Beskrivning
Beredare av ärendet: Minna Lahnalampi-Lahtinen och Kirsi Leväpelto
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 22.11.2022 § 98 lämnades Centerns fullmäktigegrupps fullmäktigemotion ”Identifiering av närståendevårdares servicebehov och stödjandet av orken”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 24 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Områdesfullmäktige måste vidta brådskande åtgärder för att identifiera närståendevårdares servicebehov och i synnerhet för att stödja närståendevårdares ork. Närståendevårdare utför meningsfullt arbete för att trygga välbefinnandet för närstående personer med funktionshinder och sjukdomar.”
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade på sitt sammanträde 22.11.2022 § 98 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skicka den för beredning till sektordirektören för äldreservice.
Motionen lämnades in redan 2022, men den besvaras först nu på grund av inledandet av välfärdsområdets verksamhet. Svaret har formulerats utifrån den aktuella situationen. Enligt välfärdsområdets förvaltningsstadga som var i kraft 2022 tillämpades under 2022 inte tidsfristen om sex månader på svaren på fullmäktigemotioner, varför svaret på motionen tas upp för beslutsfattande nu.
Svar på fullmäktigemotionen:
I äldreservicen och funktionshinderservicen anses närståendevårdarnas välbefinnande och stöd till detta värdefulla arbete vara betydelsefullt och identifiering av servicebehoven och stöd för närståendevårdarnas orkande har lyfts fram som ett viktigt mål för 2023. Under beredningen av fusionen inleddes stegvis förenhetligandet av tjänsterna inom stödet för närståendevården. Arvodesklass 3 för stödet för närståendevården infördes även i Vanda från och med 1.5.2022. I välfärdsområdets strategi, i helheten om välfärd och trygghet, lyfts också fram utvecklingen av tjänsterna inom närståendevården, satsningar på närståendevårdarnas orkande och åtgärder för att se till att stödet för närståendevården är tillräckligt. Enligt verksamhetsplanen för service för att bo hemma stöds äldre personers funktionsförmåga och förbättras deras livskvalitet genom att ordna individuella, förutseende och förebyggande tjänster. Genom att förbättra närståendevårdens täckning och tjänster möjliggörs individuella tjänster för vårdtagaren och närståendevårdaren.
I Kervo gjordes 2022 ett lärdomsprov där man utredde officiella och inofficiella närståendevårdares synpunkter på de stödtjänster för närståendevården som finns tillgängliga. Enkäten besvarades av 38 officiella och 22 inofficiella närståendevårdare. De flesta svarspersonerna upplevde att arbetets betydelsefullhet var ett av de viktigaste elementen i stödet för välbefinnandet. Som den mest belastande faktorn i vardagen lyfte svarspersonerna fram bristen på information. Av de stödtjänster för närståendevården som finns tillgängliga har man som den mest positiva upplevt den lagstadgade ledigheten, hobbyer som är viktiga för en själv, fritidsverksamhet och kamratstöd. Orsaker till att man inte tog ut de lagstadgade ledigheterna var den tunga processen för att ordna vården, bristen på information och skuldkänslor. Som slutsats av resultaten från utredningen konstaterades att man genom att utveckla informationsöverföringen och kommunikationen kan ge stöd för både officiella och inofficiella närståendevårdare i området. För att bemöta målet enligt utredningen behövs mer information om närståendevårdarnas önskemål/behov i hela området, kommunikation om närståendevården samt intensifierad rådgivning om och handledning för närståendevården som arbete och stödåtgärderna för det.
I Vanda utarbetades 2022 ett forskningsbaserat utvecklingsarbete för högre yrkeshögskoleexamen som bestod av en utredning av klientrådet för närståendevårdare och som kartlade perspektiv på närståendevårdarnas vardag och behov. Närståendevårdarnas åsikter om de stödtjänster som man fick från Vanda stad varierade. I regel var man nöjda med de stödtjänster som man fått beviljat. Närståendevårdarna upplevde att det inte fanns lämplig avlösarservice för de vårdtagare som har de största vårdbehoven. Den alltför knappa fritiden kom fram som svårigheter att sköta ärenden utanför hemmet och som svårigheter att ta hand om närståendevårdarens eget välbefinnande och orkande. Upplevelserna av klientdelaktighet varierade enligt hur väl stödtjänsterna motsvarande behoven i familjen med närståendevård. Klientrådsverksamheten intresserade närståendevårdarna, som dock var fundersamma kring hur deras egna resurser skulle räcka till. Utredningen gav klienthandledningsenheten viktig information om åsikterna hos närståendevårdare i Vanda om stödtjänsterna, klientdelaktigheten och klientrådet.
