Finlands välfärdsområden. Välfärdsområdet måste utveckla sin kommunikation på ett lättläst språk.

Alla invånare i vårt område, även de som behöver ett lättläst språk, måste ha rätt att få information om beslut och tjänster som rör deras liv. Välfärdsområdets kommunikation ska vara språkligt begriplig, även för personer som upplever språkliga svårigheter, personer med funktionsnedsättning och personer med ett främmande språk som modersmål.

Vanda och Kervo välfärdsområde strävar efter att främja övergången till elektroniska tjänster (dvs. digitaliseringen) för dem som vill och kan göra det. Det är möjligt att genomföra den digitala övergången på ett jämlikt sätt, förutsatt att tillgängligheten beaktas i stor utsträckning, både vad gäller tekniska lösningar och språkbruket.

Information om servicen ska finnas tillgänglig även på annat sätt än elektroniskt, och elektroniska tjänster får inte vara det enda sättet att få service. Av befolkningen i Vanda och Kervo är 16 procent över 65 år. Information om tjänsterna ska inte ges bara på nätet utan också i pappersform och per telefon.

Finland har förbundit sig att följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions­nedsättning (27/2016). Artikel nio i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions­nedsättning kallas för tillgänglighetsartikeln. Tillgänglighet är en mänsklig rättighet. Personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som andra att delta i och påverka samhället, få information och använda service.

Europeiska unionens tillgänglighetsdirektiv (2019/882) förutsätter att offentlig service uppfyller tillgänglighetskraven. Dessutom förpliktar lagen om tillhandahållande av digitala tjänster tjänste­leverantören att säkerställa att innehållet i de digitala tjänsterna är möjligt att uppfatta och förstå (306/2019).

På basis av det som konstaterats ovan föreslår vi undertecknade att Vanda och Kervo välfärds­område utvecklar sin kommunikation via flera kanaler, tillgängligheten och ett lättläst språk. Det innebär att välfärdsområdet:

• informerar om sina tjänster, inte bara elektroniskt, utan också per telefon och i tryckt form,
• garanterar att det alltid finns ett alternativ till elektroniska tjänster,
• i sina tjänster, inklusive de elektroniska tjänsterna, beaktar variationerna i invånarnas språkliga förmåga,
• säkerställer att det i fortsättningen är möjligt att ta del av planer och ändringar som åtminstone gäller serviceutbudet och tjänsterna, inklusive reformprogrammet och servicenätplanerna på ett lättläst språk,
• säkerställer att det i fortsättningen är möjligt att få servicebeslut och andra brev som skickas till kunderna på ett lättläst språk,
• introducerar sina anställda, tjänstemän och förtroendevalda i hur områdets tillgäng­lighet kan utvecklas,
• säkerställer att webbplatsen är kompatibel med skärmläsningsprogram (t.ex. att pdf-filer inte används på webbplatsen),
• säkerställer att tolkningstjänsterna fungerar (inkl. HUS och räddningstjänsterna)
• och ​​​​​​engagerar invånarna i utvecklingen av sin kommunikation och kommer ihåg grupper av människor i särskilt utsatt ställning.

Källor:

• https://www.saavutettavuusvaatimukset.fi/yleista-saavutettavuudesta
• https://www.invalidiliitto.fi/esteettomyys/saavutettavuus
• Hirvonen, Maija & Kinnunen, Tuija (toim) 2020: Saavutettava viestintä – yhteiskunnallista yhdenvertaisuutta edistämässä. Gaudeamus.
• Hirvonen, Maija; Kinnunen, Tuija & Tiittula, Liisa 2020. Viestinnän saavutettavuus. Teoksessa: Hirvonen, Maija & Kinnunen, Tuija (toim) 2020: Saavutettava viestintä – yhteiskunnallista yhdenvertaisuutta edistämässä. Gaudeamus.
• Leskelä, Leealaura & Uotila Eliisa 2020: Selkokieli saavutettavan viestinnän välineenä. Teoksessa Hirvonen, Maija & Kinnunen, Tuija (toim) 2020: Saavutettava viestintä – yhteiskunnallista yhdenvertaisuutta edistämässä. Gaudeamus.
• Åkermarck, Mikael 2020: Viestinnän saavutettavuus lainsäädännössä. Teoksessa: Hirvonen, Maija & Kinnunen, Tuija (toim) 2020: Saavutettava viestintä – yhteiskunnallista yhdenvertaisuutta edistämässä. Gaudeamus.Lomakkeen yläreunaLomakkeen alareuna
• https://pirkanmaa.vasemmisto.fi/aluevaltuusto/aluevaltuustoryhman-toiminta/valtuustoaloite-6-11/
• YK:n vammaissopimus: https://www.finlex.fi/fi/sopimukset/sopsteksti/2016/20160027/20160027_2#idm46494958481728
• Esteettömyysdirektiivi: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32019L0882
• Digipalvelulaki: https://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/2019/20190306#Pidm46494958335392"

6. Pirjo Luokkalas fullmäktigemotion "Stärkande av familjevården som en serviceform inom barnskyddet". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 23 ledamöter i välfärdsområdesfull­mäktige. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:

"Vi som undertecknat initiativet föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde vidtar alla möjliga och ännu oanvända åtgärder för att stärka familjevården så att barn som är i behov av barnskydd mer beslutsamt och bättre kan skyddas proaktivt både med hjälp av familjevård dygnet runt i barnets hem och hos familjevårdaren.

