Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för koncerntjänster Mikko Hokkanen, strategichef Marianne Juosila och ekonomiplaneringschef Marja Miettinen
Staten, i egenskap av välfärdsområdenas finansiär, förutsatte att områdena utarbetar förändringsprogram för att balansera ekonomin och täcka underskott på det sätt som krävs enligt lagstiftning. För att balansera ekonomin och täcka det underskott som ackumulerats under de första verksamhetsåren utarbetade Vanda och Kervo välfärdsområde ett reformprogram för åren 2023–2030. Välfärdsområdesfullmäktige godkände huvudlinjerna och principerna för reformprogrammet vid sitt sammanträde 12.12.2023 § 123. Sektorerna fortsatte beredningen av de konkreta åtgärderna i programmet på grundval av huvudlinjerna, och välfärdsområdesfullmäktige godkände vid sitt sammanträde 29.4.2024 § 22 Vanda och Kervo välfärdsområdes reformprogram för åren 2023–2030. Programmet omfattar åtgärderna och deras kostnadseffekter per sektor.
Som kalkylmässigt årligt produktivitetsmål för reformprogrammet bestämdes effektivisering av verksamheten med 2 procent i förhållande till ökningen av servicebehovet. Som produktivitetsmål för ekonomiplaneperioden 2024–2026 bestämdes 72 miljoner euro och till slutet av årtiondet eftersträvas med reformprogrammet produktivitetsåtgärder till ett värde om cirka 300 miljoner euro. Produktivitetsmålet för 2024 var 16 miljoner euro och målet för 2025 var ekonomiska effekter till ett värde om minst 28 miljoner euro. Förbättring av produktiviteten är en del av välfärdsområdets kontinuerliga förbättring av verksamheten, och målen inkluderas årligen i budgeten som en del av balanseringen av ekonomin och utvecklingen av serviceproduktionen.
I Vanda och Kervo välfärdsområdes reformprogram beskrivs åtgärderna som området ska vidta för att förbättra produktiviteten och kostnadseffektiviteten och för att balansera ekonomin. Syftet med reformprogrammet är att förnya servicestrukturerna och verksamhetsmodellerna så att välfärdsområdet säkerställer tjänster som tillgodoser invånarnas behov, förblir en attraktiv arbetsgivare för medarbetare och ser till att ekonomin är hållbar.
Reformprogrammet och genomförandet av åtgärderna har följts upp halvårsvis och det ekonomiska utfallet i anslutning till delårsrapporterna. Reformprogrammets åtgärder och deras ekonomiska effekt beaktas alltid i samband med budgetberedningen. Därmed genomför den månadsvisa ekonomirapporten och serviceutvecklingen även uppföljning på högre nivå av reformprogrammets ekonomiska effekter.
Reformprogrammet innehåller cirka 160 åtgärder. I slutet av 2025 hade cirka 65 procent av åtgärderna startat och avancerade enligt plan och cirka 16 procent av åtgärderna hade slutförts. Cirka 6 procent av åtgärderna bedöms starta senare enligt plan och cirka 10 procent har startat, men det har identifierats utmaningar i genomförandet. Endast för ett fåtal åtgärder bedöms att målen inte kommer att uppnås överhuvudtaget.
Verksamheten har på samma sätt som under 2024 kunnat effektiviseras snabbare än planerat. Verkställandet av reformprogrammet under 2025 var framgångsrikt och den fastställda ekonomiska målnivån överskreds tydligt med 13 miljoner euro. I välfärdsområdet har man under 2024 och 2025 uppnått kostnadseffekter med ett sammanlagt värde om 73,2 miljoner euro, då målet var 52,9 miljoner euro. Sektorerna bedömer att cirka 77 procent av de åtgärder som redan har startat kommer att uppnå de ekonomiska målen som satts för dem.
Sektorernas viktigaste framgångar i fråga om reformprogrammet under 2025:
Inom äldreservicen uppnåddes kostnadsbesparingar om 16,1 M€ (eftersträvad kostnadseffekt 5,8 M€) under år 2025 genom bland annat följande åtgärder:
- Personalstrukturen, arbetsfördelningen och optimeringen av personalresursen kunde inriktas bättre än i dagsläget till att motsvara kundbehoven. Användningen av hyrpersonal kunde minskas betydligt, eftersom de egna befattningarna har kunnat tillsättas och personalrörligheten stämmer överens med kundbehoven.
