Beskrivning
Ärendets beredare: arbetsmarknadsjurist Eeva Mikkonen
Bakgrund
Välfärdsområdesdirektören har 20.5.2024 § 32 beslutat att flytta en person som arbetar som socialarbetare och som begär omprövning till ett annat tjänsteförhållande från sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice till sektorn för tjänster för barn, unga och familjer (bilaga 1).
En begäran om omprövning av ifrågavarande beslut om förflyttning har gjorts 31.5.2024.
Den som begär omprövning har i egenskap av part haft rätt att framställa begäran om omprövning och begäran om omprövning har inkommit inom utsatt tid. Således behandlas det i välfärdsområdesstyrelsen i fråga om beslut av en tjänsteinnehavare som är underställd välfärdsområdesstyrelsen.
Åldersgränsen för när eftervården upphör har sjunkit från 25 år till 23 år 1.1.2024. En ung persons rätt till eftervård har upphört 30.6.2024 ifall hens rätt till eftervård inom barnskyddet har börjat innan ändringen trädde i kraft, dvs. före 1.1.2024, och som efter att lagen trätt i kraft är 23 år eller äldre före 1.7.2024. I och med lagändringen har välfärdsområdesdirektören fastställt att en del av de tilläggsvakanser som erhållits för det sociala arbetet för vuxna 2023 utifrån den tidigare lagändringen om höjning av åldersgränsen ska förflyttas till sektorn för barn, unga och familjer. Situationen har bedömts i förhållande till förändringarna och resultatet av bedömningen är att två tjänster och socialarbetare ska flyttas. Alla tjänster är gemensamma för Vanda och Kervo välfärdsområde.
I och med lagändringen är antalet klienter som har rätt till eftervård mindre. Inom barnskyddet finns en lagstadgad klientdimensionering och skyldighet att utse en socialarbetare för barnet som är klient och som ansvarar för barnets angelägenheter. Inom barnskyddets öppenvård finns det för närvarande inte tillräckligt med socialarbetare för att uppfylla den lagstadgade skyldigheten och barnens rättigheter tillgodoses inte.
Socialarbetarna inom eftervården har kompetens inom barnskyddet, eftersom arbetet på båda områdena styrs av barnskyddslagen. Ett sakkunnigt och omsorgsfullt barnskydd minskar servicebehovet även inom eftervården.
Genom välfärdsområdesdirektörens beslut VAKEDno-2024-2261 samt VAKEDnr-2024-2281 har två socialarbetare och deras tjänster förflyttats från eftervården inom sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice till barnskyddets öppenvård inom sektorn för tjänster för barn, unga och familjer.
Enligt 24 § 1 mom. i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden kan en tjänsteinnehavare förflyttas till ett annat tjänsteförhållande vars behörighetsvillkor han eller hon uppfyller och som kan anses vara lämpligt för honom eller henne om tjänsteinnehavarens ställning som anställd tills vidare eller för viss tid inte ändras och det för förflyttningen finns grundad anledning i anknytning till en omorganisering av verksamheten eller uppgifterna och tjänsteinnehavarens ordinarie lön inte sjunker, eller tjänsteinnehavaren har gett sitt samtycke till förflyttningen eller det finns något annat godtagbart skäl till förflyttningen och tjänsteinnehavaren har gett sitt samtycke till den.
Det finns inte tillräckligt med socialarbetare för att svara på servicebehovet inom barnskyddets öppenvård. Samtidigt minskar servicebehovet inom vuxensocialarbetets eftervård i och med lagändringen. Således har arbetsgivaren i enlighet med lagen om tjänsteinnehavare haft grundad anledning att flytta två socialarbetare till barnskyddets öppenvård i anknytning till omorganiseringen av verksamheten och uppgifterna.
Ärendet har behandlats i samarbete och den som begär omprövning har getts tillfälle att bli hörd enligt lagen om tjänsteinnehavare 15.4.2024 och 2.5.2024.
