Beskrivning
Asian valmistelija: lasten, nuorten ja perheiden palvelujen toimialajohtaja Hanna Mikkonen
Vid områdesfullmäktiges sammanträde 28.10.2024 § 72 lämnade Soile Eriksson, Susanna Kaiju, Kai-Ari Lundell och Laura Tulikorpi fullmäktigemotionen "Förenhetligande av rådgivningarnas läskunnighetsarbete i välfärdsområdet". 45 fullmäktigeledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”Enligt de senaste Pisa-undersökningarna har läskunnigheten bland finländska barn och unga försämrats ytterligare. Antalet svagare läsare har ökat oroväckande och nu har också antalet utmärkta läsare minskat kraftigt. I Vanda är läskunnigheten sämre än i de jämförelsekommuner som gjort samma lässcreening och läskunnigheten minskar jämfört med tidigare år i båda åldersklasserna som gjort lässcreeningen.
Med tanke på utvecklingen av läskunnigheten och läslusten är det viktigt att läsa tillsammans redan från tidig barndom. Läsning utvecklar fantasin och förmågan till empati, som i sin tur är viktiga färdigheter i all interaktion och alla sociala relationer. En smidig läskunnighet är nyckeln till allt lärande.
Rådgivningstjänsterna når nästan alla familjer med barn under skolåldern. Därför har de en unik möjlighet att främja medvetenheten om faktorer som stöder barnets välbefinnande och utveckling, såsom betydelsen av att läsa tillsammans.
På rådgivningarna i Vanda och Kervo arbetar man med att utveckla läskunnigheten till exempel med hjälp av broschyrer och genom att tala om läsning. Dessutom pågår projektet Lukustartti (på svenska Lässtarten) tillsammans med biblioteken i Vanda, där rådgivningarna i Korso och Myrbacka fungerar som pilotrådgivningar och projektet Lukukonsepti (på svenska Läskonceptet) i samarbete med Kervo bibliotek. (Projekten genomförs på finska.)
Trots de nya verksamhetsmodeller som projekten producerar varierar de konkreta åtgärderna under rådgivningsbesöken beroende på rådgivningen och till och med på arbetstagaren. Hela välfärdsområdet behöver enhetliga verksamhetsmodeller, med vilka varje familj hänvisas till läsning och bibliotekstjänster. Till exempel skulle konceptet Lukuresepti (Läsrecept på svenska) som används i Mellersta Finlands välfärdsområde eller någon motsvarande metod vara ett systematiskt sätt att sköta handledningsarbetet på rådgivningen. Vid det periodiska besöket ordineras varje barn en läkemedelsdos på fyra böcker som ska intas tillsammans med föräldern. Läkemedlet kan hämtas ut från biblioteket mot recept. I receptet för varje ålder har man valt böcker som lämpar sig för utvecklingsfasen i fråga.
Läsreceptmodellen är enkel och förmånlig att genomföra. Det förutsätter samarbete mellan välfärdsområdet och städerna i planeringsskedet. När verksamheten inleds är inverkan på rådgivningens hälsovårdares arbetsuppgifter nästan obefintlig, men inverkan på familjernas sätt att fungera kan vara stor.
I Vanda och Kervo välfärdsområde skulle läskunnighetsarbetet kunna stärkas med en enhetlig verksamhetsmodell för rådgivningarna. Modellen skulle kunna likna ett Läsrecept eller utarbetas utifrån erfarenheter från de andra projekten. Det viktigaste är att en hänvisning till bibliotekstjänsterna och diskussionen om läsning genomförs vid varje periodisk kontroll av varje barn.
Vi undertecknade fullmäktigeledamöter föreslår att man i Vanda och Kervo välfärdsområde förenhetligar läskunnighetsarbetet vid alla rådgivningar i området så att alla 1–6-åringar och deras familjer i samband med de periodiska kontrollerna på varje rådgivningsbyrå med samma modell hänvisas till bibliotekstjänsterna.”
3. Gashaw Bibans fullmäktigemotion "Pristak för köpta tjänster". 8 fullmäktigeledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
"Vi undertecknade föreslår att Vanda-Kervo välfärdsområde utreder vilka olika lösningar för pristak välfärdsområdet kunde börja använda för att göra kostnaderna för köpta tjänster skäligare och införa en lämplig modell för området.
Bakgrund:
När det gäller användningen av köpta tjänster och hyrd arbetskraft pågår en ond cirkel som hotar att skrota välfärdsområdenas ekonomi. Områdena är tvungna att betala ett mångdubbelt belopp för till exempel läkarnas, socialarbetarnas och skötarnas arbetsinsats när yrkespersoner utför tillfälligt arbete via bemanningsföretag med mål att göra vinst eller via ett eget aktiebolag. Skattemedel för offentliga tjänster riskerar därmed att i allt högre grad uppslukas av de vinster som bemanningsföretagen gör.
