Beskrivning
Under sammanträdet lämnades följande fullmäktigemotioner:
1. Tiina Tuomelas fullmäktigemotion ”Motion om grundandet av ett fattigdomsråd (råd för fattigdomsbekämpning) på Vanda och Kervo välfärdsområde”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 22 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Välfärdsområdena bör fastställa mål för att minska på fattigdomen och definiera åtgärder, indikatorer och övervakningsmetoder för att uppnå dem. Det här bör ske i samarbete med kommunerna, som en del av deras skyldighet att främja och följa upp välbefinnande och hälsa på deras områden. Rådet ska årligen rapportera om uppnåendet av målen för fattigdomsbekämpning.
Fattigdom är ett brett begrepp. Det omfattar inte bara ekonomisk fattigdom utan även marginalisering och lottlöshet. Även sjukdomar, psykisk ohälsa samt alkohol- och drogproblem ingår ofta i fattigdomsbegreppet.
Välfärdsområdena bör förbinda sig att minska fattigdom och ojämlikhet baserat på ekonomisk ställning på sitt område. Fattigdom leder till marginalisering, ökad sjuklighet, dålig kost, överskuldsättning och hemlöshet och ökar risken för alkohol- och drogproblem samt psykisk ohälsa.
Antalet hushåll med utkomstproblem har ökat under de senaste kriserna (coronan, kriget i Ukraina). Arbetslösa, studerande, pensionärer, ensamstående föräldrar, sjuka och funktionshindrade riskerar att inte kunna betala sina nödvändiga utgifter.
Välfärdsområdena kan också stödja invånarnas välbefinnande, integration och smidiga servicestigar i samarbete med företag, organisationer och församlingar inom sitt område.
Välfärdsområdena bör också ta i beaktande de ekonomiskt missgynnades perspektiv i beslutsfattandet. Ett gott exempel på en verksamhetsmodell är den befintliga skyldigheten att bedöma hur olika beslut påverkar barnen.
Ett förslag på verksamhetsplan för ett pilotprojekt har lagts fram av Sitralab/Enemmän kuin ruokaa-teamet år 2021.
I sammansättningen av rådet för fattigdomsbekämpning framhävs erfarenhetsexpertskap, mångprofessionalitet och en bred politisk representation. Rådets roll är att övervaka och kontrollera hur områdets beslut och planer påverkar invånare med låga inkomster, deras välbefinnande och dagliga liv. Målet är att främja mindre bemedlade invånares ställning, välfärd och integration och att öka deras möjligheter att delta, påverka och agera i sina lokalsamhällen. Påverkan är ett mångfacetterat samarbete med olika intressenter. Rådet för fattigdomsbekämpning lämnar in motioner och ger utlåtanden. Grundprincipen är att mindre bemedlade och marginaliserade invånare ska få sin röst hörd i beslutsfattandet på ett konkret sätt.”
2. Soile Erikssons fullmäktigemotion "Införande av barnbudgetering i Vanda och Kervo välfärdsområde". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 35 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
"Finland har förbundit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter. Den förpliktigar kommuner och andra aktörer som staten har delegerat uppgifter till. Följaktligen förpliktigar den också välfärdsområdena. FN:s kommitté för barnets rättigheter kräver att tillräckliga resurser anslås till barns tjänster och att resurserna följs upp effektivt. Barnbudgetering är ett sätt att uppfylla dessa krav. Den ingår också i verkställighetsplanen för den nationella barnstrategin.
Barnbudgetering betyder uppföljning av budgetutgifter och -inkomster som riktar sig till barn, förhandsbedömning av budgetbeslutens inverkan på barn samt övervakning av deras inverkan. Syftet med barnbudgetering är att visa hur mycket av budgeten som går till barn och unga, hur resursfördelningen motsvarar de fastställda målen för barns och ungas välbefinnande och vilken inverkan budgeteringen har på barns och ungas välfärd. Barnbudgetering ger verktyg för kunskapsledning för att utveckla tjänster och lösa problem.
Barnbudgetering gynnar, förutom barnens bästa, även de offentliga finanserna genom att säkerställa att finansieringen fördelas effektivt. Det ligger i välfärdsområdets alla invånares intresse att offentliga medel fördelas effektivt och ändamålsenligt för de ändamål som de är avsedda för. På lång sikt kommer barnbudgeteringen att bidra till att resurserna fördelas rättvist och effektivt. Den förbättrar också insynen i budgetarbetet.
