Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för tjänster för barnfamiljer och vuxensocialtarbete Hanna Mikkonen
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 15.9.2025 § 76 lämnades Juha Suoniemis och Antero Eerolas fullmäktigemotion Övergång till välfärdsområdets egen produktion i barnskyddets tjänster inom vård utom hemmet. Fullmäktigemotionen har vid sidan av Suoniemi och Eerola undertecknats av 18 andra ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Ordnandet av vård utom hemmet är en av välfärdsområdets centrala lagstadgade uppgifter.
I Vanda och Kervo välfärdsområde har en stor del av vården utom hemmet utlokaliserats till privata aktörer som producerar tjänster som affärsverksamhet. Detta har lett till en betydande kostnadsökning. Det innebär samtidigt en risk för allvarliga problem med tanke på barnens rättskydd, tillsyn och tjänstens kvalitet.
Barnskyddets vård utom hemmet kostar i dagsläget 76 miljoner euro per år för välfärdsområdet. Mest tjänster köps (för ung. 4,6 miljoner) av Familar Oy som ingår i den multinationella Mehiläinenkoncernen. Mehiläinens största ägare har länge varit CVC Capital Partners med säte på ön Jersey. Ön Jersey i Engelska kanalen anses vara ett av världens mest populära skatteparadis. Nu blir vid sidan om CVC det amerikanska kapitalinvesteringsbolaget Hellman & Friedman en stor delägare.
Exempelvis på tredje plats i upphandlingar finns det ungdomspsykiatriska boendehemmet Puro Oy (1,8 miljoner), som i sin tur hör till det svenska börsbolaget Humana som i huvudsak ägs av investeringsfonder.
Strukturerna för den privata affärsverksamheten inom vård utom hemmet skapar felaktiga incitament. När platsen för placering av ett barn i vård utom hemmet är affärsverksamhet för serviceproducenten, har denna inte nödvändigtvis något ekonomiskt intresse att främja en snabb återkomst i familjen eller avslutande av placeringen. I praktiken definierar många av anstalterna själva, huruvida de anser att det finns grunder för att fortsätta placeringen – trots att deras inkomster är beroende av att barnet stannar kvar vid enheten. Detta är en allvarlig strukturell intressekonflikt.
Det kan också vara svårt att övervaka privata anstalter. Tillsynen är utspridd och sker ofta i efterhand. Detta medför en risk för att man ingriper i missförhållanden för sent. Barnets säkerhet kan inte vara avhängigt av hur effektivt ett enskilt område kan övervaka verksamhet som utövas av tiotals åtskilda serviceleverantörer. Samtidigt har priset för tjänsterna tydligt stigit utan att nivån på vården eller dess effekt skulle ha förbättrats. Detta är ohållbart, såväl etiskt som ekonomiskt.
Därför väcker vi undertecknade ledamöter följande fullmäktigemotion:
-
Vanda och Kervo välfärdsområde vidtar åtgärder för att i huvudsak flytta vården utom hemmet till den egna produktionen,
-
välfärdsområdet utarbetar en plan för en övergångsperiod, under vilken andelen av köptjänster nedmonteras kontrollerat och ersätts med egen, offentlig vård utom hemmet,
-
välfärdsområdet utreder möjligheterna att inrätta egna enheter för vård utom hemmet och utbilda personal för skötseln av dessa uppgifter, utöver vilket
-
välfärdsområdet förbereder sig på ändringen ekonomiskt och personalmässigt så att barnens rätt till högkvalitativt, trygg och bestående omvårdnad förverkligas under hela processen.
Målet är att stärka tjänsterna ur mänskligt, kvalitativt och ekonomiskt perspektiv. Vår uppgift är att säkerställa att barn som befinner sig i vård utom hemmet får omvårdnad, trygghet och beständighet – inte en ständig omsättning av de vuxna, överbelastade medarbetade och utdelning till ägare. Den offentliga produktionen är i detta avseende mer transparent, mer ansvarsfull och står på en etiskt mer hållbar grund.”
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skicka den vidare för beredning av sektordirektören för tjänster för barn, unga och familjer senast 15.3.2026.
Svar på fullmäktigemotionen
Ett centralt mål för välfärdsområdets reformprogram är att stärka den egna serviceproduktionen inom vård utom hemmet fram till år 2030. Detta mål gäller för såväl familjevården som anstaltsvården. Särskild vikt läggs på familjevården som enligt barnskyddslagen är den primära formen av vård utom hemmet alltid när detta är förenligt med barnets bästa.
Ökning av familjevården främjas genom att utveckla rekryteringen och coachningen av nya familjevårdsfamiljer samt stärka stödet som ges till dem. Coachningar för nya familjevårdare har utökats och även för fosterföräldrar som är släktingar har man skräddarsytt en egen coachningsmodell. Familjevårdarna erbjuds mångsidiga stödformer, såsom socialhandledarens stöd i det inledande skedet av placeringen, arbetshandledning, mentorskap, kamratstöd, fortbildning samt rekreationsverksamhet.