Dygnetruntvård och vid behov även långvarig familjevård hemma hos barnet och/eller familje­vårdaren tryggar barnets liv, välbefinnande och uppväxt på ett mänskligt sätt och hjälper till att förebygga placering utanför hemmet, vilket är tungt för barnet."

7. Tiina Keskimäkis fullmäktigemotion "Inrättande av en krisgrupp och utveckling av vårdvägen för personer som lider av coronavaccinskador". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 1 ledamot i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:

"Vanda och Kervo välfärdsområde måste vakna upp och reagera på situationen som gäller hela Finland. Eurostats statistik är alarmerande och i november 2023 hade Finland Europas högsta överdödlighetsbörda med en överdödlighet på 40 procent.

Denna exceptionellt höga överdödlighet kan inte förklaras enbart av den åldrande befolkningen. Även om den äldre befolkningen står för majoriteten av dödsfallen räcker åldrandet inte som en förklaring i sig. Corona som THL nämner är inte heller en helt grundad orsak till överdödlighet, med beaktande av att statsrådet avlägsnade covid-19 från listan över allmänfarliga smittsamma sjukdomar redan sommaren 2023.

De senaste medicinska undersökningarna visar att mRNA-injektioner mot coronavirus kan orsaka omfattande och allvarliga skador, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar samt oväntade plötsliga dödsfall. Vanda och Kervo välfärdsområde bör ta detta på allvar och inrätta en krisgrupp för att utreda situationen i området.

Till krisgruppens uppgifter ska höra att samla in statistiska uppgifter om mRNA-injektionernas inverkan på områdets överdödlighet och översjuklighet. Det är livsviktigt att utarbeta en vårdväg för de boende som lider av vaccinskador. Det bör förstås att överdödligheten är störst bland de äldre som har fått flest coronavacciner.

Kontaminationen av mRNA-injektioner med dna från bakterieplasmider, vilket kommit fram i de senaste medicinska undersökningarna, och deras inverkan på människans genetiska information saknar motstycke och kräver förberedelser inom hälsovårdssystemet. Bland annat har en ökning av aggressiva cancerformer observerats i världen, vilket kan vara förknippat med allvarliga störningar i cellernas funktion när bakteriella dna-sekvenser ansluter sig till genomet i mänskliga celler. Sådana allvarliga sjukdomar kan kraftigt öka belastningen inom hälso- och sjukvården under de närmaste åren. Ökningen av vårdbehovet kan bedömas i krisgruppen och vid behov kan man förbereda sig med tilläggsresurser.

Det är nu dags att erkänna situationens allvar och att vidta alla åtgärder för att hjälpa de människor som lider av vaccinskador. Detta kräver mod och snabba åtgärder från välfärdsområdets sida.

I krisgruppen ska det finnas representanter för hälso- och sjukvårdspersonalen, tjänstemanna­ledningen och även för de förtroendevalda i välfärdsområdet. Välfärdsområdet måste snabbt tillsätta en krisgrupp, eftersom situationen kräver snabba åtgärder."

8. Antero Eerolas fullmäktigemotion "Välfärdsområdet med i arbetet för att delaktiggöra regnbågs­seniorer". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 13 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:

"Finland har varit en föregångare inom jämställdhet och likabehandling i Europa och i hela världen. Detta gäller även sexuella minoriteter och könsminoriteter, vars rättigheter har utvecklats kraftigt under de senaste drygt två decennierna.

Den långa människorätts- och jämställdhetskampen har gett resultat, eftersom lagstiftningen i Finland i regel behandlar sexuella minoriteter och könsminoriteter jämlikt.

Ändå finns det fortfarande sociala problem i minoriteternas livsmiljö som inte kan ändras direkt genom lagstiftning eller politiska beslut. Detta handlar till exempel om upplevelser av ensamhet, övergivenhet och utslagning. Till exempel upplevelser av ensamhet framhävs hos äldre personer som tillhör minoriteter. De har ofta inte heller vuxit upp i samma toleranta samhälle som dagens regnbågsunga.

Till exempel inom kommunernas ungdomsväsende har man satsat betydligt på regnbågsarbete. Befolkningen i Finland åldras emellertid. Enligt Centralförbundet för de gamlas väl (https://www.epressi.com/tiedotteet/sosiaaliset-kysymykset/ainutlaatuinen-hanke-kaynnistyy-sateenkaarisenioreiden-osallisuuden-vahvistamiseksi-pohjois-pohjanmaan-hyvinvointialueella.html) beräknas antalet regnbågsseniorer fördubblas inom de närmaste årtiondena.

I anslutning till detta har Centralförbundet för de gamlas väl i samarbete med Norra Österbottens välfärdsområde och Sateenkaariseniorit ry inlett ett treårigt projekt för att stärka regnbågsenio­rer­nas delaktighet i vardagen samt lindra upplevelserna av marginalisering och ensamhet. Projektet finansieras av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) som verkar i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet.

På basis av det ovan nämnda gör vi undertecknade fullmäktigeledamöter ett initiativ med följande innehåll:

* Vanda och Kervo välfärdsområde utreder möjligheterna att delta i ett projekt som ordnas av Centralförbundet för de gamlas väl i syfte att främja delaktigheten för regnbågsseniorer eller att på annat sätt beakta temat inom äldreservicen och äldrearbetet i välfärdsområdet."

Beslut

Områdesfullmäktige beslutade enhälligt att anteckna för kännedom de inkomna fullmäktigemotionerna och sända dem för beredning i välfärdsområdesstyrelsen.

Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.