Enligt välfärdsområdesstyrelsens beslut 14.12.2022 ska ordnandet av närståendevård för äldre få extra medel om 0,1 miljoner euro 2023, med vilket man ökar täckningen och de behovsbaserade tjänsterna. Med denna finansiering inleds i klienthandledningen för äldre ett projekt, till vilket man rekryterar två arbetstagare. I projektplanen har den tidigare utredningen som gjorts i Kervo beaktats. Projektarbetarna ska ansvara för att involvera närståendevårdarna i utvecklingsarbetet och samråd (klientråd, enkäter, träffar) för att identifiera deras önskemål och behov i hela välfärdsområdet, anordna förstärkt handledning och stödmöten för närståendevårdarna samt förbättra kommunikationen riktad till närståendevårdare, exempelvis genom att utveckla webbplatser, effektivisera kommunikationen på sociala medier och med hjälp av nyhetsbrev. Genom arbetet säkerställs också genomförandet av uppföljningsbesöken för alla klienter årligen eller när situationen förändras. Den information som samlas in under projektet kommer att användas för att utarbeta en plan för genomförandet av de nödvändiga åtgärderna för de kommande åren. Utvecklingsarbetet genomförs i ett nära samarbete mellan olika organisationer och äldreservicen och funktionshinderservicen. Parallellt med utvecklingsarbetet organiseras verksamheten inom klienthandledningen för personer med funktionsnedsättning så att man kan ordna årliga välbefinnandeträffar för klienter som får närståendevård och ge råd och handledning till dem som behöver det.
Klientrådsverksamheten som startade i februari 2023 och utvecklingen av den kommer också att vara en viktig åtgärd för att stötta närståendevårdarna. Målet för klientrådet är att utveckla klientorienterade social- och hälsovårdstjänster, öka klientnöjdheten, stärka delaktigheten för äldre, öka påverkansmöjligheterna, rekreation och stöd för orkandet. År 2023 är målet att skapa en klientrådsmodell för äldre i Vanda och Kervo välfärdsområde, som ska bli permanent verksamhet i välfärdsområdet efter att projektet för utveckling av distanstjänster avslutats. I klientrådet medverka äldre personer med olika livssituationer, allt från ensamboende till familjer med närståendevård. De närståendevårdare som medverkar i panelen fick dela med sig av sina egna erfarenheter av det dagliga livet, vilket gav viktiga synpunkter till diskussionen i klientrådet och vidare till utvecklingen av tjänsterna.
Närståendevårdare till personer med funktionsnedsättning aktiveras genom en Webropol-enkät som skickas till dem våren 2023. Enkäten används för att kartlägga närståendevårdarnas erfarenheter och deras vilja att delta i klientrådets verksamhet. Utifrån enkätsvaren utarbetas en plan där man preciserar de långsiktiga åtgärderna. Planen utarbetas i samarbete med klientrådet. Parallellt med enkäten deltar personalen också i tillställningar som ordnas av organisationscirklar. Syftet med verksamheten ute på fältet är att nå ut till närståendevårdare med invandrarbakgrund och att sprida information om närståendevård på ett språk som de förstår.
Familjer med närståendevård, som får tjänster från välfärdsområdets äldreservice, erbjuds distansgrupper som inrättas med utgångspunkt i familjernas önskemål och behov. Syftet med grupperna är att ge stöd för närståendevårdarnas orkande och erbjuda dem rekreation i hemmet. Närståendevårdarna får låna en surfplatta som de får med sig hem och med hjälp av programvara som finns installerad på enheten genomförs gruppverksamhet på distans. Gruppverksamhet på distans möjliggör gruppverksamhet till exempel för närståendevårdare som är bundna till närståendevårdarens arbete dygnet runt. Våren 2023 startas också en motions- och kamratstödsgrupp för närståendevårdare i området. Närståendevårdare har kontaktats för den uppsökande verksamheten i samarbete med klienthandledningsenheterna i Vanda och Kervo. För närståendevårdarna har det också organiserats gruppen Uusia säveliä etsimässä i samarbete med yrkeshögskolan Metropolia. I gruppens verksamhet deltar regelbundet åtta familjer med närståendevård. Inom funktionshinderservicen ordnas för närståendevårdarna gruppcoachning i syfte att öka kamratstödet och se mångfalden i rollen som närståendevårdare. För att kunna uppleva kamratstöd ordnas dessa träffar åldersgruppsvis för närståendevårdare till 0–14-åringar, 14–28-åringar och 28–65-åringar. Träffarna ordnas ansikte mot ansikte eller virtuellt, beroende på närståendevårdarens önskemål, tre gånger under hösten 2023 och därefter sex gånger per år. Samarbetet med Huvudstadsregionens närståendevårdare rf (POLLI) intensifieras och i samarbetet utnyttjas en erfarenhetsexpert inom närståendevård och kunskaperna om närståendevård på andra språk än finska och svenska. Uppmärksamhet fästs vid att informationen för närståendevårdare är lättläst, genom att se till att information också delas på lätt språk, med beaktande av närståendevårdare som har något annat modersmål än finska eller svenska.
