Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för koncerntjänsterna, Mikko Hokkanen och sektordirektör för hälso- och sjukvårdstjänsterna, Kati Liukko
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 10.6.2024 § 45 lämnades Tia Seppänen fullmäktigemotion "Första hjälpen-utbildning i psykisk hälsa för aktörer som arbetar med barn och unga i välfärdsområdet". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 28 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen lydde enligt följande:
"De som arbetar inom välfärdsbranschen får lära sig att ge första hjälpen vid hjärtinfarkt eller olycka. Få personer utanför hälso- och sjukvården får dock omfattande utbildning i första hjälpen för att hjälpa en person som till exempel har en panikattack eller en person som upplever självdestruktiva tankar. Stigma i anslutning till den psykiska hälsan och strikta fördomar mot unga kan också utgöra ett hinder för att identifiera och ingripa i den akuta situationen. Vårt välfärdsområde verkar mitt i mentalvårdskrisen och barn och unga lider särskilt allvarligt av utmaningen.
Tilläggsresurser för egentliga, tillräckligt omfattande och tillgängliga mentalvårdstjänster är av största vikt, men bevisligen räcker det inte till för att lösa de grundläggande orsakerna till problemet. När den mentala hälsan krisar kan det ofta vara för sent att söka hjälp inom hälso- och sjukvården och den akuta situationen kan uppstå till exempel under ett servicemöte med en anställd inom socialväsendet. Att ge första hjälpen ökar i synnerhet förebyggandet av barns och ungas illamående, ökar kvaliteten på välfärdsområdets tjänster och kundmöten samt minskar eventuellt trycket på hälso- och sjukvårdstjänster med högre och tyngre kostnader.
I synnerhet genom aktörer som arbetar med barn och unga i området, ska social-, hälso- och räddningstjänsterna satsa ännu mer på att lära sig vardagliga mentala färdigheter och på en verksamhetskultur som förebygger problem. Utbildningen ska vara systematisk och konsekvent. På så sätt kan vi förebygga psykiska problem hos barn och unga, främja utvecklingen av emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter samt stärka hela Vandas och Kervos välfärd och integrationen av social- och hälsovårdstjänsterna. Samtidigt förebyggs mobbning och skolvåld som en riskfaktor för den psykiska hälsan. Utbildningen skulle också avsevärt öka den utbildades mentala resiliens och på så sätt positivt återspeglas även i övrig arbetsgemenskap samt tillsammans med de växande barnen i området i andra åldersgrupper.
Vi föreslår att välfärdsområdet utreder omfattningen av branschernas utbildningsutbud för första hjälpen inom psykisk hälsa med fokus på barn och unga. Området ordnar, enligt utrett behov, utbildningar i förhållande till branschernas utgångsutbildningsnivåer, som till exempel innehåller grunder för att stärka den psykiska hälsan och det egna välbefinnandet, anvisningar för att identifiera risksituationer, följa upp det psykiska välbefinnandet och hjälpa andra, samt läromedel för att klara av livskriser och identifiera olika psykiska störningar. Utbildningen kan genomföras med hjälp av en yrkesutbildad person inom den mentala hälsan eller organisationsaktörer som utbildats till första hjälpen-utbildare inom den mentala hälsan, som enskilda repetitioner eller som kontinuerliga fördjupade utbildningar.
Vi undertecknade regionfullmäktigeledamöter förutsätter att Vanda och Kervo välfärdsområde utifrån ovan nämnda utredning ger området intensiv men heltäckande utbildning i första hjälpen för aktörer som arbetar med barn och unga."
Välfärdsområdesstyrelsen beslöt i sitt möte 18.6.2024 § 139 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skickar den vidare för beredning av sektordirektören för koncerntjänster före 10.12.2024.
Svar på fullmäktigemotionen
Utvecklingen av yrkeskompetensen har identifierats som en väsentlig faktor som ökar klient- och patientsäkerheten i Vanda och Kervo välfärdsområde. Behovet av att utveckla yrkeskompetensen uppstår inte bara från välfärdsområdets strategi och reformprogram utan också från information relaterad till personalutbildningsbehov och farliga händelser och riskhändelser (HaiPro) som samlats in genom att kartlägga kompetensbehovet i samband med utvecklingssamtalen, anmälningar om missförhållanden (SPro), kundrespons och olika rapporter (bland annat egenkontrollrapporter, rapporter från social-/patientombud). Som grund för identifieringen av kompetensbehoven ligger att vi ska kunna producera högklassiga och effektiva tjänster för våra klienter.