Enligt 54 § i förvaltningsstadgan för Vanda och Kervo välfärdsområde beslutar välfärdsområdesdirektören eller en tjänsteinnehavare som denne utsett om förflyttning av en tjänst från en sektor till en annan. Beslut i ärendet hör således till välfärdsområdesdirektörens befogenhet.
Det centrala innehållet i begäran om omprövning
Följande omständigheter har framförts som motiveringar till omprövningsbegäran (bilaga 2):
Den som begär omprövning har vid hörandet berättat att hen inte vill övergå till det psykosocialt belastande arbetet som socialarbetare inom barnskyddets öppenvård. Den som begär omprövning har uttryckt att hen av personliga skäl inte har resurser för arbete inom öppenvården. Arbetet inom öppenvården är till sitt innehåll och sin svårighetsgrad helt annorlunda än arbetet inom eftervården. Inom öppenvården har socialarbetaren ett omfattande ansvar för minderåriga klienter och i arbetsuppgifterna ingår brådskande placeringar och omhändertaganden. Dessa uppgifter finns inte inom eftervården och klienterna är myndiga. Den som begär omprövning har tidigare haft en traumatisk erfarenhet i arbetet vid en enhet för bedömning av servicebehovet inom barnskyddet.
Arbetsgivaren har inte beaktat bedömningen av den som begär omprövning av hens arbetsförmåga och inte heller iakttagit skyldigheten enligt 8 § i arbetarskyddslagen att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet och i detta syfte beakta omständigheter som hänför sig till arbetet, arbetsförhållandena och arbetsmiljön i övrigt samt till arbetstagarens personliga förutsättningar. Dessutom har arbetsgivaren enligt 13 § i arbetarskyddslagen inte i tillräcklig utsträckning beaktat de psykiska förutsättningarna hos den som begär omprövning för arbetet som socialarbetare inom öppenvården när beslutet fattades. Arbetsgivarens beslut har orsakat stor belastning för den som begär omprövning. Företagsläkaren har rekommenderat att den som begär omprövning diskuterar ärendet med arbetsgivaren.
Den som begär omprövning har sagt upp sig från sin tjänst inom eftervården.
Förflyttningen av två socialarbetare till öppenvården har lett till en situation där två nya socialarbetare rekryteras till tjänsterna inom eftervården. Arbetsgivaren har diskriminerat den som begär omprövning genom att meddela att hen inte väljs till tjänster inom eftervården, eftersom hen flyttas till öppenvården.
Vid samarbetsförhandlingarna har det verkat som om arbetsgivaren skulle ha beslutat om sitt avgörande före förhandlingarna och inte beaktat de alternativ som arbetstagarna föreslagit.
Arbetsgivaren har inte gett tillräckliga motiveringar till varför just den som begär omprövning har förflyttats till öppenvården. Den som begär omprövning har inte tidigare arbetserfarenhet av barnskyddets öppenvård till skillnad från en del andra socialarbetare inom eftervården. Den andra socialarbetaren som förflyttats till barnskyddets öppenvård har tidigare erfarenhet av öppenvård. Grunderna har således inte varit enhetliga då det gäller den andra socialarbetaren som överförts till öppenvården. Beslutet har inte varit jämlikt och konsekvent.
Behandling av begäran om omprövning
Enligt 24 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) kan en tjänsteinnehavare förflyttas till ett annat tjänsteförhållande vars behörighetsvillkor han eller hon uppfyller och som kan anses vara lämpligt för honom eller henne om tjänsteinnehavarens ställning som anställd tills vidare eller för viss tid inte ändras och det för förflyttningen finns grundad anledning i anknytning till en omorganisering av verksamheten eller uppgifterna och tjänsteinnehavarens ordinarie lön inte sjunker, eller tjänsteinnehavaren har gett sitt samtycke till förflyttningen eller det finns något annat godtagbart skäl till förflyttningen och tjänsteinnehavaren har gett sitt samtycke till den.
