Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektören för tjänster för barn, unga och familjer Hanna Mikkonen, sektordirektören för hälso- och sjukvårdstjänster Kati Liukko samt sektordirektören för äldreomsorgstjänster Minna Lahnalampi-Lahtinen
Vid områdesfullmäktiges sammanträde 31.3.2025 § 24 lämnade Elina Nykyri fullmäktigemotionen "För Vanda och Kervo välfärdsområde bör det inrättas ett åtgärdsprogram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 16 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Vi undertecknade föreslår inrättande av ett åtgärdsprogram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i välfärdsområdet. Målet för detta program är att främja anpassningen av välfärdsområdets verksamhet och verksamhetens tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utöver detta strävar välfärdsområdet med hjälp av programmet efter att utveckla diagnostiseringen och behandlingen av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autismspektrumtillstånd. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är till exempel ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd, utvecklingsrelaterad språkstörning och Tourettes syndrom.
Välfärdsområdets verksamhet måste utvecklas så att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan använda tjänsterna smidigare än i dagsläget. Vi bör utveckla anpassningen av välfärdsområdets verksamhet och verksamhetens tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Välfärdsområdets kommunikation ska vara tillgänglig och tydlig samt ske i flera kanaler och på flera språk.
Autismspektrumtillstånd och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berör ett stort antal människor. Enligt Autism Finland rf har 10–15 procent av befolkningen någon neuropsykiatrisk diagnos. I Vanda och Kervo välfärdsområde bor således 31.12.2024 minst 28 988 personer som har en neuropsykiatrisk diagnos. I slutet av 2024 hade Vanda och Kervo välfärdsområde 289 880 invånare. Allt fler personer får en neuropsykiatrisk diagnos. Vi har blivit bättre på att identifiera symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autismspektrumtillstånd. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkar inte enbart vardagen för de personer som har en diagnos, utan också vardagen för deras närstående.
En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som inte behandlas adekvat eller som inte har diagnostiserats manifesterar sig bland annat i form av bristande koncentrationsförmåga, ångest, depression eller till och med självskadebeteende. Om situationen blir långvarig kan man bli tvungen att till exempel vända sig till barnskyddet för hjälp. Det är dyrt. Att placera ett barn eller en ung utom hemmet kostar betydligt mer än assistens till familjen och regelbunden terapi eller rehabilitering.
Det vanligaste torde dock vara att studierna eller arbetslivet för en person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning störs på grund av problem i vården av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller avsaknaden av den diagnos. För att snabbt och effektivt komma i gång med behandlingen bör diagnostiseringsfasen skötas snabbare. För närvarande är kötiden till diagnostiska utredningar upp till två år. Välfärdsområdet måste avveckla köerna till de diagnostiska utredningarna och terapierna.
Välfärdsområdet måste säkerställa tillräckliga personalresurser inom tjänsterna för personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I dagsläget är det till stor del privata aktörer som erbjuder terapi i välfärdsområdet och därför finns inget enhetligt kösystem. Därför måste det anställas egna terapeuter till välfärdsområdet för att på så sätt stärka den egna serviceproduktionen.
Tidig diagnostisering av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förbättrar avsevärt välbefinnandet för de personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och deras närstående. Tidig diagnostisering av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autismspektrumtillstånd skulle kunna minska bland annat antalet omhändertaganden av barn och unga. Tidig diagnostisering tryggar dessutom ofta skolgången för en person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och förebygger missbruksproblem. Tidig diagnostisering innebär också att personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får stöd och hjälp med utmaningar i arbetslivet och den minskar kriminaliteten bland dessa personer. Välfärdsområdet bör erbjuda tilläggsutbildning för arbetstagarna i identifiering av och stöd till personer med neuropsykiatriska symtom.
Vi undertecknade föreslår inrättande av ett åtgärdsprogram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i välfärdsområdet. Med hjälp av programmet ska välfärdsområdet utveckla anpassningen av verksamheten och verksamhetens tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt diagnostiseringen och behandlingen av personer med neuropsykiatriska symtom.
Motionen väcks vid fullmäktiges sammanträde 31.3.2025.”
Svar på fullmäktigemotionen
Utmaningar i anslutning till diagnosticering eller behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan inte lösas med ett eget åtgärdsprogram eller en egen strategi för välfärdsområdet. Det är nödvändigt att få nationell vägledning och nationella riktlinjer som underlag för ett åtgärdsprogram. Bland annat riktlinjer avseende prioritering och arbetsfördelning mellan den specialiserade sjukvården och primärvården är viktiga.
Sektorn för tjänster för barn, unga och familjer
Tjänsterna för barn, unga och familjer har till uppgift att främja välbefinnandet genom att tillhandahålla förebyggande stöttande och korrigerande tjänster. Sektorns långsiktiga mål är att förtydliga arbetsfördelningen och intensifiera samarbetet mellan olika aktörer samt att tillhandahålla stöd och vård så nära barns och ungas vardag som möjligt. I de universella tjänsterna för tidigt stöd, såsom vid rådgivningsbyrån och inom elevhälsan, kan symtom på neurodivergens identifieras tidigt och personen hänvisas till stöd. Exempelvis är vårdstigen för och diagnostiken av ADHD integrerade i elevhälsan. Neuropsykiatriska särdrag påverkar individen under hela livet och därför är det viktigt med tidigt stöd – såsom psykoedukation och vägledning i vardagen. Stärkandet av växelverkan på olika sätt är centralt i stödet för barnets välbefinnande och elevhälsan utför även generellt inriktat välfärdsarbete, såsom stöd för klasser och utbildning för lärare.