Välfärdsområdets ledningsgrupp godkände 4.11.2024 välfärdsområdets modell för kompetensutveckling. Modellen innehåller en beskrivning av kompetensutvecklingsbehoven (strategiska, yrkesmässiga, arbetslivs- / grundläggande och ledarskapsfärdigheter), ansvaren och processen. Inlärningslösningar som ökar den grundläggande kompetensen och som fokuserar på tyngdpunkterna i utvecklingen av yrkeskompetensen på välfärdsområdesnivå utvecklas och koordineras av koncerntjänsternas expert- och utvecklingstjänster. Sektorerna ansvarar för den fördjupade sektor- och serviceområdesspecifika utvecklingen av yrkeskompetensen.
Under 2024 har välfärdsområdet stött hela personalens kompetens inom mentalvård och missbruk med interna webbutbildningar som handlar om grunderna för bemötande av mentalvårds- och missbruksklienter samt stärkande av den psykiska hälsan (Mielenterveys- ja päihdeasiakkaan kohtaamisen perusteet samt Mielenterveyden vahvistaminen). En tyngdpunkt för utvecklingen av yrkeskompetensen på välfärdsområdesnivå 2025 är mentalvårds- och missbrukskompetens. Temat har också antecknats i välfärdsområdets personal- och utbildningsplan och man har kartlagt inlärningslösningar i anslutning till temat på ett omfattande sätt.
Inom tjänsterna för barn, unga och familjer styrs den sektor- och serviceområdesspecifika utvecklingen av yrkeskompetensen av planen för kompetensutveckling, utifrån vilken man har härlett ett utbildningsprogram på sektornivå. I planen för kompetensutveckling inom sektorn har man identifierat ett behov av att stärka personalens kompetens inom psykisk hälsa och missbruk. Målet för utbildningsprogrammet på sektornivå 2025 är att stärka personalens förmåga att identifiera och ta upp missbruksproblem och psykiska problem samt stödja den psykiska hälsan. Därtill kommer det att ordnas fördjupad utbildning för personalen om bland annat identifiering av effekterna av trauman och kriser som klienten har genomgått.
Inom tjänsterna för barn, unga och familjer inleddes utvecklingen av ett utbildningsfamiljecenter i slutet av 2023. Målet med utbildningsfamiljecentret är att utveckla praktik- och karriärvägarna, introduktionen och yrkeskompetensen för yrkesutbildade personer som arbetar inom familjecentertjänsterna. I utvecklingen av utbildningsfamiljecentret har man identifierat ett behov av gemensamma introduktionshelheter för personalen, med hjälp av vilka man säkerställer att alla yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som arbetar inom familjecentertjänsterna har en jämn kvalitet på sin kompetens för att identifiera de fenomen de möter i sitt arbete. Som en gemensam introduktionshelhet som gäller hela personalen har man planerat ett utbildningsavsnitt om psykisk kompetens och stöd för psykisk hälsa samt missbrukarkompetens. Introduktionen kommer i första hand att genomföras som webbutbildning med hjälp av det befintliga utbildningsutbudet, såsom utbildningshelheter som produceras av mentalvårdsorganisationer.
Inom hälso- och sjukvårdsområdet inom serviceområdet för hälsostationstjänster har man under 2024 tagit i bruk en egenteammodell, där klienterna får tillgång till tjänster inom allt från brådskande ärenden till tidsbokningsmottagningar och kontinuitet i sina tjänster. I egenteamen kommer klienterna också att få mentalvårds- och missbrukartjänster på basnivå. Denna utveckling av mentalvårdstjänster med låg tröskel har inletts 2024 och fortsätter 2025. Främjandet av verksamhetsmodellen för första linjens terapier fortsätter. Målet med verksamhetsmodellen är att påskynda tillgången till vård för personer som lider av lindriga och medelsvåra psykiska störningar. Terapinavigatorn fungerar som en del av bedömningen av vårdbehovet och därtill används nya evidensbaserade psykosociala behandlingsmetoder, handledd egenvård och kognitiv kortterapi.
Klientgruppen för mentalvårds- och missbrukartjänster inom hälsostationstjänsterna är personer över 18 år. Ungefär en tredjedel av dem som använder mentalvårdstjänster med låg tröskel är unga vuxna (18–29-åringar). Klienter under 18 år vårdas inom tjänsterna för barn och unga.
I utbildningshälsocentralens utbildningar som riktats till alla läkare vid Vanda och Kervo välfärdsområde och även till den övriga hälso- och sjukvårdspersonalen har man under 2024 två gånger behandlat hur man bemöter barn och unga i en akut krissituation samt posttraumatiska stressreaktioner. Dessutom har man i studiekretsarna för förebyggande hälsovård för läkare som håller på att specialisera sig två gånger under 2024 behandlat frågor som gäller barns och ungas psykiska hälsa, patienthandledning och remisspraxis.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att
- lämna till Tia Seppänen ch till de 27 andra ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige som undertecknat fullmäktigemotionen det svar på fullmäktigemotionen som återfinns i beskrivningsdelen ovan,
- föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige antecknar den erhållna redogörelsen som svar på fullmäktigemotionen och konstaterar att behandlingen av fullmäktigemotionen har avslutats.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.