Bestämmelsen i fråga gör det möjligt att permanent förflytta en tjänsteinnehavare när välfärdsområdets beslutande myndighet anser att förflyttningen är ändamålsenlig i de fall som nämns i bestämmelsen. I detta fall grundar sig förflyttningen på en lagändring som är oberoende av arbetsgivaren och som har medfört förändringar i servicebehovet. Även med beaktande av den svåra ekonomiska situationen ska arbetsgivaren allokera de befintliga resurserna där de behövs. Arbetsgivaren har ansett att det har funnits en grundad anledning till förflyttningen på grund av omorganiseringen av verksamheten och uppgifterna. Den som begär omprövning har uppfyllt behörighetsvillkoren för en tjänst som socialarbetare inom barnskyddets öppenvård och tjänsten har kunnat anses lämplig för hen. Ställningen som tjänsteinnehavare som anställts tills vidare har inte förändrats för den som begär omprövning och hens ordinarie lön har inte sjunkit.
I begäran om omprövning har hänvisats till att förflyttningen av socialarbetarna till öppenvården har orsakat en situation där två nya socialarbetare rekryteras till eftervården. Två socialarbetare inom eftervården har slutat i sina tjänster efter att beslutet om förflyttningen fattats. Avslutandet av tjänsterna har varit känt på förhand. Den ena av ifrågavarande socialarbetaren har varit en sådan tillfällig socialarbetare som avses i 12 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015), som har kunnat arbeta som socialarbetare endast ett år i taget. Den andra socialarbetaren har övergått i en annan arbetsgivares tjänst. Tjänsterna i fråga har ledigförklarats enligt normal praxis. Rekryteringen av socialarbetare till eftervården har således inte berott på att socialarbetare flyttats till öppenvården och det har inte kommit eller kommer att komma nya socialarbetare i stället för de socialarbetare som övergått till öppenvården. Inom eftervården har antalet socialarbetartjänster minskat permanent med två i och med förflyttningarna.
Genom välfärdsområdesdirektörens beslut har den som begär omprövning flyttats till öppenvården från och med 1.8.2024. Det har varit fråga om förflyttning av en tjänsteinnehavare och hens tjänst. Således hade det inte haft någon betydelse i ärendet om den som begär omprövning före 1.8.2024 hade valts till en annan motsvarande tjänst som socialarbetare inom eftervården.
Valet av socialarbetare som förflyttas har grundat sig på ett övergripande övervägande och bedömningen har gjorts på samma grunder för de båda socialarbetarna som förflyttas. I övervägandet har man bedömt intresset, erfarenheten, förmågan och färdigheterna att framgångsrikt arbeta inom öppenvården. Arbetsgivaren har i första hand sökt en socialarbetare inom eftervården som själv skulle vara villig att övergå till barnskyddets öppenvård. Ingen socialarbetare inom eftervården har varit villig att flytta. Således har man i valet bedömt den personliga lämpligheten och vem av socialarbetarna som har förmåga, kompetens och färdigheter att framgångsrikt arbeta inom öppenvården.
I begäran om omprövning har hänvisats till att den som begär omprövning inte har direkt erfarenhet av barnskyddets öppenvård. Socialarbetarna inom eftervården, inklusive den som begär omprövning, har ansett att arbetet inom barnskyddets öppenvård känns psykiskt tyngre och mer belastande jämfört med eftervården. Arbetsgivaren har övervägt hurdan historia respektive socialarbetare har haft med särskilt beaktande av arbetet inom barnskyddets öppenvård samt välbefinnandet i arbetet. Arbetsgivaren har i bedömningen beaktat arbetarskyddsaspekter och till exempel om tjänsteinnehavaren enligt arbetsgivarens uppgifter nyligen har haft utmattning eller om tjänsteinnehavaren har haft långvarig utmattning i bakgrunden eller andra allvarliga grunder som påverkar förflyttningen. Arbetsgivaren har ansett att även om socialarbetaren har tidigare erfarenhet av barnskyddets öppenvård, kan socialarbetaren i fråga inte flyttas till öppenvården om socialarbetaren till exempel har erfarenheter av utmattning i arbetet från motsvarande uppgifter. Erfarenhet av arbetet inom barnskyddets öppenvård har endast varit ett bedömningskriterium i helheten. Arbetsgivaren har bedömt att den som begär omprövning som kompetent socialarbetare skulle klara av uppgiften som socialarbetare inom barnskyddet, även om hen inte har direkt erfarenhet av det. Arbetsgivaren har inte haft kännedom om den traumatiska upplevelse som den som begär omprövning har haft, vilken hänvisas till i omprövningsbegäran.