- Tjänsterna som stöder boende i hemmet och de tekniska lösningarna utvecklades systematiskt för att uppnå bättre effektivitet i tjänsterna.
- Servicestrukturen förnyades till att motsvara kundbehoven och samtidigt uppnåddes bättre effektivitet i tjänsterna och betydande kostnadsbesparingar.
Inom tjänsterna för barn, unga och familjer uppnåddes kostnadsbesparingar om 5,3 M€ (eftersträvad kostnadseffekt 5 M€) under år 2025 genom bland annat följande åtgärder:
- Verksamhetsmodellen med familjecenter stärktes genom att bland annat utveckla rådgivningen och handledningen via flera kanaler, intensifiera samarbetet mellan yrkespersoner och intressegrupper samt utvidga tjänster som ges i gruppform.
- Tillgången till de förebyggande tjänsterna och mentalvårdstjänsterna förbättrades genom att öka personalstyrkan och utveckla arbetsfördelningen och nivåstruktureringen av stöd och vård.
- I alla serviceområden gjordes satsningar på att stärka och effektivisera det egna arbetet och behovet av placeringar i vård utom hemmet kunde minskas.
Inom hälsovårdstjänsterna uppnåddes kostnadsbesparingar om 13,1 M€ (eftersträvad kostnadseffekt 8,4 M€) under år 2025 genom bland annat följande åtgärder:
- Vårdens kontinuitet och kostnadseffektivitet förbättrades genom att slopa köptjänster och stärka hälsoteamen, dessutom utvecklades verksamheten på akutmottagningen i samarbete med HUS.
- Inom sjukhustjänsterna förbättrades vårdkedjans funktion (HUS-sjukhus), genom samarbete med äldreservicen. Effektiviteten ökades inom de diagnostiska undersökningarna (laboratorium, röntgen osv.) och arbetskraften inom köptjänsterna minskades.
- Inom mun- och tandhälsovården lanserades hälsoteamsmodellen och nya digitala lösningar för att effektivisera produktionen; bland annat införande av ett lagerövervakningssystem och digitala avtryck inom ortodontin.
Inom vuxensocialarbetet och funktionshinderservicen uppnåddes kostnadsbesparingar om 1,25 M€ (eftersträvad kostnadseffekt 5,88 M€) under år 2025 genom bland annat följande åtgärder:
- Sektorns lednings- och organisationsstruktur förnyades avsevärt.
- Användningen av hyrpersonal minskades kraftigt och den egna serviceproduktionen ökades i synnerhet inom boendeservicen.
- Hanteringen av köptjänster och kostnadsuppföljningen effektiviserades bland annat genom införandet av Effector-systemet.
Vid Mellersta Nylands räddningsverk uppnåddes kostnadsbesparingar om 1,51 M€ (eftersträvad kostnadseffekt 0,55 M€) under år 2025 genom bland annat följande åtgärder:
- Höjning av räddningsväsendets klientavgifter.
- Noggrannare planering av finansieringen av investeringar och tidpunkten för dem samt noggrannare organisation av upphandlingar.
- Personalens skiftplanering utvecklas och personalen uppmuntras att använda sig av frivilliga skiftbyten.
- Närmare samarbete med företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron.
Inom koncerntjänsterna uppnåddes kostnadsbesparingar om 4,0 M€ (eftersträvad kostnadseffekt 4,0 M€) under år 2025 genom bland annat följande åtgärder
- Apotti-utveckling och effektivisering av ägarstyrningen.
- Effektivisering av informationsförvaltningens verksamhet och minskning av köptjänster genom hemskrivningar.
Statsrådet ansåg både vid de årliga välfärdsområdesförhandlingarna med staten som fördes 22.10.2025 och i det frivilliga projektet för förändringsstöd som avslutades tidigare under mars 2025 att Vanda och Kervo välfärdsområdes åtgärder för balansering av ekonomin är rätt riktade och ger resultat. Genom att genomföra reformprogrammet har välfärdsområdet kunnat skapa ett överskott i budgeten.
Beslutsförslag
Områdesstyrelsen beslutar:
- anteckna för kännedom rapporteringen 12/2025 av genomförandet av välfärdsområdets reformprogram 2023–2030;
- föreslå till välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige fattar beslut om att anteckna för kännedom rapporteringen 12/2025 av genomförandet av välfärdsområdets reformprogram 2023–2030.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.