Beskrivning
Ärendets beredare: specialsakkunig inom förvaltning Kerttu Pöntinen
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 28.10.2024 § 72 lämnade Gashaw Bibans fullmäktigemotion "Pristak för köpta tjänster". 8 fullmäktigeledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
"Vi undertecknade föreslår att Vanda-Kervo välfärdsområde utreder vilka olika lösningar för pristak välfärdsområdet kunde börja använda för att göra kostnaderna för köpta tjänster skäligare och införa en lämplig modell för området.
Bakgrund:
När det gäller användningen av köpta tjänster och hyrd arbetskraft pågår en ond cirkel som hotar att skrota välfärdsområdenas ekonomi. Områdena är tvungna att betala ett mångdubbelt belopp för till exempel läkarnas, socialarbetarnas och skötarnas arbetsinsats när yrkespersoner utför tillfälligt arbete via bemanningsföretag med mål att göra vinst eller via ett eget aktiebolag. Skattemedel för offentliga tjänster riskerar därmed att i allt högre grad uppslukas av de vinster som bemanningsföretagen gör.
Användningen av hyrd arbetskraft och de kostnadstryck detta skapar är ett riksomfattande problem som inte kan lösas med välfärdsområdenas egna åtgärder för att förbättra arbetsgivarpolitiken. För att få bukt med problemet måste ett tak för priset på hyrd arbetskraft fastställas. Olika mekanismer för pristak bör utredas och en lösning som tillfredsställer Vanda-Kervos behov ska väljas.
Den lagstiftning och finansieringsmodell som utarbetades i samband med social- och hälsovårdsreformen byggde inte på antagandet att välfärdsområdena redan i utgångsläget skulle uppvisa ett så stort underskott som för tillfället är den verklighet som områdena befinner sig i. I finansieringssystemet har man skapat en mekanism med vilken man har velat undvika en situation där den finansiering som välfärdsområdena får och de faktiska kostnaderna skulle separeras för mycket från varandra. Detta genomförs så att finansieringen i efterhand justeras på riksnivå så att den motsvarar de faktiska kostnaderna. Den första efterhandsgranskningen görs 2025 utifrån uppgifterna för 2023.
Ett centralt problem för välfärdsområdena håller dock på att bli att de enligt lagen ska göra sin egen ekonomiplanering så att eventuella underskott täcks under två år från början av året efter att bokslutet fastställts. Denna tidsram är dubbelt så stram som för kommuner vars skyldighet att täcka ett underskott är fyra år. Skyldigheten att täcka underskottet på två år, i kombination med stora underskott samt att välfärdsområdena till följd av många partiers motstånd inte har beskattningsrätt, håller på att leda till en omöjlig ekvation med tanke på välfärdsområdena och den finländska social- och hälsovården. Risken är att man i områdena fattar panikartade och förhastade sparbeslut som orsakar oåterkallelig skada till exempel i form av nedläggning av närtjänster och att de nygrundade organisationerna råkar i ett tillstånd där all energi och tid går till att nå de omöjligt hårda sparmålen i stället för att stärka basservicen och utveckla tjänsterna.
Jag föreslår att välfärdsområdet utarbetar en utredning om olika lösningar för pristak och börjar använda ett lämpligt pristak för området så snart som möjligt.”
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skicka den vidare för beredning av sektordirektören för koncerntjänster före 28.4.2025.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.