Arbetsgivaren konstaterar att socialarbetarens arbete inom barnskyddets öppenvård till sitt innehåll är krävande och kan orsaka belastning. Arbetsgivaren strävar efter att med de medel som står till buds minska olägenheterna och riskerna i arbetet. Arbetsgivaren har dock begränsade möjligheter att påverka arbetets innehåll. Arbetsgivaren har sett till att arbetsförhållandena och arbetsmiljön är så goda som möjligt och stöder arbetsmotivationen och välbefinnandet i arbetet. En granskning av resultaten av den regelbundet genomförda Pulssi-enkäten inom barnskyddets öppenvård och Arbetshälsoinstitutets arbetshälsoundersökning som genomfördes 2023 visar att arbetstillfredsställelsen har varit på en god nivå inom Specialtjänsterna för familjer, dvs. barnskyddet. Inom barnskyddets öppenvård finns en lagstadgad bindande klientdimensionering på 30 klienter/socialarbetare som följs och vars syfte är att möjliggöra en hanterbar arbetsmängd för arbetstagaren samt ett högklassigt klientarbete. Eftervården har ingen lagstadgad klientdimensionering.
Arbetsgivaren har fullgjort sina skyldigheter enligt lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (449/2007) och lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden. Ett gemensamt informations- och diskussionstillfälle har ordnats för alla socialarbetare inom eftervården 22.3.2024. Därefter har det för varje socialarbetare inom eftervården reserverats en personlig samarbetsförhandling som samtidigt har fungerat som ett hörande enligt tjänsteinnehavarlagen. För varje socialarbetare inom eftervården har därefter reserverats ytterligare en kombinerad samarbetsförhandling och ett hörande. Arbetsgivaren har inte fattat beslut förrän samarbetsförhandlingarna förts och tjänsteinnehavarna hörts. Att arbetsgivaren inte har ändrat sitt ursprungliga förslag så att det överensstämmer med personalens åsikter innebär inte att personalen inte skulle ha hörts i ärendet. Arbetsgivaren har meddelat om sitt beslut att flytta den som begär omprövning till öppenvården 7.5.2024.
Enligt 45 § i förvaltningslagen ska ett förvaltningsbeslut motiveras och i motiveringen anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet.
Beslutet som begäran om omprövning gäller är i sin helhet motiverat och i det nämns de omständigheter och utredningar som har påverkat avgörandet. Den förflyttade tjänsteinnehavaren uppfyller behörighetsvillkoren för socialarbetare inom öppenvården och har utifrån en helhetsbedömning de bästa förutsättningarna för att sköta uppgiften framgångsrikt. Tjänsten kan anses lämplig för hen.
Tjänsteinnehavarbeslutet som är föremål för begäran om omprövning (Bilaga 1, Förflyttning av en socialarbetare till ett annat tjänsteförhållande från sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice till sektorn för tjänster för barn, unga och familjer, välfärdsområdesdirektörens beslut 20.5.2024, 32 §) och omprövningsbegäran (Bilaga 2, omprövningsbegäran) bifogas detta beslutsförslag.
I begäran om omprövning har inte framförts sådana laglighetsfel utifrån vilka det finns skäl att ändra eller upphäva det beslut som begäran om omprövning gäller. Omprövningsbegäran och dess grunder är inte heller ändamålsenliga så att den kunde godkännas. Beslutet har tillkommit i rätt ordning och är inte heller i övrigt lagstridigt.