När riksdagen antog reformen av social- och hälsovården krävde den att barnbudgetering och konsekvensbedömningen för barn ska utvecklas så att de kan införas i välfärdsområdenas årsbudgetar så snart som möjligt efter att verksamheten inletts. En modell för barnbudgetering har också tagits fram ur både ett kommunalt och ett nationellt perspektiv i projektet "Barninriktad budgetering" (SRK TEAS 2018–2019). Nyligen har den testats i ett pilotprojekt i samband med statsbudgeten för 2022. Arbetsgruppen för barnbudgetering har också föreslagit att barnbudgetering ska etableras som en del av statens budgetförslag för år 2023.
Aktuell information om barnbudgetering och konsekvensbedömning för barn finns tillgängligt bl.a. i verket ”Lapsivaikutusten arvioinnilla parempia päätöksiä – Lapsivaikutusten arviointi, lapsibudjetointi sekä lapset ja nuoret tiedontuottajina hyvinvointialueella: Ohjeistus hyvinvointialueiden päättäjille, nuorisovaltuustoille ja viranhaltijoille.” på adressen: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/163774 (Iivonen, E. & Pollari, K. 2022.).
Genomförandet av barnbudgetering förbättrar förverkligandet av barnens rättigheter i Vanda och Kervo välfärdsområde. Metoden kan även användas för andra befolkningsgrupper i framtiden, om det anses lämpligt.
Vi ledamöter som undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde tar i bruk barnbudgetering.”
3. Antero Eerolas fullmäktigemotion "Åtgärder för att lindra ensamhet hos äldre personer". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 28 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Coronapandemin som drabbade hela världen, och Finland som en del av den, innebar att människor isolerades från varandra under en lång tid. Det här har haft tydliga negativa effekter på den psykiska hälsan och upplevelsen av ensamhet hos människor i olika åldrar.
Störst uppmärksamhet har ägnats åt de problem som det här har lett till hos unga människor och vars konsekvenser kan ha en negativ inverkan under lång tid framöver. Ansträngningar har dock gjorts för att mildra och lösa dem, som sig bör.
Men den sociala isoleringen under coronatiden har även drabbat äldre människor. För många äldre kan ensamheten vara mer långvarig, särskilt om personens livspartner, närstående och vänner redan har gått bort när de har blivit äldre. Detta förstärks av äldreomsorgens nuvarande ideologi, som har som utgångspunkt – även av ekonomiska skäl – att äldre människor ska bo hemma så länge som möjligt, även om deras fysiska och psykiska tillstånd inte längre tillåter det.
Därför bör Vanda och Kervo välfärdsområde satsa på åtgärder, i synnerhet uppsökande äldreomsorg, för att identifiera och lindra upplevelsen av ensamhet bland äldre personer.
En av modellerna kunde vara det tidsbegränsade projektet Ensamma äldre i Vanda som inleddes hösten 2018, eller eventuellt en fortsättning på det. Under projektet användes en enkät för att samla in information om upplevelser av ensamhet bland stadsbor över 75 år som bor ensamma hemma. Frågeformuläret skickades till över tusen personer, varav tio valdes ut för mer djupgående intervjuer.
Baserat på den insamlade informationen utarbetades en åtgärdsplan. För att genomföra planen grundades ett särskilt projekt, Ensamma äldre i Vanda, med egna anställda. Erfarenheterna av projektet var uppmuntrande.
En av åtgärderna är dagverksamhet för äldre. Även pensionärsorganisationerna och välfärdsområdets äldreråd bör involveras i arbetet.
På basis av det som skrivits ovan gör vi välfärdsområdesledamöter vid Vanda och Kervo välfärdsområde som undertecknat den följande fullmäktigemotionen:
* Vanda och Kervo välfärdsområde börjar kartlägga upplevelser av ensamhet bland ensamboende äldre personer samt inleder och fortsätter befintliga åtgärder för att lindra dem.”
4. Tia Seppänens, Funda Demiris och Matilda Stirkkinens fullmäktigemotion "Motion för främjandet av köns- och sexuella minoriteters jämställdhet inom välfärdsområdets tjänster och kundkontakter". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 25 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
"Varje individs mänskliga rättigheter ska uppfyllas oberoende av bakgrund och exempelvis oberoende av kön. Vanda och Kervo välfärdsområde är en central aktör när det gäller främjandet av likabehandlingen av områdets invånare och jämlikheten mellan olika grupper. Dock utsätts särskilt personer från sexuella minoriteter och könsminoriteter för diskriminering och fördomar i sin vardag, vilket har en omfattande inverkan på de här människornas livskvalitet inom allt från hälsa till arbetslivet.