För att stötta närståendevårdarna och utveckla tjänsterna träffar välfärdsområdets aktörer regelbundet 2–4 gånger per år organisationspartner vid partnerskapsbordet för stöd för närståendevården i Vanda och Kervo. Man delar information och utvecklar verksamheten tillsammans. Från klientrådet får man erfarenhetsbaserad kunskap om närståendevårdarnas behov och önskemål. Gemensam expertis är ett viktigt sätt att utveckla verksamheten i enlighet med behoven, stärka delaktigheten och öka yrkeskunskaperna. Med hjälp av omfattande nätverk kan man också hitta de personer som behöver stöd.
Klienthandledningen utser en egen kontaktperson för familjerna med närståendevård. Den egna kontaktpersonen är samma servicehandledare som gjort bedömningen av servicebehovet och den egna servicehandledaren följer upp klienten under den tid som närståendevården pågår. Uppföljningen omfattar stöd och rådgivning till familjen med närståendevård, minst årliga möten (efter behov). Den egna servicehandledaren följer också upp närståendevårdarens orkande och ger vid behov stöd. Närståendevårdarens välbefinnandeträffar ordnas minst vartannat år och vid behov hänvisas närståendevårdaren till hälsovårdstjänster.
Nya närståendevårdare i välfärdsområdet erbjuds möjlighet att delta i coachning. Coachning ordnas två gånger per år i samarbete med olika nätverkspartner. Coachningens innehåll är upplagt efter närståendevårdarnas behov och önskemål. I coachningen ingår av föreläsningar av servicehandledare, näringsterapeut, munhygienist, en representant för en organisation för närståendevårdare, ergoterapeut, fysioterapeut och en handledare inom kinestetik. Dessutom omfattar coachningen en genomgång av vardagliga situationer i hemmet med tanke på vården av en närstående, och en viktig del av coachningen är säkerställandet av närståendevårdarens välbefinnande och orkande. Kamratstödet från andra närståendevårdare har upplevts vara en särskilt viktig del av coachningen.
Närståendevårdarnas orkande har också stöttats genom att ordna möjlighet till tillfällig vård inom dagverksamheten, när närståendevårdaren har ett akut ärende att sköta och inte kan ta hand om sin närstående. Vårdtagare kan delta tillfälligt i dagverksamheten både i Kervo och Vanda.
I Vanda och Kervo välfärdsområde har alla klienter som regelbundet får hemvård och alla vårdtagare inom närståendevården en namngiven läkare. I första hand är läkaren en hälsocentralsläkare. I fråga om klienter som behöver mycket tjänster är den namngivna läkaren hemvårdsläkaren, om kriterierna uppfylls. Målet är att ge äldre invånare stöd för ett tryggt boende i hemmet trots nedsatt funktionsförmåga till följd av sjukdomar. Med denna verksamhetsmodell säkerställs också det medicinska stödet som familjerna med närståendevård behöver för att trygga välbefinnandet.
För att stötta närståendevårdarna och utveckla tjänsterna träffar välfärdsområdets aktörer regelbundet 2–4 gånger per år organisationspartner vid partnerskapsbordet för stöd för närståendevården i Vanda och Kervo. Man delar information och utvecklar verksamheten tillsammans. Från klientrådet får man erfarenhetsbaserad kunskap om närståendevårdarnas behov och önskemål. Gemensam expertis är ett viktigt sätt att utveckla verksamheten i enlighet med behoven, stärka delaktigheten och öka yrkeskunskaperna. Med hjälp av omfattande nätverk kan man också hitta de personer som behöver stöd.
Med hjälp av de befintliga tjänsterna för äldre identifieras redan närståendevårdarnas servicebehov och man försöker tillgodose dem. Med projektet för stöd till närståendevårdare, som startar 2023 i välfärdsområdet, och med hjälp av klientrådet kan vi identifiera närståendevårdarnas behov och önskemål och utveckla funktioner som stöder närståendevårdarnas välbefinnande.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen föreslår för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige antecknar den mottagna utredningen för kännedom som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar fullmäktigemotionen vara slutbehandlad.
Beslut
Till beskrivningsdelen fastställdes ett tillägg: ”Motionen lämnades in redan 2022, men den besvaras först nu på grund av inledandet av välfärdsområdets verksamhet. Svaret har formulerats utifrån den aktuella situationen. Enligt välfärdsområdets förvaltningsstadga som var i kraft 2022 tillämpades under 2022 inte tidsfristen om sex månader på svaren på fullmäktigemotioner, varför svaret på motionen tas upp för beslutsfattande nu.”
Beslutsförslaget godkändes enhälligt efter diskussion.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vantaa.fi.