Användningen av hyrd arbetskraft och de kostnadstryck detta skapar är ett riksomfattande problem som inte kan lösas med välfärdsområdenas egna åtgärder för att förbättra arbetsgivarpolitiken. För att få bukt med problemet måste ett tak för priset på hyrd arbetskraft fastställas. Olika mekanismer för pristak bör utredas och en lösning som tillfredsställer Vanda-Kervos behov ska väljas.
Den lagstiftning och finansieringsmodell som utarbetades i samband med social- och hälsovårdsreformen byggde inte på antagandet att välfärdsområdena redan i utgångsläget skulle uppvisa ett så stort underskott som för tillfället är den verklighet som områdena befinner sig i. I finansieringssystemet har man skapat en mekanism med vilken man har velat undvika en situation där den finansiering som välfärdsområdena får och de faktiska kostnaderna skulle separeras för mycket från varandra. Detta genomförs så att finansieringen i efterhand justeras på riksnivå så att den motsvarar de faktiska kostnaderna. Den första efterhandsgranskningen görs 2025 utifrån uppgifterna för 2023.
Ett centralt problem för välfärdsområdena håller dock på att bli att de enligt lagen ska göra sin egen ekonomiplanering så att eventuella underskott täcks under två år från början av året efter att bokslutet fastställts. Denna tidsram är dubbelt så stram som för kommuner vars skyldighet att täcka ett underskott är fyra år. Skyldigheten att täcka underskottet på två år, i kombination med stora underskott samt att välfärdsområdena till följd av många partiers motstånd inte har beskattningsrätt, håller på att leda till en omöjlig ekvation med tanke på välfärdsområdena och den finländska social- och hälsovården. Risken är att man i områdena fattar panikartade och förhastade sparbeslut som orsakar oåterkallelig skada till exempel i form av nedläggning av närtjänster och att de nygrundade organisationerna råkar i ett tillstånd där all energi och tid går till att nå de omöjligt hårda sparmålen i stället för att stärka basservicen och utveckla tjänsterna.
Jag föreslår att välfärdsområdet utarbetar en utredning om olika lösningar för pristak och börjar använda ett lämpligt pristak för området så snart som möjligt.”
Svar på fullmäktigemotionen
Rådgivningsbyrån är en central del av den förebyggande hälsovården i Finland. Dess uppgift är att stödja barnets utveckling som helhet, föräldraskapet och familjens välbefinnande från graviditetens början ända tills barnet uppnår skolåldern. Rådgivningsbyrån är en lågtröskeltjänst som förenar expertis inom hälso- och sjukvård, tidigt stöd och mångprofessionellt samarbete. Mödra- och barnrådgivningens tjänster syftar till att stödja barnets och familjens välbefinnande samt att minska ojämlikheten i hälsa och välfärd mellan familjerna.
Rådgivningsbyrån följer barnets fysiska, psykiska och sociala tillväxt och utveckling. Föräldrarna får vid rådgivningsbyrån stöd för föräldraskapet, en barnorienterad och trygg uppfostran, god omsorg om barnet och vård av parförhållandet. En väsentlig del av undersökningarnas innehåll utgörs av hälsorådgivning i enlighet med familjens behov och barnets utvecklingsstadium samt av främjande av tryggheten.
Rådgivningsbyråtjänsterna baserar sig på nationella rekommendationer och lagstiftning. På rådgivningsbesöken betonas förutom främjande av hälsa och välfärd även till exempel vikten av den tidiga språkutvecklingen och läsningen. Under besöken vägleds familjerna aktivt till läsning och man lyfter fram hur viktigt det är att stödja barnets språkliga utveckling redan i ett tidigt skede. På rådgivningsbyrån delas dessutom ut läsfrämjande material till alla, till exempel bokkassen En läsgåva till barnet och annat material.
