Beskrivning
Ärendets beredare: specialsakkunig inom förvaltning Kerttu Pöntinen
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 28.10.2024 § 72 lämnade Antero Eerolas fullmäktigemotion "Nya åtgärder för att minska arbetsoförmågan i välfärdsområdet". 22 fullmäktigeledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
"Enligt Kevas beräkningar (https://www.keva.fi/sv/nyheter-och-artiklar/den-exceptionella-okningen-av-sjukfranvaro-avtog/) riskerar cirka 2,8 procent av personerna i välfärdsområdena att gå i invalidpension under de följande tre åren.
Det betyder uppskattningsvis cirka 6400 anställda. FPA bedömer också att arbetsoförmåga orsakade områdena kostnader på cirka 544 miljoner euro 2023. Om man tänker sig att cirka fem procent av välfärdsområdenas personal kalkylmässigt finns i Vanda och Kervo välfärdsområde och fem procent av deras sammanlagda budgetar, skulle det innebära cirka 320 personer i vårt eget område och kostnader på eventuellt till och med cirka 27 miljoner euro.
Därför skulle vi genom att förebygga och bekämpa arbetsoförmåga kunna göra betydande kostnadsbesparingar och lindra problemen med tillgången på personal. Det väsentliga är dock den mänskliga aspekten i denna fråga. Att förebygga arbetsoförmåga är framför allt en fördel för en person som behöver sin lön för sina levnadskostnader.
Även om mängden långvarig frånvaro i Vanda och Kervo välfärdsområde är mindre än i många andra områden, finns det skäl att noggrant fästa uppmärksamhet vid denna fråga även hos oss.
Enligt Keva var 70 procent av utgifterna för arbetsoförmåga på drygt en halv miljard euro direkta kostnader för sjukfrånvaro 2023. Upp till hälften av dessa kostnader uppstod på grund av långvarig frånvaro på över 30 dagar. Därför är det ytterst viktigt att minska på dessa. Det är väsentligt att identifiera personalgrupper med särskild risk och i rätt tid inleda åtgärder för tidigt ingripande.
Utifrån det ovan nämnda lägger vi undertecknade fullmäktigeledamöter fram följande fullmäktigemotion:
* Välfärdsområdet samlar ihop metoder med vilka det bättre än i nuläget kan förebygga och bekämpa sina anställdas arbetsoförmåga genom olika metoder för tidigt ingripande samt genom bättre chefsarbete än i nuläget. Välfärdsområdet vidtar de åtgärder som detta kräver.”
2. Soile Erikssons, Susanna Kaijus, Kai-Ari Lundells och Laura Tulikorpis fullmäktigemotion "Förenhetligande av rådgivningarnas läskunnighetsarbete i välfärdsområdet". 49 fullmäktigeledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”Enligt de senaste Pisa-undersökningarna har läskunnigheten bland finländska barn och unga försämrats ytterligare. Antalet svagare läsare har ökat oroväckande och nu har också antalet utmärkta läsare minskat kraftigt. I Vanda är läskunnigheten sämre än i de jämförelsekommuner som gjort samma lässcreening och läskunnigheten minskar jämfört med tidigare år i båda åldersklasserna som gjort lässcreeningen.
Med tanke på utvecklingen av läskunnigheten och läslusten är det viktigt att läsa tillsammans redan från tidig barndom. Läsning utvecklar fantasin och förmågan till empati, som i sin tur är viktiga färdigheter i all interaktion och alla sociala relationer. En smidig läskunnighet är nyckeln till allt lärande.
Rådgivningstjänsterna når nästan alla familjer med barn under skolåldern. Därför har de en unik möjlighet att främja medvetenheten om faktorer som stöder barnets välbefinnande och utveckling, såsom betydelsen av att läsa tillsammans.
På rådgivningarna i Vanda och Kervo arbetar man med att utveckla läskunnigheten till exempel med hjälp av broschyrer och genom att tala om läsning. Dessutom pågår projektet Lukustartti (på svenska Lässtarten) tillsammans med biblioteken i Vanda, där rådgivningarna i Korso och Myrbacka fungerar som pilotrådgivningar och projektet Lukukonsepti (på svenska Läskonceptet) i samarbete med Kervo bibliotek. (Projekten genomförs på finska.)
Trots de nya verksamhetsmodeller som projekten producerar varierar de konkreta åtgärderna under rådgivningsbesöken beroende på rådgivningen och till och med på arbetstagaren. Hela välfärdsområdet behöver enhetliga verksamhetsmodeller, med vilka varje familj hänvisas till läsning och bibliotekstjänster. Till exempel skulle konceptet Lukuresepti (Läsrecept på svenska) som används i Mellersta Finlands välfärdsområde eller någon motsvarande metod vara ett systematiskt sätt att sköta handledningsarbetet på rådgivningen. Vid det periodiska besöket ordineras varje barn en läkemedelsdos på fyra böcker som ska intas tillsammans med föräldern. Läkemedlet kan hämtas ut från biblioteket mot recept. I receptet för varje ålder har man valt böcker som lämpar sig för utvecklingsfasen i fråga.
Läsreceptmodellen är enkel och förmånlig att genomföra. Det förutsätter samarbete mellan välfärdsområdet och städerna i planeringsskedet. När verksamheten inleds är inverkan på rådgivningens hälsovårdares arbetsuppgifter nästan obefintlig, men inverkan på familjernas sätt att fungera kan vara stor.
I Vanda och Kervo välfärdsområde skulle läskunnighetsarbetet kunna stärkas med en enhetlig verksamhetsmodell för rådgivningarna. Modellen skulle kunna likna ett Läsrecept eller utarbetas utifrån erfarenheter från de andra projekten. Det viktigaste är att en hänvisning till bibliotekstjänsterna och diskussionen om läsning genomförs vid varje periodisk kontroll av varje barn.
Vi undertecknade fullmäktigeledamöter föreslår att man i Vanda och Kervo välfärdsområde förenhetligar läskunnighetsarbetet vid alla rådgivningar i området så att alla 1–6-åringar och deras familjer i samband med de periodiska kontrollerna på varje rådgivningsbyrå med samma modell hänvisas till bibliotekstjänsterna.”
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skicka den vidare för beredning av sektordirektören för koncerntjänster före 28.4.2025.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.