Alla bör ha rätt till icke-diskriminering i de social- och hälsovårdstjänster de använder, men så är inte alltid fallet. Bakom diskriminerande och orättvis praxis kan det ligga brist på kunskap och kompetens. Inom välfärdsområdets alla social- och hälsovårdstjänster bör det strävas efter att stärka igenkännande av mångfald och regnbågssensitivitet på ett övergripande sätt.
Det bästa sättet att påverka köns- och sexuella minoriteters situation är därför att öka medvetenheten om könsmångfald och sexuell mångfald hos nyckelpersoner inom social- och hälsovården. När välfärdsområdet ordnar tjänster är det viktigt att kartlägga nuläget gällande utbildning, regnbågskunskap samt det utvecklingsarbete som redan pågår hos de anställda inom servicebrancherna. På så sätt kan vi garantera tillgängliga och mer jämlika tjänster även efter tjänsternas integration.
Regnbågsbarnens och -ungdomarnas situation bör uppmärksammas omedelbart. Skillnaderna i välmående är betydande jämfört med barn från majoritetsgrupper, och coronan har ytterligare fördjupat dessa skillnader. Regnbågsbarn och -ungdomar upplever betydligt mer våld och
mobbning än andra barn och ungdomar i samma ålder. Erfarenheter från barndomen kan ha allvarliga konsekvenser för exempelvis den psykiska hälsan.
I enlighet med lagen om ordnande av social- och hälsovård ska både välfärdsområden och kommuner samarbeta med organisationer som främjar välbefinnande och hälsa. Till dessa hör även regnbågsorganisationer, som har värdefull praktisk kunskap om att främja likabehandling, förbättra kundmöten och utbilda social- och hälsovårdspersonal. Välfärdsområdet bör därför se till att delaktighet och verksamhetsförutsättningar säkerställs även för regnbågsorganisationerna, som är värdefulla för jämställdhetsarbetet, tillsammans med andra social- och hälsovårdsorganisationer.
Vi som lämnat in motionen, tillsammans med dem som undertecknat motionen, föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde
- kartlägger hurudan utbildningen hos personal som möter kunder är i nuläget angående bemötandet av sexuella minoriteter och könsminoriteter samt medvetenheten om regnbågsbefolkningens mångfald
- vidtar, baserat på undersökningen, möjliga korrigerande åtgärder genom att erbjuda riktad tilläggsutbildning för personer som arbetar inom välfärdsområdet."
5. Gashaw Bibanis fullmäktigemotion "En mångfaldsbaserad ledningsstrategi för välfärdsområdet". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 14 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
"Välfärdsområdet bör utarbeta en tydlig ledningsstrategi som tar hänsyn till principerna om mångfald och inklusion (delaktighet) på alla nivåer i organisationen.
Mångfalden i arbetslivet ökar.En tydlig ledningsstrategi för mångfald och delaktighet är avgörande för att attrahera och hålla kvar personal, för välbefinnande i arbetet och för produktionen av tjänster.
Bakgrund
Mångfaldens attribut är ålder, kön, funktionsnedsättning, hälsotillstånd, etniskt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse och sexuell läggning. Dessa är också i lag definierade diskrimineringsgrunder som inte får användas för att missgynna personer som arbetstagare eller kunder. På arbetsplatsen omfattar mångfaldens dimensioner även de anställdas olika utbildningar, erfarenheter, färdigheter, arbetssätt, personligheter och värderingar. Alla dessa skillnader har en inverkan på ledarskap.
Finlands befolkning och arbetsliv blir allt mer kulturellt mångfaldigt och internationellt. Sysselsättningen av personer med utländsk bakgrund breddar kunskapsbasen och ökar internationaliseringen. Mångfald, icke-diskriminering och en positiv inställning till invandring i arbetslivet och i samhället som helhet är avgörande för sysselsättningen av invandrare som redan befinner sig i Finland och för Finlands image i den globala konkurrensen om kvalificerad arbetskraft och internationella investeringar.
Snabb sysselsättning av personer med utländsk bakgrund bidrar till deras integration och delaktighet i samhället, vilket minskar de kostnader och risker som är associerade med marginalisering.
En viktig del av ledningen av mångfald är att satsa på icke-diskriminerande och jämställd praxis. Organisationernas praxis har utarbetats med majoriteten i åtanke och kan oavsiktligt missgynna personer från andra kulturer. Organisationernas praxis bör ta hänsyn till personalens mångfald och säkerställa att den inte oavsiktligt diskriminerar människor från andra kulturer. Även när det gäller rekrytering är det viktigt att satsa på icke-diskriminerande anställningspraxis. Det ligger i arbetsplatsernas intresse att, förutom att garantera jämlikhet, ha de mest lämpade personerna för jobbet."