Enligt förordningen som reglerar rådgivningsverksamheten ska det vid rådgivningsbyrån ordnas för barn under skolåldern minst 15 hälsoundersökningar, varav fem utförs av hälsovårdare och läkare tillsammans. Innehållet under rådgivningsbesöken är strukturerat på nationellt plan och för varje besök finns ett exakt program (Neuko/Terveysportti). Enligt programmet ska läsning och dess betydelse för bland annat språkutvecklingen diskuteras under följande besök:
- Återkommande hälsoundersökning för 1-åringar: Samtal, Stöd för talutvecklingen, att läsa för barnet
- Återkommande hälsoundersökning för 2-åringar: Samtal, Stöd för talutvecklingen, att läsa för barnet
- Återkommande hälsoundersökning för 3-åringar: Samtal, Stöd för talutvecklingen, läsning
- Omfattande hälsoundersökning för 4-åringar: Barnets neurologiska utveckling, metod för bedömning av den neurologiska utvecklingen av barn i lekåldern, vid behov LUKIVA (metod för bedömning av läsfärdigheterna). Samtal, Stöd för talutvecklingen, att läsa för barnet, mediefärdigheter
- Återkommande hälsoundersökning för 5-åringar: Språklig utveckling (Lumiukko- och/eller LUKIVA-test). Samtal, Stöd för talutvecklingen, att läsa för barnet
- Återkommande hälsoundersökning för 6-åringar: Den språkliga utvecklingens framskridande (vid behov Lumiukko-test), Neurologisk utveckling; Läsfärdigheter och Att läsa för barnet
I fråga om stödet till läsfärdigheterna har rådgivningsbyråtjänsterna ett nära och mångsidigt samarbete med städernas småbarnspedagogik och bibliotekstjänster.
Ett av småbarnspedagogikens viktigaste mål är att tillsammans med barnets föräldrar stödja barnets språkliga utveckling och talutveckling. Småbarnspedagogiken har en viktig roll i stärkandet av barns läsfärdigheter och läsintresse. I de dagliga mötena med familjerna finns möjligheter till nära växelverkan och pedagogisk vägledning från en yrkesperson i syfte att främja läsningen. Stödet och vägledningen som ges i samband med rådgivningsbyråns återkommande hälsoundersökningar samt samtalen om språkutvecklingens betydelse stöder och kompletterar för sin del den helhet av stöd för den språkliga utvecklingen som ges vid småbarnspedagogiken.
Rådgivningsbyråtjänsterna är också bibliotekens samarbetspartner i det läsfrämjande arbetet. Vanda och Kervo städer har utvecklat egna lässtödjande verksamhetsmodeller och det aktiva samarbetet kommer att fortsätta även när projekten har avslutats: I Vanda ingår rådgivningsbyråns och bibliotekets samarbete i modellen enligt projektet Lukustartti och i Kervo genomförs samarbetet med rådgivningsbyrån enligt stadens läsfärdighetskoncept. Målet för de gemensamma åtgärderna är att ta bibliotekstjänsterna närmare barnfamiljerna och främja läsandet som en hobby i familjerna. Ett konkret exempel på en samarbetsmodell som startade hösten 2025 är att böcker som biblioteket utrangerat delas systematiskt till alla rådgivningsbyråer i området, både till väntrummen och rådgivningsbyråns mottagningsrum. Kundfamiljerna uppmuntras att ta del av böcker och bibliotekstjänster enligt barnets ålder och modersmål under rådgivningsbesöket. Samarbetet mellan rådgivningsbyrån och Vanda bibliotek fortsätter och planen är att bibliotekspersonalen och rådgivningsbyråns hälsovårdare ska träffas på årliga möten, där syftet är bland annat att informera om aktuella händelser vid biblioteket och främja läsning i barnfamiljer och vägledningen av dem till biblioteket.
Familjernas situationer och behov är mycket varierande och ofta kommer familjerna till kontrollbesöken med många frågor och bekymmer. Innehållet under rådgivningsbesöken planeras alltid kundspecifikt. Utöver innehållet enligt planen för kontrollen beaktar yrkespersonerna på rådgivningsbyrån barnets och familjens individuella situation och aktuella behov. Därmed kan prioriteten under besöket bli behovet av psykosocial vägledning exempelvis på grund av att barnet gråter mycket eller för att det finns utmaningar i parförhållandet. Om det visar sig att barnet har utmaningar med språkutvecklingen fokuserar man under rådgivningsbesöket i detta fall särskilt på att bedöma och ge stöd för dessa utmaningar.
Inom rådgivningsbyråtjänsterna identifieras den tidiga barndomens betydelse för barnets språkliga utveckling. Läsningens roll och samtal kring detta inkluderas i kontrollbesöket för alla barn och familjer vägleds till bibliotekstjänsterna. Man har ett planmässigt samarbete med biblioteken och småbarnspedagogiken. I välfärdsområdets rådgivningsbyråer följs enhetlig praxis i enlighet med programmet för hälsoundersökningar i främjandet av språkligt stöd för barn och läsfärdigheterna, med beaktande av regionala och kundernas individuella behov. För närvarande anser sektorn inte att det finns behov av att ta fram en ny verksamhetsmodell för läsvägledningen, men läsning och läskulturen diskuteras regelbundet vid alla kontrollbesök.