Välfärdsområdet har inlett åtgärder för att stärka den egna serviceproduktionen vad gäller anstaltsvård inom barnskyddet och för att utveckla tjänsterna så att de motsvarar föränderliga kundbehov. I välfärdsområdets investeringsplan ingår inrättandet av två nya barnskyddsanstalter (en anstalt med 3 avdelningar, en med 2 avdelningar) före 2030. För inrättandet av de nya anstalterna har man ansökt om och fått fullmakt att uppta lån från staten. I det första skedet främjas byggandet av anstalten med tre avdelningar, vars planering fortskrider i samarbete med fastighetscentralen och organiseringsstödet. Välfärdsområdet har ansökt om en tomt hos Vanda stad våren 2025, och tomtförhandlingarna pågår fortfarande. I personalplaneringen beaktas både kvantitativa och kvalitativa kompetensbehov.
Utökandet av anstaltsvården inom den egna produktionen är en långsiktig process. Genomförandet av nya anstalter förutsätter lämpliga tomter i Vanda eller Kervo och antalet sådana är begränsat. Välfärdsområdet är redo att även utnyttja lokaler som eventuellt blir lediga i dessa områden och kartlägger aktivt fastigheternas lämplighet för behoven inom vård utom hemmet.
Lagstiftningen begränsar antalet barn som placeras i barnskyddsanstalter: på en avdelning får högst sju barn placeras och på avdelningarna i byggnader belägna på samma tomt sammanlagt högst 24 barn. Eftersom antalet barn inom anstaltsvård just nu är omkring 300, skulle placering av samtliga barn inom den egna serviceproduktionen innebära byggande av flera nya anstalter. Det bör också beaktas att en del av barnen drar fördel av att bli placerade på längre avstånd från sin hemort exempelvis för att lösgöra sig från skadliga sociala nätverk. Utökandet av anstaltsvård inom den egna produktionen påverkar dessutom andra regionala tjänster, såsom utbildningsväsendet. Därför bör stärkandet av serviceproduktionen göras stegvis och kontrollerat.
Välfärdsområdet har också ett nära samarbete med andra välfärdsområden för att utveckla tjänsterna inom barnskyddet. Ett aktuellt exempel är projektet IntO, som genomförs tillsammans med välfärdsområdena i Södra Finland, Helsingfors stad och HUS, där ett mål är att utveckla en modell för integrerad anstaltsvård i hybridform. I projektet inrättas i det första skedet en avdelning för särskild omsorg för anstaltsvården vid Helsingfors stad, där även andra välfärdsområden i Södra Finlands samarbetsområde kan placera barn i behov av särskild omsorg. Välfärdsområdets barnskydd deltar dessutom aktivt i samarbetsområdets samarbetsgrupp för socialvård, där man utvecklar den offentliga aktörens lösningar för vård utom hemmet på en mer omfattande regional nivå.
Välfärdsområdet tackar initiativtagarna för en viktig motion och instämmer i målet att producera tjänster inom vård utom hemmet på ett mänskligt, högkvalitativt och ekonomiskt sätt. Välfärdsområdet anser också att stärkandet av den egna serviceproduktionen är ett centralt mål och siktar i det första skedet på att fördubbla antalet klientplatser inom den egna serviceproduktionen under de följande fyra åren.
Välfärdsområdet följer aktivt utvecklingen av behoven inom barnskyddet och lagstiftningen och utvecklar sin egen serviceproduktion så att den ska tillgodose behoven för barn och unga i området så omfattande som möjligt. Ett annat centralt mål vid sidan av tjänsterna för vård utom hemmet är att stärka effektiva tjänster för tidigt stöd så att behovet av vård utom hemmet kan minskas på ett hållbart sätt på lång sikt.
Enligt nuvarande kunskaper är det dock inte möjligt eller ändamålsenligt att helt slopa köptjänsterna inom vård utom hemmet, eftersom de barn och unga som är placerade i vård utom hemmet ofta har särskilda och varierande behov och tjänsterna också måste produceras kostnadseffektivt. Målet är ändå att utöka kapaciteten för vård utom hemmet, antingen inom ramen för vård som välfärdsområdet själv producerar eller i vård som genomförs i samarbete med andra välfärdsområden så att användningen av köptjänster på lång sikt endast ska riktas till avgränsade särskilda behov eller så kallade bräddningssituationer.
Beslutsförslag
Områdesstyrelsen beslutar att:
- lämna till Juha Suoniemi och Antero Eerola samt de 18 andra ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige som undertecknat fullmäktigemotionen det svar på fullmäktigemotionen som återfinns i beskrivningsdelen ovan,
- föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige antecknar för kännedom den erhållna redogörelsen som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar att behandlingen av fullmäktigemotionen har slutförts
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Ytterligare information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.