Beskrivning
Ärendets beredare: jurist Tiia Tuovinen
Bakgrund
Vanda och Kervo välfärdsområdes välfärdsområdesfullmäktige har vid sitt sammanträde 14.3.2023 § 17 beslutat att konstatera att Eve Rämös förtroendeuppdrag i sektionen för hälsovårdstjänster i Vanda och Kervo välfärdsområde har upphört och utse i hennes ställe en ny ledamot i sektionen för hälsovårdstjänster fram till slutet av verksamhetsperioden. Ett välfärdsområdesbesvär över beslutet har anförts 18.4.2023 till Helsingfors förvaltningsdomstol, som 5.6.2023 har bett välfärdsområdesstyrelsen i Vanda och Kervo skaffa ett utlåtande om välfärdsområdesbesväret från välfärdsområdesfullmäktige. Tidsfristen för utlåtandet var 17.7.23023, men på begäran av välfärdsområdet har tidsfristen förlängts till 12.9.2023.
Det centrala innehållet i välfärdsområdesbesväret
I välfärdsområdesbesväret har man krävt att beslutet upphävs i sin helhet eftersom det strider mot lagen. Dessutom har man krävt att välfärdsområdet ersätter eventuella rättegångskostnader i ärendet.
Personen som anfört välfärdsområdesbesväret har i besväret beaktat att vissa andra välfärdsområden skulle ha kommit till en annan tolkning gällande rätten till inflytande.
Personen som anfört välfärdsområdesbesväret har lyft fram rätten till arbete (18 §) samt rätten till inflytande och rösträtt (§ 14) enligt grundlagen (731/1999). Rättigheterna som regleras i grundlagen kan endast begränsas uttryckligen genom lagen och bestämmelser som begränsar grundläggande rättigheter måste enligt principen för konstitutionell tolkning tolkas restriktivt.
Personen som anfört välfärdsområdesbesväret har påpekat att det i Kommunförbundets anvisningar angående tolkningen av lagstiftningen konstateras att ”i gränsfall anses personen vara valbar”. Tolkningen av lagen måste baseras på lagens ordalydelse, syfte, förarbete och de anvisningar som ges av grundlagsutskottet, till exempel uppmaningen att följa principen om konstitutionell tolkning.
Personen som anfört välfärdsområdesbesväret har framfört att välfärdsområdesfullmäktiges beslut 14.3.2023 § 17 grundar sig till stor del på Kommunförbundets anvisning, enligt vilken ”en person som organisatoriskt lyder under välfärdsområdesstyrelsen kan samtidigt inte fungera som ledamot eller ersättare i välfärdsområdesstyrelsen eller ledamot eller ersättare i en sektor som är underställd välfärdsområdesstyrelsen.” Enligt beslutet avses med de personer som arbetar i Vanda och Kervo välfärdsområde och som organisatoriskt lyder under välfärdsområdesstyrelsen alla personer som har ett anställningsförhållande i välfärdsområdet. Tolkningen, enligt vilken ordalydelsen i lagen om välfärdsområden ”lyder direkt under välfärdsområdesstyrelsen” har ersatts med ”organisatoriskt lyder under välfärdsområdesstyrelsen” utan motiveringar, motsvarar inte ordalydelsen i lagen eller i förarbetena till lagen. Denna tolkning, som inte grundar sig på lagens ordalydelse, har enligt personen som anfört välfärdsområdesbesväret utvidgats ytterligare, så att den senare i beslutet anses innebära alla anställda ”som lyder under välfärdsområdesstyrelsen”. Det är därmed fråga om en vinklad tolkning som inte grundar sig på lagen och som strider mot grundlagen.
Ordet ”omedelbart” kan inte automatiskt anses avse nämnder eller andra organ i organisatoriska termer, men i strukturen för beslutsfattande brukar omedelbarhet förstås som en hänvisning till beslutsnivåer, där varje steg i organisationen kan utgöra sin egen nivå med sina egna positionsbaserade befogenheter. Således har en vanlig linjearbetare, som inte kan betraktas som en chef som ansvarar för driften av ett autonomt välfärdsområde, en indirekt position på flera nivåer.
Enligt en sådan tolkning som inte grundar sig på lagens ordalydelse förlorar ordet ”omedelbart” således sin betydelse. Det är en välkänd princip för lagtolkning att inget ord är betydelselöst. Detta betonas särskilt om ett sådant ord, om det tolkas som betydelselöst, skulle begränsa utövandet av individens grundläggande rättigheter.
Att utvidga tolkningen av lagens ordalydelse är inte förenligt med principerna för konstitutionell tolkning. Inte heller i finansministeriets brev ges någon utvidgad tolkning av omedelbarhet enligt Kommunförbundets anvisning.
Inte heller det faktum att lagen delvis har kopierats från kommunallagen (410/2015), berättigar till tolkning i strid med grundlagen. Att korrigera fel i lagstiftningen genom att tolka grundlagen till nackdel för den enskilde är en ohållbar tanke ur rättsstatligt perspektiv.
Sammanfattningsvis har personen som anfört välfärdsområdesbesväret krävt att välfärdsområdesfullmäktiges beslut upphävs och att förtroendepersonens valbarhet träder i kraft på nytt. Kommunförbundets tolkning, som ligger till grund för beslutet, strider mot grundlagen och överensstämmer inte med ordalydelsen i lagen om välfärdsområden. Personen som anfört välfärdsområdesbesväret hänvisar i sin bilaga även till Finlands Läkarförbunds begäran om ett sakkunnigutlåtande om ärendet.
Dessutom konstaterar personen som anfört välfärdsområdesbesväret att enligt principen om konstitutionell tolkning kan man hitta sätt med vilka rätten till inflytande inte begränsas helt och hållet, utan till exempel så att rätten att delta i beslutsfattande under välfärdsområdesstyrelsen begränsas i enskilda fall och endast när personen har skäl att förklara sig själv jävig med hänsyn till sin ställning och en eventuell intressekonflikt.
Välfärdsområdesbesväret finns som bilaga till detta beslutsförslag och dess bilagor bifogas till detta beslutsförslag. Välfärdsområdesbesväret är delvist sekretessbelagt (lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) 24 § 1 mom. punkt 31) och innehåller även andra personuppgifter. De väsentliga delarna sammanfattas därför i denna framställningstext.
Utlåtande till välfärdsområdesbesväret
Ett förslag till välfärdsområdesfullmäktiges utlåtande finns som offentlig bilaga till detta beslutsförslag och dess bilagor bifogas till detta beslutsförslag. I utlåtandet anges att Vanda och Kervo välfärdsområdesfullmäktiges beslut 14.3.2023 § 17 har i sin helhet följt den nuvarande lagstiftningen och att välfärdsområdesfullmäktige har använt sina befogenheter i den utsträckning som lagen kräver. Regleringar i valbarheten bör vara motiverade och mer noggrant definierade, så att välfärdsområdet skulle ha möjlighet att tolka personalens valbarhet beroende på deras uppgiftsbeskrivning.
Välfärdsområdesfullmäktiges beslut 14.3.2023 § 17 ska inte upphävas på grund av välfärdsområdesbesväret och välfärdsområdesbesväret ska avslås.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen föreslår för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige beslutar avgiva utlåtandet med bilagor i bilaga 2 till Helsingfors förvaltningsdomstol angående välfärdsområdesbesvär över fullmäktiges beslut 14.3.2023 § 17 (upphörande av förtroendeuppdrag för en förtroendevald som har förlorat sin valbarhet).
Beslut
Beslutsförslaget antogs enhälligt efter diskussion.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.