Inom sektorn pågår mycket utvecklingsarbete även kring barn och unga med symtom på neurodivergens samt deras familjer. Utvecklingsarbetet görs i samarbete, bland annat i HUS segmentgrupp för att utveckla vårdstigen för autism, och även inom ramen för ett omfattande pediatriskt projekt tillsammans med Barnklinikers faddrar rf. Verksamhetssätt och ledning har harmoniserats och exempelvis graderingen av vården förtydligats. Det finns stora mängder olika slags material, bland annat tillgängliga psykoedukativa videor på YouTube, och anvisningarna på Psykporten används i stor utsträckning. För personalen inom tjänsterna för barn, unga och familjer har det ordnats utbildning om neuropsykiatrisiska symtom som stöd för arbetet. Sektorn kommer även i fortsättningen att uppmärksamma ämnet och göra satsningar på det när utbildningsplanen utarbetas.
Sektorn för hälsovårdstjänster
Sektorn för hälsovårdstjänster producerar de lagstadgade tjänsterna inom primärvården för vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De senaste åren har antalet misstänkta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökat. Det ökade servicebehovet har utmanat resurserna.
Diagnosticeringen av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos vuxna och insättning av läkemedelsbehandling kräver ett samarbete mellan den specialiserade sjukvården och primärvården. Ett exempel på detta är misstanke om ADHD hos vuxna. I och med det ökade servicebehovet har diagnostiken, vårdstigarna och anvisningarna utvecklats i samarbete med olika sektorer och den specialiserade sjukvården. Dessutom har sektorn för hälsovårdstjänster aktivt utvecklat mentalvårdstjänsterna genom att under det innevarande året inrätta tre missbrukar- och mentalvårdsstationer med lågtröskelverksamhet. Tjänsterna vid mentalvårdsstationen med lågtröskelverksamhet tillhandahåller stöd även för vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar när detta behövs.
Kunskaperna om mångfalden av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, deras individuella karaktär och variationen i funktionsförmågan hos sektorns personal har stärkts även med hjälp av utbildningar. Teman har varit bland annat autism och ADHD. En del utbildningar har ordnats som ett samarbete mellan HUS och välfärdsområdena i Nyland. Utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kommer även i fortsättningen att vara en viktig del av kompetensutvecklingen för yrkespersoner.
Serviceområdet för tjänster för personer med funktionsnedsättning
Funktionshinderservicen svarar i välfärdsområdet för tjänster vars syfte är att trygga rätten för personer med funktionsnedsättning till tjänster och stöd enligt deras individuella behov. Den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023) trädde i kraft 1.1.2025 och införs stegvis inom loppet av tre år i enlighet med övergångsbestämmelserna. Centrala reformer i lagen om funktionshinderservice är bland annat det särskilda stödet för delaktigheten som tryggar för personer med funktionsnedsättning ett minsta antal timmar stöd per månad (10 timmar 2025, 20 timmar 2026 och minst 30 timmar från och med 2027, om klienten inte själv ansöker om ett mindre antal timmar). Detta gäller även personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som har olika slags stödbehov, till exempel behov av stöd i vardagshantering, kommunikation, studier eller arbetsliv.
Inom funktionshinderservicen görs bedömningen av servicebehovet individuellt och i samarbete med klienten och hens närstående. Hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fäster man särskild uppmärksamhet vid att bedömningen och ärendehanteringen sker på ett tydligt, lugnt och flexibelt sätt så att det är lättare för klienten att beskriva sina behov och få stöd i rätt tid.
Ur funktionshinderservicens perspektiv är det viktigt att man i välfärdsområdet bygger upp tydliga och välfungerande service-, vård- och rehabiliteringsstigar med tillräckliga resurser för barn, unga och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utvecklingen av dessa stigar sker i ett samarbete mellan sektorerna så att de kopplas sömlöst till de andra tjänsterna som behövs och även tar hänsyn till de närståendes behov.
I stället för ett separat åtgärdsprogram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har nödvändiga stödåtgärder i anslutning till förbättring av tillgänglighetsanpassning och tillgänglighet redan inkluderats i välfärdsområdets delaktighetsprogram och funktionshinderspolitiska program som är en del av Vanda och Kervo välfärdsområdes regionala välfärdsberättelse och välfärdsplan. För personalen ordnas regelbunden utbildning där tyngdpunkten ligger på praktiska färdigheter att bemöta och betjäna även klienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Välfärdsområdets mål är att alla invånare, även personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ska kunna använda tjänsterna smidigt och på lika villkor.
Sektorerna för tjänster för barn, unga och familjer och för hälsovårdstjänster samt serviceområdet för tjänster för personer med funktionsnedsättning anser att det för närvarande inte finns ett behov av att ta fram ett separat åtgärdsprogram för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vanda och Kervo välfärdsområde fortsätter de nämnda utvecklingsåtgärderna och följer eventuella ändringar i lagstiftningen samt de nationella målen.